Försök i Norge med sjuksköterskestyrt sjukhus blev flopp
Akershus universitetssjukhus i Norge var först ut i landet med en sjuksköterskestyrd division. Läkargruppen var tidigt dock kritiska och menade att helhetsansvaret splittrades och patientsäkerheten äventyrades. Efter mycket strider och inflammerade debatter stängdes divisionen efter drygt två år.
– Som ordförande för Överläkarföreningen i Norge hoppas jag att det här var sista gången som ett försök med en egen sjuksköterskestyrd division gjordes. Jag hoppas också att denna typ av organisationsmodell som existerar på ett fåtal platser i övriga landet läggs ned, säger Arne Laudal Refsum.
Det talades om Europas mest moderna sjukhus. I samband med projekteringen av Akershus universitetssjukhus låg fokuset på en effektivisering av driften. Man ville prova en ny modernare organisation för att bättre kunna utnyttja avdelningarnas vårdplatser. Man beslutade därför att införa en helt ny organisationsmodell där verksamheten organiserades i en medicinsk, en kirurgisk och en sjuksköterskestyrd division, alla med eget linjeansvar. Initiativet togs ursprungligen av sjukhusdirektören, som till professionen är läkare.
– Han hade tidigare infört en liknande modell inom barnsjukvården vid Ullevåls sjukhus, men försöket lades ned så snart han lämnade sin tjänst, säger Arne Laudal Refsum.
Läkarna marginaliserades
Den första januari 2008 infördes den nya organisationen. De största förändringarna jämfört med tidigare var att sjuksköterskorna fick en egen chefslinje, det samlade ansvaret för styrning och fördelning av vårdplatser lades i en särskild logistikenhet under sjuksköterskedivisionen. Divisionen fick även ansvaret för rekrytering och fördelning av sjukskötersketjänster samt paramedicinsk personal. Det etablerades även en bemanningspool inom divisionen för att bättre kunna svara upp mot behovet av extrapersonal under arbetsintensiva toppar.
– I samband med etablerandet av en sjuksköterskestyrd division tilldelades sjuksköterskorna även ett områdesansvar för bland annat lungsjukdomar och thoraxkirurgi. Det innebar att det krävdes stora insatser från läkargruppen för att säkerställa att den medicinska kunskapen fanns på plats. Läkarna marginaliserades i beslutsprocessen. Det var en helt omöjlig organisation som resulterade i att man fick en beställar- och konsultmodell där läkarens helhetsansvar gick förlorad, säger Arne Laudal Refsum.
De många konflikter som uppstod var svåra att lösa och hamnade hos sjukhusdirektören, menar han.
– Modellen innebar att grunderna för ett smidigt samarbete mellan läkare och sjuksköterskor urholkades. Patienter som kommer till sjukhus har ju ett behov av att få diagnos, behandling och stöd och även omvårdnad. Att dela upp ansvar och skilja processerna åt resulterade i att teamarbetet runt patienten splittrades och försvårades, säger Arne Laudal Refsum.
Olycklig splittring
Han har ingen förståelse för de som förespråkar att sjuksköterskor ska ha egna divisioner; det blir en olycklig splittring av läkares och sjuksköterskors ansvar och arbetsuppgifter.
Läkare kunde tvingas att leta efter ”sina” patienter på nio olika ställen på sjukhuset, kontrollen och överblicken gick förlorad, menar han.
– Det blev en pulverisering av det medicinska ansvaret. Läkare blev kallade av sjuksköterskor först när de upplevde att det krävdes en medicinsk tillsyn. Det innebar en att risken för felbehandling var stor och patientsäkerheten äventyrades.
Redan på hösten 2009, ett och ett halvt år efter modellens införande, genomfördes en utvärdering av konsultfirman Ernst & Young. I sin utvärdering rekommenderar man universitetssjukhuset att lämna organisationsmodellen och istället införa en modell där läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal organiseras i en gemensam linjeorganisation. Den 30 april 2010 beslutade styrelsen för Akershus universitetssjukhus att lägga ned sjuksköterskedivisionen.
– Överläkarföreningen hoppas att denna organisationsmodell är död och begraven för all framtid, säger Arne Laudal Refsum.
