Nyhetsarkiv

Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården

Men det är inte kritiken som slutligen fått Försäkringskassan att omvärdera grunderna för sina tidigare ställningstaganden utan att det uppstått skarpt läge.

I EU:s nya patientrörlighetsdirektiv och en EU-dom den 5 oktober 2010, där den bulgariske medborgaren Georgi Ivanov Elchinov vann mot den bulgariska staten, slås fast att det inte går att neka en patient ersättning för att vårdmetoden inte finns i landet, såvida det inte finns exakta och detaljerade förteckningar på vilka metoder som är tillåtna.

Saknas det sådana listor är alla metoder inom behandlings­området som är vetenskapliga och beprövade enligt internationell måttstock okey och måste ersättas, om man behandlar sjukdomen i medlemsstaten.

I Bulgarien och Sverige upprättas inga listor på tillåtna behandlingsmetoder för olika behandlingar.

Inget hot mot sjukvårdssystemet

I fallet Elchinov slog EU-domstolen också fast att Bulgarien inte kunde visa att ersättningen till en enskild medborgare var ett hot mot Bulgariens sjukvårdssystem. Därför fanns heller inga tvingande hänsyn till allmänintresset, att skydda Bulgariens sjukhusvård, som gav Bulgarien rätt att vägra Elchinov ersättning.

Det nya patientörlighetsdirektivet, Elchinov-domen och indikationer från Socialdepartementet om vad regeringen kommer att föreslå, då patientrörlighetsdirektivet ska inarbetas i svensk lag, har fått Försäkringskassan att under galgen inse att riktlinjerna måste omvärderas.

Gör man inte det riskerar Sverige stora skadeståndskrav, inte bara från patienter, för nu kommer även EU-kommissionen att granska hur patientrörlighetsdirektivet följs, vilket totalt ändrar maktbalansen.

Och det är uppenbart att Försäkringskassans ledning tagit den nya situationen på allvar. Under ett halvår har det pågått ett intensivt arbete med att omvärdera de riktlinjer som finns.

Nya riktlinjer

Ett första förslag till nya direktiv kan vara klart före jul, säger Andreas Stjernberg, som är nytillträdd verksamhetsansvarig för Försäkringskassans tillämpningar när det gäller internationell vård.

Förslaget ska sedan diskuteras på enheten för internationell vård i Visby i början av januari 2012.

– Det är ett jättearbete vi genomför där vi tittar på allt för att få ihop helheten. Om vi ska slopa villkoret att ”vårdmetoden måste stämma överens med den som används i Sverige” för att patienten ska få ersättning så måste vi först svara på frågan vilka andra villkor vi ska ha istället och där har vi idag inte några färdiga svar, säger Andreas Stjernberg.

Men den granskning som Sjukhusläkaren gjort visar att det skett en förändring och att Försäkringskassans handläggare i praktiken redan har ändrat praxis efter sommaren på grund av de diskussioner som förts inom Försäkringskassans ledning, även om inga officiellt skrivna direktiv utfärdats.

Fram till sista juni i år nekades 27 patienter ersättning i efterhand för den vård de fått i ett annat EU-land med motiveringen att vårdmetoden inte stämde överens med den som används i Sverige.

Efter sista juni fram till mitten av november har endast fyra nya patienter nekats ersättning med samma motivering och i tre av dessa fall hade Försäkringskassan lagt till ytterligare skäl för att vägra patienten ersättning.

Så här säger Andreas Stjernberg om den omvärdering som pågår och varför den sker.

– Det är patientrörlighetsdirektivet och Elchinov-domen som ställer saker och ting i ett nytt ljus och gjort att vi behöver se över vårt rättsläge. Det handlar kanske inte så mycket om ifall vården ges utan om vården skulle ha getts om den funnits i Sverige, kopplat till vad som internationellt betraktas som vetenskapliga och beprövade metoder.

Hur går diskussionerna?

– Det är väl att vi är på väg från den skarpa gränsdragningen att vården måste ges i hemlandstinget för att ersättas och att om det inte ska handla om den vård som ges så måste vi ha något annat.

Det verkar som ni kanske får ändra era riktlinjer 180 grader?

– Det kan vara så, men det vet vi inte idag. Det kanske också blir så att vi inte hamnar så väldigt långt ifrån där vi befann oss för ett halvår sedan.

Försäkringskassan ska nu för första gången också göra en aktgranskning liknande den Sjukhusläkaren gjort, för att se hur bedömningarna ser ut idag, innan man går vidare.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera