Reumatikerförbundet och dess ordförande Lotta Håkansson vill att staten ska ta ett större ansvar och se till att det finns tillräckligt med specialistutbildade läkare för att sjukvården ska klara sitt uppdrag i hela landet. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, instämmer och betonar samtidigt regionernas skyldigheter som arbetsgivare.

Stora patientgrupper har under pandemin fått sina vårdbesök inställda när sjukvården har ställt om för att försöka hantera konsekvenserna av spridningen av covid-19. På samma gång har många patienter på egen hand ställt in sina besök som en följd av bland annat rädsla för smitta eller oro att belasta vården i onödan.

Det gäller inte minst patienter med reumatiska sjukdomar. Reumatikerförbundet har gjort två enkätstudier bland sina medlemmar, en i september och en nu i april, för att undersöka hur de mår och vilken vård som de har fått under coronakrisen. Studierna illustrerar tillsammans hur allt fler upplever att deras hälsa har försämrats och att de inte får den vård som de behöver.

Reumatikerförbundet vill nu att regeringen ska tillsätta en utredning om hur staten kan ta ett ökat ansvar och säkerställa att det finns tillräckligt med specialistutbildad sjukvårdspersonal för att sjukvården ska kunna erbjuda en jämlik vård av hög kvalitet i alla regioner.

– Varje region kan inte lösa allting på egen hand. Vi befinner oss delvis i dagens situation på grund av att regionerna jobbar så olika. Allt kan inte göras överallt, säger Lotta Håkansson.

Samtidigt som antalet utbildningsplatser måste öka är det avgörande att den befintliga personalen faktiskt stannar kvar. Centrala parametrar i detta sammanhang är en bra arbetsmiljö, goda och konstruktiva relationer mellan personal och patienter, ett tydligt ledarskap och möjligheter för personalen att fortbilda sig.

– Det kanske inte är särskilt sexigt att kräva en utredning, men det är en möjlig väg framåt. Om vi ska få en jämlik vård i hela landet måste staten kliva fram mer, säger Lotta Håkansson.

Karin Båtelson säger att det måste ske en nationell samordning kring hur många specialister som behövs, där specialistföreningarna som vet var specialiteterna är på väg är högst inblandade.

– Det är bra att det finns en nationell dimensionering av AT- och BT-tjänster. Men för att få fram läkare med rätt specialitet krävs ett helt annat arbete, där regionerna ytterst är de enda som kan göra skillnad. Det handlar om att ta arbetsgivaransvaret för attraktiva arbetsplatser, där de seniora kollegorna ges förutsättningar att locka och handleda nya kollegor som sen också väljer att vara kvar i specialiteten, säger hon.

– Det här handlar om ett större arbete. Det finns många bristspecialiteter. Tidningen Sjukhusläkaren och Sjukhusläkarna har försökt kartlägga hur specialistbristen ser ut. Reumatologer är en viktig del av vården för personer med reumatiska sjukdomar som är en stor patientgrupp.  Helt nya behandlingar, mer patientmedverkan och nya digitala arbetssätt ändrar yrket kontinuerligt, så det är ett otroligt spännande yrke som verkligen inte borde vara kronisk bristspecialitet!

En fri dialog om sjukhusläkares professionsfrågor är en av de viktigaste principerna för Sjukhusläkarnas representantskapsmöte. Den 17–18 oktober samlades runt trettio sjukhusläkare från landets lokalavdelningar i Stockholm.

Ett viktigt tema för Sjukhusläkarna under året är jämlik akutvård i hela Sverige. Under rubriken ’Hur långt är det till akuten när man inte kan andas?’ berättade Lars Rocksén, Västernorrland, om det faktamässigt bristfälliga beslutsunderlag som den politiska majoriteten i Region Västernorrland vill lägga ner akutsjukhuset i Sollefteå på och varför nedläggning är en dålig idé.

Erika Studahl, nybliven sjukhusläkare vid Skellefteå sjukhus, bidrog med lärdomar om vikten av närheten till ett akutsjukhus utifrån sitt arbete med en kartläggning av vårdkedjorna för ischemisk stroke och ST-höjningsinfarkt under sin ST-tjänstgöring.

– Ju längre tid en behandling fördröjs, desto mer dör hjärnan, konstaterade Erika.

Åsa Olsson, utredare från Socialstyrelsen bidrog med ett hoppingivande perspektiv om humanistisk personalplanering och kommenterade Rockséns föredragning: ”Vi behöver ha bättre rapporter än det som konsulter åstadkommer”.

Om jämlik akutsjukvård till hela landet är en utopi svarade Fredrik Lundh Sammeli (S) och Sofia Wallström, Vd för Lif, på i ett panelsamtal. Wallström som tidigare har utrett delvis statlig styrning av sjukvården hävdade att vi har mycket kunskap men att vi samtidigt har en paradox att vi inte agerar på det. Det finns ett underskott på implementering.

Dag två av representantskapet besöktes mötet av vårdgarantiutredaren Anna Nergårdh som hade sällskap av utredningssekreteraren för att kunna notera sjukhusläkarnas synpunkter. Nergårdh har gedigen erfarenhet av statliga utredningar och tydliggjorde att en utrednings framgång utvärderas på vad som tas vidare till lagstiftning. Dessutom behöver man ha en bred politisk förankring för att säkra långsiktigheten och hållbarheten i utredningens förslag. Det är särskilt aktuellt i den här utredningen eftersom slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i maj 2026.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson var sista gästen under en timme som kom mer att handla om regionernas faktiska beredskapsarbete än kompetensförsörjning. Eriksson menade att han känner sig riktigt hemma hos sjukhusläkarna, eftersom han en gång själv var en kliniskt verksam sjukhusspecialist.

– Det här var första gången för mig på Representantskapet och jag kommer gärna tillbaka!, utropade en av deltagarna innan gruppen skingrades och reste hem för att ta helg.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.