Föreningsnytt

Tystnadskultur leder till utbrändhet och kompetensflykt

Stockholms sjukvårdsupprop varnar för riskerna med den utbredda tystnadskulturen bland sjukvårdschefer, som drabbar både patienter och vårdanställda. Akil Awad, specialistläkare och en av initiativtagarna till uppropet, betonar vikten av att cheferna vågar kritisera orimliga besparingskrav. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, håller med och poängterar att yrkesföreningen i många år arbetat för få till en förändring med fler modiga chefer med branschkunskap och stärkt meddelarskydd.

De senaste månaderna har det kommit nya rapporter i nyhetsmedier om fortsatta besparingar i sjukvården. I Stockholm har exempelvis både kirurgkliniken och kvinnokliniken på Södersjukhuset tvingats till mångmiljonbesparingar som en konsekvens av hårt slimmade budgetar, medan Region Stockholm gör en rekordvinst i miljardklassen.

Trots massprotester från sjukvårdspersonal är det i regel tyst från ansvariga sjukvårdschefer, som ytterst sällan offentligt ifrågasätter besparingarna och deras konsekvenser. På liknande sätt är det ovanligt att chefläkare medger att patientsäkerheten brister – trots att kollegorna på golvet slår larm. Tvärtom försöker de ofta tona ner kritiken.

– I slutändan är det vi som jobbar närmast patienterna som har bäst insyn i hur konsekvenserna av besparingarna slår mot vården. Om vi upprepar att budgeten är orealistisk och patientsäkerheten brister, medan chefläkare och sjukvårdsdirektörer ger en helt annan bild – ja, då uppstår en problematisk diskrepans, säger Akil Awad, och fortsätter:

– Vi måste vara överens om problembeskrivningen för att kunna göra något åt problemen. Det är helt avgörande.

Akil Awad poängterar att chefer som vågar protestera mot styrande politikers beslut riskerar jobbet. Han nämner en rad exempel på personer i höga chefspositioner som har fått repressalier efter att de ventilerat kritik mot den rådande situationen, däribland i Blekinge, Västra Götaland och Kronoberg.

Tillsammans med kollegorna i Stockholms sjukvårdsupprop kräver Akil Awad nu att sjukvårdens chefer vågar agera och göra gemensam sak med sjukvårdspersonalen och tydligt markera emot orimliga besparingskrav som underminerar möjligheterna att bedriva en patientsäker vård.

– Att sjukvårdspersonalen och sjukvårdschefer inte kommunicerar samma verklighetsbild är en konstant bromskloss, som gör det omöjligt för läkare och annan vårdpersonal att ge patienterna den vård de behöver. Det är djupt problematiskt, säger han.

Sjukhusläkarna har länge drivit frågan om vikten av transparens och chefer som vågar kommunicera öppet kring de problem som följer av orimliga besparingar. Yrkesföreningen delar återkommande ut priset Årets visslare, som går till personer som slår larm om missförhållanden inom sjukvården, och var också först med att driva frågan om stärkt meddelarskydd inom Läkarförbundet, ett område som nu är föremål för stärkt lagstiftning.

Nyligen tog Karin Båtelson återigen upp frågan om tystnadskultur, denna gång vid ett riksdagsseminarium om patientsäkerhet.

– Utan starka chefer som vågar stå upp för verksamheterna, och strukturer som gör att de faktiskt vågar ta ställning öppet, kommer vi ingenvart. Sjukvården blir dyr, ineffektiv och farlig. Det är också otroligt viktigt för medarbetarna att cheferna verkligen står upp för den verklighet som personalen lever i. Tystnadskulturen leder till utbrändhet och kompetensflykt, säger hon, och fortsätter:

– För att få en patientsäker och enhetlig vård i våra 21 regioner behövs en nationell styrning. Vården är värd en bättre styrning genom att staten tar en större och mer långsiktig roll, att mer fokus riktas mot professionens drivkrafter och att de verksamhetsnära cheferna får större autonomi.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Farmakologi borde få större utrymme i läkares utbildning

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet ska arbeta för att farmakologi får större plats i både läkares grundutbildning och fortbildning. Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och Läkarförbundet, samt ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), betonar att det på senare år har skett en snabb utveckling inom läkemedelsområdet. – Det är ju bara legitimerade läkare som har fri förskrivningsrätt och vi måste värna om detta. Gammal och bristande kunskap kan innebära risker för patienter, säger hon.

En av de absolut vanligaste åtgärderna i sjukvården är läkemedelsbehandling. Behandlingen styrs till stor del av aktuella riktlinjer, föreskrifter och vårdprogram, men den enskilde läkaren har ett stort ansvar för valet av terapi. Här spelar goda kunskaper inom farmakologi en betydande roll, både ur ett patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Sjukhusläkarna yrkar i en motion inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november att förbundet ska kartlägga hur mycket tid som finns avsatt för grundläggande farmakologi vid de medicinska fakulteterna i Sverige, samt hur många tjänster det finns för utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi vid universiteten.

Föreningen framhåller att läkare bör ha kompetens och mandat att, utan apotekare eller farmaceut, göra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar. Men en kartläggning visar att en majoritet av läkarstudenterna uppger att de inte har förberetts väl för att hantera sådana genomgångar.

– Nu börjar ju den nya läkarutbildningen med tolv terminer som leder till läkarlegitimation. Detta ger ju läkaren direkt fri förskrivningsrätt. Det ligger ett stort ansvar på den nylegitimerade läkaren att kunna axla rollen som behandlande läkare, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– Läkaren bör ha förberetts adekvat och tillräckligt för läkemedelsbehandling och dess olika aspekter kopplat till olika patienter och deras egenskaper. En kartläggning kan eventuellt visa hur otillräckligt många timmar med farmakologi som ingår i utbildningen, vilket i sin tur gör det lättare för oss att driva på i frågan.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att specialistläkare får rätt fortbildning och fortsätter att följa med i utvecklingen inom läkemedelsbehandling och dess olika aspekter, såsom effekt, patientsäkerhetsrisker, kostnadseffektivitet med mer.

Föreningsnytt

”Det är groteskt att lita på konsulter istället för läkare”

Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnader av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

Föreningsnytt

Företrädare för yrkesföreningar deltog i berikande möte

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och personal från kansliet deltog på torsdagen i ett digitalt möte med representanter från andra yrkesföreningar inom Läkarförbundet.

Företrädare för Sveriges yngre läkares förening, Chefsföreningen, Distriktsläkarföreningen, Privatläkarföreningen, Industriläkarföreningen och Företagsläkarföreningen var närvarande.

Deltagarna diskuterade inte minst fortsatt samarbete kring motioner respektive nomineringar inför förbundets fullmäktigemöte i november. Patienträttighetslag, situationen på akutmottagningar, fast läkare, ledarskap och framtiden för företagshälsovården var några av sakfrågorna som behandlades.

Läkarförbundet är ju indelade i yrkesföreningar vid sidan av lokalföreningar. Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen med cirka 20 000 medlemmar.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera