Forskare: Så gynnas resistenta bakterier av avloppsvatten från sjukhus – ”är oroande”
Nyheter
Nya former av resistenta bakterier riskerar att utvecklas i sjukhusens avloppssystem, enligt ny svensk forskning. Orsaken är att sjukhusavlopp som innehåller höjda halter av antibiotika hastigt kan döda känsliga bakterier samtidigt som de multiresistenta bakterierna gynnas.
– Det är viktigt att vi får veta hur det ligger till, men resultaten är lite skrämmande. Nu behöver vi göra fler studier för att ta reda på hur omfattande det här är, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder arbetet i den forskargrupp som gjort studien.
Det är inte några nyheter att antibiotika från patienters avföring och urin finns i avloppsvatten från sjukhus. Under lång tid har det funnits misstankar om att avloppssystemen kan utgöra en miljö där multiresistenta bakterier frodas och trivs under ständig inverkan av antibiotika.
Fram tills nyligen har det däremot saknats tydliga bevis för att avloppsvatten från sjukhus selekterar fram antibiotikaresistenta bakterier. En ny studie, vars resultat presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environment international, visar dock att sjukhusavlopp inte enbart innehåller sjukdomsframkallande bakterier utan också gynnar de resistenta varianterna.
Forskarna tog prover i avloppsvatten från Sahlgrenska universitetssjukhuset och jämförde med såväl renat som orenat avloppsvatten från det kommunala reningsverket Ryaverket. De filtrerade avloppsvattnen och avlägsnade alla bakterier, medan läkemedel och andra kemikalier fick vara kvar. Forskarna undersökte sedan vilken påverkan vattnen hade på bakterier i ett flertal laboratorieexperiment.
– Resultatet talar sitt tydliga språk. Det var ett så pass kraftigt selektionstryck i sjukhusavloppsvattnet att bakterierna som var känsliga för antibiotika dog på bara ett par timmar, medan de som var resistenta mot flera olika antibiotika fortsatte att växa. Skillnaden var påtaglig, säger Joakim Larsson.
– En sån här riskmiljö är oroande. Selektionstryck driver resistensutvecklingen, och ökad antibiotikaresistens hotar ju stora delar av den sjukvård som vi är vana vid. Konsekvenserna kan bli allvarliga: svårigheter att behandla infektioner, dyrare behandlingar, längre vårdtider, högre sjuklighet och dödlighet, högre samhällskostnader…
Det orenade avloppsvatten som kommer in till reningsverket från Göteborg hade betydligt mindre effekt på bakterierna. Vattnet som hade renats och släppts ut från Ryaverket medförde i sin tur ingen tydlig fördel för resistenta bakterier.
– Det är naturligtvis positivt. Det hade ju varit betydligt värre om det hade funnits ett stort selektionstryck ute i det kommunala vattnet också.
Det faktum att Sverige använder förhållandevis lite antibiotika innebär rimligtvis att sjukhusavlopp i andra delar av världen också gynnar resistenta bakterier. Här behövs dock mer forskning, betonar Joakim Larsson.
– Det första vi behöver göra är att undersöka vad som ligger bakom det kraftiga selektionstrycket. Vi har goda skäl att tro att det är antibiotika som är orsaken, men vi har inte visat vilka antibiotika det handlar om, säger han.
– Det andra är att ta reda på hur utbrett problemet är. Vi har tittat på ett sjukhus, men vill undersöka fler. Vi misstänker att det här är ett globalt problem. Det finns ingen anledning att tro att Sahlgrenska är exceptionellt dåligt – det råkade bara vara det sjukhus som vi undersökte.
För att på sikt få bukt på problemen är det centralt att minska selektionstrycket. Joakim Larsson pekar inte minst på möjligheterna att rena avloppsvatten direkt på sjukhus, vilket man redan gör i flera andra länder.
Vi har inga sådana krav i Sverige, men det är inte omöjligt att vi får det när kunskapen ökar.Joakim Larsson, professor
– I dessa fall handlar det i nuläget inte om att motverka resistenta bakterier, utan mer allmänt om att man anser att vattnet från sjukhus inte liknar vanligt kommunalt vatten tillräckligt mycket. Vi har inga sådana krav i Sverige, men det är inte omöjligt att vi får det när kunskapen ökar. Om så blir fallet är det viktigt att hitta bra och kostnadseffektiva lösningar.
Nu vill forskargruppen etablera samarbeten med sjukhus runt om i landet.
– Vi har ett antal kontakter. Vi vill undersöka detta på bred front och är öppna för olika ingångar.
