Hög arbetsbelastning, tuffa förändringar i arbetet och etisk stress under pandemin riskerar att orsaka psykisk ohälsa bland många läkare. Det framhåller David Bergman och Mairi Savage, forskare i medicinskt ledarskap, som var två av gästerna under Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte. Även organisationsforskaren Louise Bringselius gästade mötet för att prata om tillitsbaserad styrning samt SKR:s roll och de problem som den för med sig.

• 11 mars 2021
• 0
• AV: Adam Öhman

David Bergman och Mairi Savage gjorde i samband med Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte på torsdagen en presentation av ett forskningsprojekt om läkares arbetsmiljö. De tog avstamp i det faktum att pandemin medfört en svår arbetsmiljö för läkare runt om i landet.

– Läkarnas mående påverkar vårdproduktion och patientsäkerhet. Arbetsgivarna har på så sätt flera skäl till att ta dessa frågor på allvar, säger Mairi Savage.

Med hänvisning till studier från England, USA och Kina berättade hon att vi kan förvänta oss att uppemot cirka 30 procent av medarbetarna som har varit delaktiga i covid-19-vården, grovt sett, på olika sätt riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

– Vi vet inte hur pandemin kommer att utvecklas, men vi vet från forskningen att många kommer att må sämre när situationen lugnar ner sig, innan det börjar bli bättre igen, säger Mairi Savage.

Frågan är vilket stöd som bör ges till läkare i vardagen. Forskarna presenterade en modell med dialoggrupper som har visat sig ge god effekt. Enkelt uttryckt handlar den om handledningsgrupper för läkare, där 8–10 deltagare under 2–3 timmar i månaden under 1–2 år ägnar sig åt kollektiva läroprocesser utifrån deltagarnas behov.

Grupperna stärker även teamkompetensen. David Bergman, forskare

Forskarna har kunnat se hur grupperna har förebyggt och förbättrat läkarnas arbetsmiljö och hälsa, men också hur de har haft positiv påverkan på läkarnas kompetens inom ledarskap och patientsäkerhet.

– Grupperna stärker även teamkompetensen, säger David Bergman.

Louise Bringselius, docent, organisationsforskare och forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017–2019, besökte också fullmäktigemötet. I sin presentation lyfte hon fördelarna med tillitsbaserad styrning och ledning i kontrast till styrning som baseras på kontroller.

I en debattartikel på DN Debatt tidigare i år tog Bringselius upp frågan om hur regeringen kan ta större ansvar för styrningen av vården. I artikeln formulerade hon fem punkter, som inte minst fokuserade på ett större inflytande för vårdprofessioner och att Sveriges kommuner och regioners otydliga roll måste förändras. SKR:s funktion som arbetsgivarrepresentant, lobbyorganisation och samverkans­organisation är inte långsiktigt hållbar, enligt Bringselius.

– Det funkar inte att SKR är en ”låtsasmyndighet”. Regeringen ska inte göra överenskommelser med SKR, säger hon.

När det gäller motionerna lyftes frågan om fortbildning under fullmäktigemötets första dag. Sjukhusläkarna i Lund framhöll att yrkesföreningen nationellt ska arbeta aktivt för att alla specialistläkare omfattas av en plan för fortbildning med tydlig progression, att fortbildningsmedel tydligt anslås i klinikens budget och att uppföljning regelbundet sker av fortbildningsaktiviteterna.

Fortbildning är en av våra viktigaste frågor och kan behöva belysas med några ytterligare nyanser. Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande

Sjukhusläkarnas styrelse välkomnade motionen och menade att den i huvudsak ligger i linje med yrkesföreningens politik, men att mål om progression, budget och uppföljning ges extra dragkraft. Deltagarna på fullmäktigemötet gick på styrelsens linje och biföll motionen.

– Fortbildning är en av våra viktigaste frågor och kan behöva belysas med några ytterligare nyanser, säger Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i föreningen.

En annan motion behandlade frågan om kliniskt aktiva läkares inflytande över planeringen och utförande av läkarutbildningen centralt och regionalt. Sjukhusläkarna i Lund betonade att den verksamhetsförlagda undervisningen har en stor och viktig roll i läkarutbildningen och argumenterade bland annat för att Sjukhusläkarna ska verka för att öka kliniskt verksamma läkares inflytande över utbildningen på alla nivåer.

Styrelsen höll med om kärnan och intentionerna i motionen, men poängterade att dessa frågor hanteras i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd (UFO), där Sjukhusläkarna är representerade. Deltagarna på mötet landade i att motionen ansågs besvarad.