Tillsammans med kollegor har Martin Holzmann, adjungerad professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, studerat hur tillgången på vårdplatser påverkar risken för att dö i anslutning till besök på akutmottagning. Forskarna har inte hittat något tydligt samband mellan beläggningsgrad och risken att dö. Vid extremt hög beläggningsgrad finns dock en signal om att det kan finnas en viss ökad risk.

• 14 mars 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

Martin Holzmann, adjungerad professor vid Karolinska institutet och överläkare på Funktion Akut vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, tilldelades för drygt ett år sedan Sjukhusläkarnas stipendium för att forska om vårdplatssituationen.

För cirka två månader sedan skickade han och hans forskarkollegor ett manus för en vetenskaplig artikel till den brittiska tidskriften British Medical Journal, och de väntar nu på återkoppling.

Forskarna har under det senaste året arbetat med att sammanställa statistik kopplat till hur tillgången på vårdplatser påverkar risken för att dö i anslutning till besök på akutmottagning.

Totalt ingår drygt 800 000 patienter och mer än 2 000 000 besök i studien, som bygger på data från 21 sjukhus, varav samtliga sjukhus inom Region Stockholm vid sidan av Capio Sankt Görans sjukhus är inkluderade. Besöken är registrerade mellan 2012 och 2016.

Patienterna delades in i grupper utifrån sängbeläggning, där den lägsta beläggningsgraden sattes till mindre än 85 procent, och den högsta beläggningsgraden till över 104 procent.

Martin Holzmann betonar att det är unikt att studien inkluderar både patienter som läggs in och de som skickas hem.

– Idén är att det begås misstag när beläggningsgraden ökar, säger Martin Holzmann.

Forskarna har studerat ett antal utfall: I första hand har de undersökt död, om patienter har dött inom 30 dagar från besöket, samt om patienterna har dött under sjukhusvistelsen om de lades in på sjukhuset. De har också undersökt om det finns en risk att patienter som blir inlagda och sen skickas hem vid hög beläggningsgrad kommer tillbaka inom 30 dagar.

Martin Holzmann och hans kollegor har även kartlagt de som gick hem från akuten. En utgångspunkt var, enkelt uttryckt, att det finns en risk att fler patienter skickas hem felaktigt när tillgången på sjukhusbäddar minskar. I detta fall tittade Martin Holzmann och hans kollegor på risken att patienter som skickas hem kommer tillbaka till akuten inom sju dagar.

Undersökningen visar att inläggningsfrekvensen minskar när beläggningsgraden går upp, samtidigt som patienternas vistelsetid på akutmottagningen, hur länge de får vänta, ökar i takt med en högre beläggningsgrad.

På den högsta graden av beläggning får vi en signal att det kan finnas en ökad risk.

Den genomsnittliga beläggningsgraden var relativt hög, 93 procent. Samtidigt var det få patienter (0,9 procent) som utsattes för den absolut högsta beläggningsgraden.

Död är ett ovanligt utfall, enligt undersökningen. Endast 1,3 procent av patienterna dog inom 30 dagar.

De små grupperna medför statistiska betänkligheter för forskarna.

– Vi hittar inget samband mellan beläggningsgrad och en ökad risk att dö, vilket inte var helt oväntat för mig. Jag har sagt det tidigare, att det inte alls är säkert att vi kommer att hitta någonting. Mest för att det är ett så pass ovanligt utfall. Det är så svårt att fånga det, säger Martin Holzmann, som strax efter lunch på torsdagen drog i gång en föreläsning om studien vid Sjukhusläkarnas fullmäktige.

– Men på den högsta graden av beläggning, det vill säga över 104 procent, får vi en signal att det kan finnas en ökad risk, och i sådana fall ligger den ökade dödsrisken på 10 procent hos alla patienter både de som läggs in och de som skickas hem från akuten. Bland dem som lades in på sjukhus var dödligheten 9 procent högre.

Dessa resultat är dock inte statistiskt signifikanta, och bör betraktas med försiktighet. Martin Holzmann betonar emellertid att resultatet i detta sammanhang stämmer överens med en dansk studie, som har visat liknande resultat.

Vi gör bra prioriteringar inom vården. Det är min tolkning. Vi minskar antalet inläggningar, men det är inte fler som dör.

– Det är möjligt att det finns där, men vi kan inte säga det helt säkert.

Vad gäller frågan om det finns en risk att patienter som blir inlagda och sen skickas hem vid hög beläggningsgrad kommer tillbaka inom 30 dagar hittade forskarna ingen tydlig koppling. Samtidigt hittade forskarna en liten ökad risk att patienter som skickas hem från akuten uppsöker akuten igen inom sju dagar.

– Vi gör bra prioriteringar inom vården. Det är min tolkning. Vi minskar antalet inläggningar, men det är inte fler som dör. Vi väljer rätt patienter. Vi har en förmåga att prioritera rätt, säger Martin Holzmann.

– Men man ska komma ihåg att döden är det yttersta utfallet. Vi har inte mätt vårdskador, felmedicinering etcetera. Vi har ingen information om arbetsmiljö heller.

Han fortsätter:

– Det budskap man får ge politikerna är att man inte ska ha en beläggningsgrad över 104 procent. Där börjar det bli farligt. Men det är inte heller önskvärt att ha en beläggningsgrad på 100 procent heller. Det blir jobbigt för personalen och det kanske blir vårdskador.