Överfulla akutmottagningar, utlokaliserade patienter och korridorvård. Sjukhusläkarna har gjort nedslag, från Skellefteå i norr till Ystad i söder, och hämtat in ögonblicksbilder av läget under storhelgerna från lokalavdelningar i föreningen. På många håll har helgerna varit ovanligt tuffa.

Situationen har varit mycket ansträngd på sjukhus i Stockholm, som i stor utsträckning har varit tvungna att dra ner på planerade operationer för att klara av det akuta läget. Södersjukhuset har exempelvis bemannat en temporär covid-avdelning med resurser från ortoped- och kirurgavdelningar, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Det har varit värre i år under storhelgerna jämfört med tidigare år. Spridningen av säsongsinfluensa, covid, vinterkräksjuka och, framför allt, RS-virus har medfört en tuff belastning på vården. Lägg därtill ett stort inflöde av ortopediska patienter.

Han fortsätter:

– Samtidigt är det positivt att se hur mycket kollegor ställer upp för varandra. Personal har till exempel på kort varsel hoppat in när andra har varit sjuka. Jag är dock förvånad att arbetsgivaren inte erbjuder covid-vaccination på arbetstid – nu måste alla anställda leta upp vaccinationstider på sin fritid vilket kan vara svårt.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, beskriver på ett likartat sätt hur läget under storhelgerna på Norrlands universitetssjukhus, men även på övriga två sjukhus i Region Västerbotten, på flera vis har varit extremt. Vårdplatsbristen har varit ovanligt påtaglig.

– Det här är den värsta situationen som vi har varit med om. Det blir bara värre och värre. Regionen hävdar än så länge att ”patientsäkerheten inte är hotad”, men jag har hört om fall där patienter fått skador eller utsatts för stora risker som en följd av bristen på resurser, säger han.

– Vårdplatsnivåerna är rent katastrofala. De elektiva operationerna är neddragna till ett minimum. Det enda som är positivt i allt detta är att vårdpersonalen visar ett sådant starkt engagemang och mod, och sliter hårt för att hjälpa patienterna som är i behov av vård.

Jeff Wennerlund, ordförande för Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele, ger en liknande bild. Med fler hemvändare och andra besökare ökar befolkningsunderlaget under storhelgerna, men någon utökad bemanning har det inte varit tal om då man försöker att lägga ut ledigheter i schemaraderna.

– Detta år har vi också blivit beordrade att ta emot patienter från andra sjukhus på grund av vårdplatsbrist. Vi har själva ganska slimmat med vårdplatser.

Vad vi för några år sedan skulle betraktat som en riktig kris är normalläge i dag. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala

Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne respektive Sjukhusläkarna, säger att storhelgerna har varit värre än någonsin med en markant vårdplatsbrist.

– I Kristianstad har det betytt att patienter sover på akuten, vilket tidigare inte har hänt här, men oftare på akuten i Helsingborg. Läget i västra Skåne är på det sättet i regel värre. Vi har 15–20 överbeläggningar och utlokaliserade patienter eller ”externa” som ligger på annan avdelning än deras klinikhemvist, säger han.

– Hela upptagningsområdet är drabbat. Vi har mest kris inom psykiatrin på Centralsjukhuset Kristianstad som har alldeles för få vårdplatser, vilket innebär att psykiatripatienter kommer till medicinakuten. Det är inte bättre i Ystad eller Hässleholm.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har under många års tid haft stora problem med vårdplatsbrist. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har för en tid sedan krävt att Akademiska ska ha 612 disponibla vårdplatser, medan sjukhuset till vardags brukar ha kring 500 platser.

– Vad vi för några år sedan skulle betraktat som en riktig kris är normalläge i dag. Det här är en pågående kris som har blivit värre och värre sett över tid, säger Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

– Det blev också värre nu under storhelgerna, men problemen har hållit sig inom ramarna för vad man kanske hade förväntat sig. Det har varit höga överbeläggningar på vårdavdelningarna, och varje morgon har omkring 30 och 40 inläggningsbedömda patienter fortfarande legat på akuten i väntan på att få en vårdplats. Värst var det direkt efter trettondagshelgen, då vi hade 50 patienter på akuten som väntade på en plats.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna, beskriver även hon hur situationen lokalt med bristen på vårdplatser blivit ännu mer allvarlig under storhelgerna. Den 30 december låg vid ett enskilt tillfälle totalt 35 patienter med beslut om att få vårdplats och väntade på akuten på Sahlgrenska universitetssjukhuset som en följd av bristen, en negativ toppnotering.

– Detta innebär ju att patienter tillbringar timmar och ibland dygn på akuten, på platser som inte är lämpliga för svårt sjuka patienter.

Shokoufeh Manouchehrpour pekar på att Ivo den 25 november tog beslut, efter inspektioner på akuten och kirurg- och medicinavdelningar på Sahlgrenska, med anmärkning om att SU inte planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. SU ska redovisa åtgärder fram till den 31 januari.

– Man kritiserar framför allt bristen på vårdplatser. Det är brist på både ordinarie vårdplatser och IVA-platser.

Infektionsavdelningen har svämmat över totalt. Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg

I Medelpad har platsläget varit något sämre än tidigare år. Det säger Vilhelm Sjögren, ordförande för Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

– Bilden har dominerats av äldre med infektion som inläggningsorsak. Patienter från den medicinska sidan har vårdats på alla möjliga avdelningar. Ortoped- eller kirurgavdelning är väl en sak, men att ha barnkliniken till att vårda äldre-äldre borde alla inse är orimligt, säger han.

Vilhelm Sjögren beskriver hur ledningen på ett besvärande sätt tog beslut om att slutenvården på Sundsvalls sjukhus skulle återgå till så kallat normalläge – trots att det saknades 50 vårdplatser för att nå upp till den nivå som Ivo kräver.

– När beskedet kom var det tjugo överbeläggningar på den medicinska sidan. Talet som Ivo kräver, 219 somatiska vuxenplatser, var inget som de hittade på, det är vad regionen själv har angett som rimligt, säger han.

Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg, säger att storhelgerna överlag har varit tuffare än vanligt i regionen, med många patienter som har tvingats övernatta på akutmottagningarna för att det inte finns tillräckligt med vårdplatser på sjukhusen, särskilt i Växjö.

– Infektionsavdelningen har svämmat över totalt och kirurgens läkare och övrig personal måste då ta hand om infektionspatienterna som infektionskollegorna inte hinner med eller, för den delen, som inte får plats på infektionsavdelningen. Så blandas nyopererade kirurg- och ortopedpatienter – ofta synnerligen infektionskänsliga patienter – med allehanda virus och bakterier från infektionspatienterna, säger han.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.