Den uppskjutna cancervården riskerar att bli en ”fjärde våg”, enligt Cancerfonden och dess generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. Nu kräver organisationen ett tydligt nationellt grepp i fråga om resurser, bemanning och digitalisering. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna är också bekymrad:

– Vi står inför enorma utmaningar där cancervården förstås är en stor del och där Sverige egentligen borde vara i framkant i tillgänglighet med tanke på den kompetens som vi har, säger hon.

Pandemin har fått till följd att många andra delar av sjukvården som screening och icke akut kirurgi har fått stå tillbaka. Samtidigt har många patienter väntat med att göra cancerscreening eller söka vård för symptom som skulle kunna vara tecken på cancer.

Flera sjukhus har dessutom skjutit på vård som egentligen inte kan vänta. Det visar en enkätundersökning som SR Ekot har genomfört. Av 51 sjukhus som svarade på enkäten uppgav 15 att de varit tvungna att skjuta på vård, där även en mindre fördröjning har bedömts kunna leda till allvarliga konsekvenser för patienten.

– Läkare och annan vårdpersonal har slitit hårt under pandemin. När trycket i cancervården nu med stor sannolikhet kommer att öka under flera år, i och med att den uppskjutna vården ska hanteras, är det inte rimligt att tro att personalen ska klara det med dagens resurser, säger Ulrika Årehed Kågström.

– Staten måste ge regionerna förutsättningar att bedriva en kvalitativ vård på lång sikt. Här handlar det om mer resurser, men också om konkreta prioriteringar och bindande målsättningar inom ett antal områden, inte minst bemanningen och digitaliseringen. Patienterna måste få en god vård utan köer och personalen måste vilja stanna kvar.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka den nationella samordningen kring cancerscreening. Enligt regeringen måste screeningprogram införas snabbare och rekommendationer uppdateras utan fördröjning.

Ulrika Årehed Kågström är tydlig med att initiativet är långt ifrån tillräckligt.

– Redan före pandemin präglades cancervården av regionala skillnader och ojämlikhet, en situation som nu har förvärrats som en följd av krisen. Det behövs ett tydligt nationellt grepp. Vårdpersonalen kan inte trolla med knäna hur länge som helst, säger hon.

Karin Båtelson betonar att det finns uppenbara problem med att patienter stängs in eller stängs ute av 21 regiongränser.

– För området cancer handlar det inte bara om uppskjuten, icke diagnosticerad vård och uteblivna kontroller, utan också om hur vi får in nya effektiva läkemedel och metoder. Jag tror på att de regionala cancercentrumen bör stärkas och arbeta helt sömlöst, säger hon och fortsätter:

– Staten borde våga ställa krav och sjukvårdshuvudmännen borde i sin tur släppa mer ansvar och autonomi till professionen. Inte en enda patient i Sverige ska avlida för tidigt i en cancersjukdom som vi egentligen kan behandla framgångsrikt. Det är inte värdigt Sverige.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.