Förslag: Låt bara vissa utföra skönhetsingrepp
UPPDATERAD VERSION Inför en ny lag för kroppsbehandlingar för att ändra utseende, och låt bara vissa legitimerade yrkesgrupper utföra injektioner och kirurgiska ingrepp. Det föreslår Skönhetsutredningen som presenteras för regeringen i dag, måndag 30 november.
Skönhetsutredningen tillsattes av våren 2014 med Eva Nilsson Bågenholm, tidigare ordförande i Läkarförbundet, som enskild utredare. Hennes uppdrag har varit att se över vad som behövs för att de som väljer att förändra sitt utseende ska få god och säker behandling.
Kroppsbehandling som till exempel tatueringar, piercing, bröstimplantat, laserbehandling och injektioner, regleras inte av hälso- och sjukvårdslagen, i stället gäller det att stärka konsumentskyddet, betonar Eva Nilsson Bågenholm.
– Vi föreslår en helt ny konsumentlagstiftning, det finns inte för det här området i dag. Lagen skulle täppa till mellan konsumentlagen, hälso- och sjukvårdslagen och miljöbalken, säger hon till Sjukhusläkaren.
Hon understryker att läkare som är i branschen behöver vara medvetna om att det som de gör det inte alltid räknas som hälso- och sjukvård. Det är viktigt både för dem och för konsumenterna att se skillnaden mellan hälso- och sjukvård och konsumenttjänster.
– För det som görs inom hälso- och sjukvården gäller ju all annan lagstiftning också, inklusive patientskadeförsäkringar, där har patienten ett skydd. Men i det här fallet är det ingen patient utan en konsument, och då måste man följa det regelverk som finns i den nya lagen om den kommer till stånd.
Utredningen föreslår ett nationellt register för dem som har tillstånd att utöva verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg föreslås som registerhållare alternativt Konsumentverket eller annan nationell myndighet.
–Då blir det mycket tydligare för konsumenten vilka utövare som är seriösa, för de har tillstånd, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Utredningen föreslår också att de verksamheter som omfattas av den nya lagen ska söka tillstånd hos kommunen som också blir ansvarig tillsynsmyndighet.
Svårast i utredningen har varit att få fram fakta, säger hon. Att skönhetsbranschen till stor del är oreglerad innebär risker för konsumenterna och någon tillförlitlig statistik för komplikationer finns inte. Det finns ingen statistik på hur vanligt det är med kroppsbehandlingar.
Upp mot tio procent av Sveriges befolkning beräknas ha en tatuering, skriver hon i sin debattartikel i Aftonbladet. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att 71 personer smittades med hepatit C vid tatuering eller piercing 2009-2013. De stora akutsjukhusen uppger att den vanligaste komplikationen som leder till besök är bröstplastikoperationer. Komplikationer efter injektioner och laserbehandling är också vanliga, skriver hon.
Skönhetsutredningen föreslår att vissa typer av ingrepp bara ska få utföras av vissa legitimerad yrkesgrupper. Kirurgiska ingrepp ska endast få utföras av läkare och tandläkare. Injektioner, för att exempelvis släta ut rynkor, ska bara få utföras av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och tandhygienister och inte som i dag av icke-legitimerad personal.
– För att injicera fillers behöver du ha en mycket stor kunskap om anatomi och fysiologi. Om du injicerar i ett blodkärl kan du täppa till blodkärlet, säger Eva Nilsson Bågenholm till Dagens Medicin.
Dessutom föreslår utredningen, enligt utredarens eget debattinlägg i AB, en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information.
