Nyhetsarkiv

Försök med apotekare fungerade inte i Göteborg

Läkarna saknade tid och det gick inte att få in apotekarkonsulterna på ett naturligt sätt i vårdorganisationen. Det visar de försök som gjorts på Östra sjukhuset i Göteborg med apotekarkonsulter på medicinakuten och medicinavdelning 352. Ett tänkt försök på avdelning 353 fick avbrytas.– Vi är fortfarande intresserade av att pröva nya modeller för farmaceutisk kompetens i vården, men då måste vi hitta andra modeller med andra förutsättningar för farmaceuterna att verka i vården än de som prövades på de här avdelningarna på Östra sjukhuset, säger utredningschef Ingvar Svensson.

På medicinakuten fanns det sällan tid för apotekarkonsulten att träffa patienterna visar utvärderingen av försöket.

”Även om tiden apotekaren spenderat på medicinakuten fördubblats är det ytterst tveksamt om det funnits möjlighet att interagera med fler patienter”, heter det i Apotekets och Sahlgrenska Universitessjukhusets utvärdering.

Brist på undersökningsrum på akuten förhindrade också läkemedelsanamneser.

Ett annat problem på akuten var att apotekaren sällan fick respons på förslagen till åtgärder. I 89 procent av fallen fick apotekaren inte reda på om förslaget ledde till någon åtgärd av behandlande läkare. Om det berodde på tidsbrist, bristfällig organisation eller att omsättningen av läkare är hög på akuten ger utvärderingen inget svar på.

Svårt få kontakt med läkarna

På grund av svårigheterna på medicinakuten flyttades en del av försöksprojektet till medicinavdelning 352, men även här visar utvärderingen att apotekarkonsulterna hade svårt att få tag på tjänstgörande läkare.

Successivt fick arbetsmetoderna förändras så att apotekarna istället för att ha direktkontakt med läkarna sökte efter läkemedelsrelaterade problem genom att granska tillgängliga läkemedelslistor.

Nu visade det sig, enligt utvärderingen att inte heller detta vara problemfritt då listorna endast fanns tillgängliga under begränsade tider under dagen. Dessutom tog det så lång tid för apotekarna att finna ansvariga läkare då problem identifierats att projektet var tvunget att utveckla ett annat sätt att återrapportera till läkarkåren.

Istället för direktkontakt med läkarna skapades en möjlighet för apotekarna att dokumentera läkemedelsrelaterade problem i journalsystemet Melior.

I utvärderingen konstateras också att apotekarkonsulterna hade svårt att identifiera vad som var kliniskt relevanta läkemedelsproblem. Som en orsak till detta anges att apotekarna inte var med på ronder.
Försöket med apotekarkonsult på hematologiavdelning 353 kom aldrig igång då metoden att rapportera problem via Melior inte blev klart under projekttiden.

Idén är bra

Per-Olof Hansson, överläkare på Medicinkliniken 352, menar att även om apotekarkonsulter inte frigör någon tid för läkarna så är idén bra.

– En stor del av patienterna på medicinavdelningar lider av biverkningar av mediciner, vilket inte alltid uppmärksammas. Syftet är inte primärt att spara pengar utan att patienterna skall få korrekt medicinering.

Apotekare har farmakologiska kunskaper som många läkare saknar och kan genom sin kunskap ge läkare bättre beslutsunderlag vid val av läkemedelsbehandling. Detta har prövats i andra länder framför allt USA med stor framgång. I slutänden är det givetvis läkaren som beslutar om behandlingen.

Per-Olof Hansson menar dock att idén med farmacetuer kanske först ska prövas på andra avdelningar där patienterna har längre medelvårdtid t.ex Geriatrik.

– Jag tror fortfarande på iden med apotekare som konsult ute i sjukvården som en resurs till läkarna, men vi har kanske ännu inte funnit formerna för detta.

Ser inget stort behov av apotekare

Helena Forsblad dÉlia, överläkare på reumatologen, som också var med i ett pilotprojekt för läkemedelsförsörjning, har en annan uppfattning:

– Jag ser inte något stort behov av apotekare i den vanliga rutinsjukvården. Att samarbeta med ytterligare en personalkategori gör det krångligare. Det är bättre att doktorn och sköterskan håller i medicineringen. Jag skulle inte lita på någon annans läkemedelsanamnes. Det är doktorn som har ansvaret och då vill jag själv gå igenom medicicnerna med patienten.

Det är dock värdefullt att det finns personalkategorier med olika kompetens inom läkemedelsområdet vilket man vid behov kan använda sig utav.

Helena Forsblad dÉlia menar också att det är svårt att generalisera om de läkemedelsrelaterade problem som apotekarkonsulterna fann i projektet i praktiken innebär säkerhetsproblem.

Här får Helena Forsblad dÉlia medhåll av utredningschef Ingvar Svensson:

– Det som dokumenterats som läkemedelsrelaterade problem täcker ju en vid skala, från brister i uttryckssätt och vårddokumentation till problem med läkemedelskombinationer.

”Bättre förskrivningsstöd behövs”

– Många kombinationer är dessutom oundvikliga därför att patienterna har flera sjukdomar samtidigt. Vi diskuterar nu hur vi för att komma tillrätta med problemen kan ha hjälp av elektronisk ordination kopplad till journalen, ett bättre förskrivningsstöd, och olika förstärkningar av läkemedelskompetensen.

Förutsättningarna för medverkan av farmaceuter ser också olika ut inom olika specialiteter, vilket ju försöken också visade, säger Ingvar Svensson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera