Föreningsnytt

”Utbetalning av retroaktiv löneskillnad är en självklarhet”

Avtalsrörelsen befinner sig nu på sluttampen. Men att arbetsgivarsidan lyfter frågan om att inte betala ut löneökningarna retroaktivt är inget Sjukhusläkarna välkomnar. – Självklart ska löneökningarna gälla från den 1 april, säger Karin Båtelson. Man kan inte först be om prolongering för att sedan inte betala ut retroaktiv löneskillnad. Därutöver handlar det om sex månader då läkarkårens arbete varit utslagsgivande.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren säger till Läkartidningen att det är något som förbundet inte ens diskuterar. ”Vi står fast vid 3 procent och att lönerevisionen ska gälla från 1 april i år. Skulle man göra en konstruktion som ser annorlunda ut, måste det i så fall finnas en kompensation. Och tiden rinner ut. Om avtalets förlängning används som intäkt för att arbetstagarna inte ska få lönehöjningar så kan vi inte förlänga.”

Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, intervjuas i Sjukhusläkaren där han betonar behovet av ett avtal med en konkret lönenivå men också lyfter övertidsarbetet och retroaktiv utbetalning som betydande delar:
– En annan viktig fråga är ju den om arbetstidens förläggning, och kompensation för arbete utanför denna tid. Idag har vi läkare som i stor utsträckning har arbetat hårt under pandemikrisen, och de förväntar sig att få ett rimligt ”tack” för sin insats i form av konkret ersättning. Således är det viktigt att avtalet också inrymmer någon hantering av retroaktiviteten som följer av det förlängda avtalet från april i år, säger han.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Covid-19 bör klassas som arbetsskada

Sjukhusläkarnas politik blir nu även Läkarförbundets då man fått igenom sina motioner om Covid-19 vid förbundets fullmäktige.

Sjukvårdspersonal som insjuknat i covid under tjänst, vid resa till och från arbetet, eller i trånga arbetsytor som t ex personalrum ska ha den trygghet som arbetsskadeförsäkringen innebär. Arbetsgivaren bör stå för karensdag – och full lönekompensation och pensionsavsättning. Gravida ska inte exponeras för nya okända sjukdomar under tjänstgöring.

Motionerna presenterades och argumenterades för via länk av Elin Karlsson, andre vice ordförande Sjukhusläkarna, Anna Rask-Andersen, Sjukhusläkarna Uppsala och Sven Wallerstedt, Sjukhusläkarna Göteborg.

Under fullmäktiges första dag på onsdagen bifölls även Sjukhusläkarnas motion ”Att arbeta för att AFA Försäkring ska ge ersättning även för de sjukdomar – orsakade av arbetet – som inte finns med på ILO-listan.”

Föreningsnytt

Barnläkare får arbetsmiljöstipendium för studie om läkarnas upplevelser av att arbeta under pandemin

Barnläkaren Kristina Henriksson tilldelas Sjukhusläkarnas stipendium ”Hållbart arbetsliv” för sitt arbete med en av få svenska studier om läkares arbetsmiljö och hälsa. – Det känns jätteroligt att just arbetsmiljö uppmärksammas. Det är en fråga som inte brukar komma i första rummet, säger Kristina Henriksson.

– Det måste till både krafttag och kunskap om läkares arbetsmiljö, särskilt när specialistläkare har blivit ett riskyrke för långtidssjukskrivningar. Svaren finns på arbetsplatserna, och där fångar Kristina Henrikssons studie upp det som har hänt nu under pandemin och ger oss värdefull kunskap, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Läs hela pressmeddelandet på Mynewsdesk

Föreningsnytt

Yrket är underbart men arbetsmiljön gör läkarna sjuka

Det stigande antalet långtidssjukskrivningar bland läkare måste få ett stopp. Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson och Svenska företagsläkarföreningens styrelseledamot Ylva Rangnitt skriver i Dagens Samhälle om hur arbetsmiljön måste förbättras.

Specialistläkare har nu blivit ett högriskyrke för utmattningssyndrom (Socialförsäkringsrapport 2020:8) och även ST-läkare är i högre utsträckning drabbade. Försäkringskassans material samlades in 2018-19, det vill säga innan coronapandemin ytterligare påverkade den redan ansträngda arbetsmiljön på våra sjukhus.

Det stigande antalet långtidssjukskrivningar måste få ett stopp. För att förbättra arbetsmiljön och därmed patientsäkerheten inom sjukvården behöver vi:

– ökat medicinskt ledarskap och mer fokus på värdet för patienterna,
– ökat antal vårdplatser med rätt personalkompetens,
– en nationell reglering av läkares fortbildning,
– stärka och utveckla företagshälsovårdens roll och resurser och snabbt lösa utbildningsfrågan för företagsläkare.

Läkarnas arbetsmiljö är patienternas säkerhet. Varje läkare är en stor investering för samhället, och viktig för varje individ som behöver vård. Därför är läkares arbetsvillkor en samhällsfråga.

Läs hela debattinlägget på Dagens Samhälle 

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-05

Danmarks sjukvårdssystem värnade den vanliga vården – Sverige misslyckades / Ledaren: Danmarks siffror visar hur 21 fristående ”länder” drabbar sjukvården / Experimentet som gav de äldre livslusten tillbaka / IVA vid Södertälje sjukhus använde försvarsmaktens metoder för omhändertagande av personal / Italientema: Han larmade världen och hjälteförklarades – hur tänker han nu? / Så belönade regionerna de som kämpat mot pandemin

Prenumerera