Förutsättningarna för klinisk patientnära forskning måste snabbt förbättras. Då måste forskning måste ses som en del av sjukvårdsproduktionen, skriver Sjukhusläkarna genom Karin Båtelson, Bengt von Zur-Mühlen och Magnus Hellström.

Sedan 2005 har andelen forskarutbildade läkare minskat med 15 procent, vilket tydligt speglar att forskning inte är ett attraktivt val för den kliniskt aktiva läkaren. Samtidigt ökar folkmängden och medellivslängden, och nya skärpta krav ställs på tillgänglighet och kvalitet. Behovet av klinisk patientnära forskning för att säkra hållbarheten inom sjukvården borde därför vara uppenbar. Detta till trots, så får just den kliniska patientnära forskningen ofta stå tillbaka för att upprätthålla rutinsjukvården.

Vi måste istället se forskningen som en integrerad del av vården och som en del av produktionen. För att detta ska hända måste:

• administrationsbördan minska,
• fler kombinationstjänster inrättas,
• forskningsmedel främja en större bredd inom forskningen, och
• målen för forskningen vara tydliga och mätbara

Sist men inte minst behöver sjukvården styras av den medicinska professionen, där värdet av långsiktighet och verksamhetsutveckling får större vikt i kvartalsrapporten.

Läs hela debattinlägget på Dagens Arena

Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Partierna vill också stärka den medicinska kompetensen, bland annat genom att kommunerna ska kunna anställa medicinskt ansvariga läkare inom äldreomsorgen.

I riksdagen finns en majoritet för partiernas förslag. Det skriver Altinget idag.

– Det här har vi arbetat för i många år, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Sjukhusläkarna vill dels se en överordnad chefläkare med ansvar för kommunens hela sjukvårdsverksamhet, dels vill vi se att alla boende får en adekvat läkarkontakt. Det viktiga är detta inte stannar vid en utredning eller att man fastnar vid att diskutera anställningsform, utan att det verkligen resulterar i bättre medicinsk vård för alla i äldrevården.

Läkarkåren ger varje vecka bort cirka 47 års arbetstid gratis till arbetsgivarna. Att läkare inte ersätts för övertidsarbete är inte bara ett problem för individen, utan dessutom ett stort strukturproblem. Svårigheter med att registrera övertiden gör att underbemanningen osynliggörs, vilket i senare led drabbar patienterna.

Karin Båtelson, Bengt von Zur-Mühlen och Elin Karlsson skriver på Dagens samhälle om hur den faktiska arbetstiden göms i flex eller bara försvinner.
Arbetsgivaren kan då inte heller redovisa hur många timmar man har arbetskraft och av vilken sort. Flextiden missbrukas därmed av många arbetsgivare och kan gömma många missförhållanden på arbetsplatsen.
Läs hela debattartikeln i Dagens samhälle

Läkarförbundet gör om Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) till två råd. Karin Båtelson blir ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (LLM).

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande Läkarförbundet, och tidigare ordförande för RLIM, håller kvar läkemedels- och medtech-frågorna.

– Allt utvecklas så snabbt och det gäller att kunna påverka i rätt riktning, säger Karin Båtelson. Hur vi skapar effektivare införanden av nya läkemedel och nya tekniker, finansieringsfrågan, förutsättningar för patienten att få del av alla innovationer och för vården att delta i utvecklingen. Vi samarbetar med beslutsfattare, myndigheter och andra professionsorganisationer.

Marina Tuutma kommer att leda det nya Digitaliseringsrådet. De båda råden består av fyra ledamöter utöver ordföranden. Alla delföreningar är välkomna att nominera ledamöter och slutligt beslut tas i Förbundsstyrelsen den 18 mars.