Nyhet

Försäkringskassans kompletteringar – stort arbetsmiljöproblem för läkarna

Frågor som är omöjliga att besvara eller helt irrelevanta – och som kostar tid, kraft och  miljontals skattekronor. Rapporten Kompletteringsträsket från Företagsläkarna visar att två av tre begäranden om komplettering från Försäkringskassan inte anses relevanta av läkarna och kostar samhället stora summor varje år.

Nästan en miljard i arbetskostnad årligen – att skriva olika former av sjukintyg till Försäkringskassan tar en allt större del av företags-, öppenvårds- och sjukhusläkarnas arbetstid.

– De ständiga kompletteringarna är på väg att bli ett stort arbetsmiljöproblem för oss som håller på med det här. Läkarna orkar snart inte jobba kvar, många blir sjukskrivna själva tillslut, säger Jan Rosén, som är ordförande i Företagsläkarföreningen och även den som har sammanställt rapporten Kompletteringsträsket.

I rapporten visar han bland annat att så mycket som två av tre begäranden om komplettering upplevdes helt sakna relevans av de 39 läkarna som har deltagit i undersökningen – genom att registrera tidsåtgång och relevans rörande knappt 600 intyg och förfrågningar från Försäkringskassan.

– De här kompletteringarna är ofta bara en formell begäran – handläggarna på Försäkringskassan verkar inte ens ha läst intygen. Vi företagsläkare har en betydande kompetens när det gäller arbetsnära rehabilitering – men den ifrågasätts på grund av formalia och att man inte vill förstå.

Jan Rosén

I stället utmålas läkarna som boven i dramat, menar Jan Rosén. Att de är oförmögna att skriva begripliga intyg som är juridiskt hållbara.

– Men kanske är det så att det är Försäkringskassans anställda som inte har den rätta kompetensen. Det blir lite märkligt att ifrågasätta den yrkeskår med längst utbildning och erfarenhet – i stället för en handläggare på kassan. Vi har inte på ett seriöst sätt informerats om den förändrade policyn eller fått möjlighet att lära oss detta. Försäkringskassan har ju dessutom anställda chefläkare som skulle kunna bidra med att tolka och översätta det som inte handläggarna förstår. Men den kompetensen verkar inte utnyttjas alls.

Märkliga exempel på kompletteringar som läkare har ombetts göra finns det många av i rapporten, berättar Jan Rosén.

– En läkare ombads till exempel precisera om en patient kunde lyfta fem eller tio kilo. Det är en fråga som man på allvar tycker att en läkare ska kunna utreda i undersökningsrummet.

Inte sällan handlar kompletteringarna om att Försäkringskassan kräver objektiva statusfynd hos exempelvis utbrända patienter eller patienter med stressrelaterade besvär – något som är väldigt svårt att hitta, enligt Jan Rosén.

– Man kräver att läkaren ska kunna se på patienten att hon eller han förefaller deprimerad och vill ha formuleringar som ”ett stelt ansikte” och så vidare. Men diagnosen ställs ju efter subjektiva beskrivningar – några  objektiva fynd är ofta väldigt svåra att hitta.

Överhuvudtaget tycker Företagsläkarna att Försäkringskassans handläggares kompletteringsiver är ett stort samhällsekonomiskt problem. Kassan har ändrat spelreglerna utan att tänka på vad det kostar ekonomin i stort, menar Jan Rosén.

– Här kräver man intyg i en helt ny omfattning med en svarstid på en vecka, trots att läkarna redan har berättat det man vet och det man tycker. Vi Företagsläkare kan ju skicka vidare kostnaden för det här till våra kundföretag som är de som får betala för den tid vi lägger ner. Men distriktsläkarna på vårdcentralerna och läkarna på sjukhusen kan inte skicka vidare någon faktura. För dem innebär det här i stället att man inte kan ta emot lika många patienter. Man tvingas prioritera intyg istället för barn och gamla.

Fakta:

Kostnader för irrelevanta förfrågningar

Arbetskostnaden i vården för sjukintyg i Sverige 2015 uppgick till 901 miljoner kronor.

12% av Försäkringskassan inmatningar i undersökningen är kompletteringar, vilket innebär att bara dessa skulle kosta 216 miljoner kronor.

Enligt rapporten är 67 % av dessa inte relevanta.

Merkostnad för ej relevanta förfrågningar hamnar då på 145 miljoner kronor.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera