I slutet av förra veckan enades landets regioner om nya riktlinjer för personlig skyddsutrustning vid vård av patienter med covid-19. Där saknades krav på munskydd i vissa situationer. Nu är det förtydligat i riktlinjerna att nivån på skyddsutrustning beror på riskbedömning och situation.

– Men riktlinjerna kan fortfarande upplevas som otydliga, eftersom beslutet ska avgöras av individ och situation. Sjukvårdspersonalen behöver arbetsro och känna trygghet i att de är skyddade i en redan pressad situation. Då behövs rutiner som sitter i ryggmärgen. Utbildning i hur utrustningen används är också viktigt. Dessutom vill vi veta att riktlinjerna är baserade på kunskap och försiktighetsprincipen, säger Shokoufeh Manouchehrpour, skyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.

Läs hela artikeln

Skydd av tredje part förutsätter ett starkt skydd av den som larmar om missförhållanden. Därför har Sjukhusläkarna arbetat för ett förstärkt visselblåsarskydd i över tio år. Och vi välkomnar EU:s visselblåsardirektiv.

Att skyddet även ska omfatta exempelvis egenföretagare, praktikanter och leverantörer ser vi som positivt. Däremot befarar vi att utredningens förslag om interna rapporteringskanaler och företagens möjlighet att själva utforma dem kan få motsatt effekt.

Här kan du läsa hela vårt svar till remissen ”Ökad trygghet för visselblåsare”.

Byggandet av Nya Karolinska Solna - NKS, visar varför professionen behöver vara involverad vid stora investeringar och strukturförändringar inom sjukvården.

Sjukhusläkarna ser också behov av att man inrättar en nationell kontrollfunktion eller tillsynsmyndighet, och att man tar hänsyn till patientsäkerheten vid risk- och konsekvensanalyser.

Läs vårt remissvar till utredningen ”Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS”.

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin