Avtalsrörelsen befinner sig nu på sluttampen. Men att arbetsgivarsidan lyfter frågan om att inte betala ut löneökningarna retroaktivt är inget Sjukhusläkarna välkomnar. – Självklart ska löneökningarna gälla från den 1 april, säger Karin Båtelson. Man kan inte först be om prolongering för att sedan inte betala ut retroaktiv löneskillnad. Därutöver handlar det om sex månader då läkarkårens arbete varit utslagsgivande.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren säger till Läkartidningen att det är något som förbundet inte ens diskuterar. ”Vi står fast vid 3 procent och att lönerevisionen ska gälla från 1 april i år. Skulle man göra en konstruktion som ser annorlunda ut, måste det i så fall finnas en kompensation. Och tiden rinner ut. Om avtalets förlängning används som intäkt för att arbetstagarna inte ska få lönehöjningar så kan vi inte förlänga.”

Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, intervjuas i Sjukhusläkaren där han betonar behovet av ett avtal med en konkret lönenivå men också lyfter övertidsarbetet och retroaktiv utbetalning som betydande delar:
– En annan viktig fråga är ju den om arbetstidens förläggning, och kompensation för arbete utanför denna tid. Idag har vi läkare som i stor utsträckning har arbetat hårt under pandemikrisen, och de förväntar sig att få ett rimligt ”tack” för sin insats i form av konkret ersättning. Således är det viktigt att avtalet också inrymmer någon hantering av retroaktiviteten som följer av det förlängda avtalet från april i år, säger han.

Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Partierna vill också stärka den medicinska kompetensen, bland annat genom att kommunerna ska kunna anställa medicinskt ansvariga läkare inom äldreomsorgen.

I riksdagen finns en majoritet för partiernas förslag. Det skriver Altinget idag.

– Det här har vi arbetat för i många år, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Sjukhusläkarna vill dels se en överordnad chefläkare med ansvar för kommunens hela sjukvårdsverksamhet, dels vill vi se att alla boende får en adekvat läkarkontakt. Det viktiga är detta inte stannar vid en utredning eller att man fastnar vid att diskutera anställningsform, utan att det verkligen resulterar i bättre medicinsk vård för alla i äldrevården.

Läkarkåren ger varje vecka bort cirka 47 års arbetstid gratis till arbetsgivarna. Att läkare inte ersätts för övertidsarbete är inte bara ett problem för individen, utan dessutom ett stort strukturproblem. Svårigheter med att registrera övertiden gör att underbemanningen osynliggörs, vilket i senare led drabbar patienterna.

Karin Båtelson, Bengt von Zur-Mühlen och Elin Karlsson skriver på Dagens samhälle om hur den faktiska arbetstiden göms i flex eller bara försvinner.
Arbetsgivaren kan då inte heller redovisa hur många timmar man har arbetskraft och av vilken sort. Flextiden missbrukas därmed av många arbetsgivare och kan gömma många missförhållanden på arbetsplatsen.
Läs hela debattartikeln i Dagens samhälle

Läkarförbundet gör om Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) till två råd. Karin Båtelson blir ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (LLM).

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande Läkarförbundet, och tidigare ordförande för RLIM, håller kvar läkemedels- och medtech-frågorna.

– Allt utvecklas så snabbt och det gäller att kunna påverka i rätt riktning, säger Karin Båtelson. Hur vi skapar effektivare införanden av nya läkemedel och nya tekniker, finansieringsfrågan, förutsättningar för patienten att få del av alla innovationer och för vården att delta i utvecklingen. Vi samarbetar med beslutsfattare, myndigheter och andra professionsorganisationer.

Marina Tuutma kommer att leda det nya Digitaliseringsrådet. De båda råden består av fyra ledamöter utöver ordföranden. Alla delföreningar är välkomna att nominera ledamöter och slutligt beslut tas i Förbundsstyrelsen den 18 mars.