I slutet av förra veckan enades landets regioner om nya riktlinjer för personlig skyddsutrustning vid vård av patienter med covid-19. Där saknades krav på munskydd i vissa situationer. Nu är det förtydligat i riktlinjerna att nivån på skyddsutrustning beror på riskbedömning och situation.

– Men riktlinjerna kan fortfarande upplevas som otydliga, eftersom beslutet ska avgöras av individ och situation. Sjukvårdspersonalen behöver arbetsro och känna trygghet i att de är skyddade i en redan pressad situation. Då behövs rutiner som sitter i ryggmärgen. Utbildning i hur utrustningen används är också viktigt. Dessutom vill vi veta att riktlinjerna är baserade på kunskap och försiktighetsprincipen, säger Shokoufeh Manouchehrpour, skyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.

Läs hela artikeln

Under Sjukhusläkarnas fullmäktige behandlades och beslutades det om totalt 13 motioner. Flera av besluten föranleddes av debatt och justeringar av både motionärernas att-satser och styrelsens förslag till beslut. Den mest engagerade motionen, från Sjukhusläkarna i Lund, rörde dock frågan om pensioner.

Motion nr 1
Sjukhusläkarna Göteborg lämnade in motionen ”Granskning av Kunskapsstyrningsorganisationen” i vilken de yrkade att Sjukhusläkarna ska granska SKR:s Kunskapsstyrningsorganisation under det verksamhetsåret. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 2
Sjukhusläkarna i Stockholms motion om “Tillgodoräknande av pedagogiska meriter” ledde till viss diskussion, vilket fick motionärerna att formulera om sin att-sats och styrelsen att ändra sitt förslag till beslut från avslag till bifall. Motionärerna yrkade att pedagogiska meriter för läkare som deltar i klinisk undervisning på alla nivåer ska värderas högre genom hela läkarkarriären vid löneförhandlingar och tjänstetillsättningar. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen

Motion nr 3
Sjukhusläkarna Lund och Östra Skånes motion om ”Journalintrång” ledde också till debatt. Två att-satser formulerades om till en och styrelsen ändrade sitt förslag till beslut från avslag till bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna, i egen regi eller tillsammans med Läkarförbundet, inventerar hur Sveriges olika regioner valt att tolka och implementera de regler som finns för att skydda patienternas integritet men som vid en stringent tillämpning riskerar att hota patientsäkerheten. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 4
Sjukhusläkarna i Stockholm återkom till ett kärt ämne i sin motion om ”Oberoende chefläkare”. Motionärerna yrkade att chefläkarnas ställning omdefinieras och stärks och att chefläkarna får mandat att utföra sitt uppdrag som i första hand måste vara att kontrollera patientsäkerheten och inte enbart vara rådgivande åt sjukhusdirektören. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att anse motionen som besvarad.

Motion nr 5
Sjukhusläkarna Göteborg lyfte problem med visselblåsande. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet driver frågan om en årlig redovisning av universitet och regioner av sin visselblåsarfunktion och av vilka och hur många visselblåsarärenden som uppmärksammats och vilka åtgärder detta lett till. Styrelsen valde efter diskussion att ändra sitt förslag till beslut från besvarad till bifall och fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 6
I Sjukhusläkarna Göteborgs motion om ”Patientläkarkontakt” yrkade motionärerna för det första att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet verkar för att alla sjukvårdsinrättningar ska organisera sitt arbete så att patienterna har en kontinuerlig läkarkontakt under sin utredning/behandling/uppföljning. För det andra att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet utreder hur brister i patient-läkarkontinuiteten kopplas till en ekonomisk sanktion. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla första att-satsen och att avslå den andra.

Motion nr 7
Sjukhusläkarna Göteborgs motion om brister i den palliativa vården formulerades om, vilket även fick styrelsen att ändra sitt förslag till beslut från avslag bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet driver frågan aktivt och verkar för att belysa vikten av att ökade resurser avsätts till den palliativa vården.   Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 8
Sjukhusläkarna Lunds motion ”Rädda forskningstiden från forskar AT!” ledde också till diskussioner under fullmäktige. Motionärernas yrkande att Sjukhusläkarna arbetar för att bevara den chans för introduktion till forskning eller fortsättning av forskning som forskar AT inneburit inom ramen för nya BT/ST bifölls dock av fullmäktige som beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

Motion nr 9
Sjukhusläkarna i Lunds motion om sjukhusläkares pensioner var den motion som väckte mest debatt under fullmäktige och den ledde till att styrelsen ändrade sitt förslag till beslut från besvarad till bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna i sitt förbundspolitiska arbete verkar för goda villkor och långsiktiga avtal för sjukhusläkarna vad gäller pension och att Sjukhusläkarna informerar medlemmarna om olika pensionssystem (statlig, landstingskommunal och privat sektor) och varnar för fällor. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 10
Sjukhusläkarna Lund motionerade även om fortsatt kamp för ekonomisk ersättning vid arbetad övertid för läkare. De yrkade att Sjukhusläkarna i sitt förbundsarbete verkar för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, att Sjukhusläkarna verkar för att arbetsgivaren ska registrera all arbetad tid som är        övertid enligt Arbetstidslagen, för ett medarbetaren enkelt och överskådligt sätt, att Sjukhusläkarna i sin politik verkar mot att läkare avtalar bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid, att Sjukhusläkarna i sitt fackliga arbete verkar mot att arbetsgivaren skriver bort rätten till kompensation för övertid enligt AB i anställningsavtal för läkare, attSjukhusläkarna i sitt fackliga arbete verkar för att läkare informeras om reglerna i kollektivavtalet om övertid och hur man registrerar övertid när så är fallet, att Sjukhusläkarna verkar för att läkaren enkelt ska registrera arbetad övertid och att Sjukhusläkarna i sitt förbundsarbete också uppmärksammar övertidsfrågan för läkare som arbetar inom privat sektor och har andra kollektivavtal såsom Vårdföretagarna. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att motionen ska anses besvarad.

Motion nr 11
Sjukhusläkarna Östra Skånes vill undanröja digitala farthinder och de yrkade därför att Sjukhusläkarna arbetar för att obligatoriska frågor i vårdens digitala arbetsredskap inte används som styrmedel. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 12
Sjukhusläkarna i Stockholm varnar för att Sjukhusen förlorar kompetens och yrkade därför att ersättningen vid vårdval ses över, att undanträngningseffekter i nuvarande system kartläggs, att verksamheten på sjukhusen (privata såväl som offentliga) hålls differentierad så att bredden på kompetensen kan bibehållas/utvecklas och att poliklinisk verksamhet utanför sjukhusen blir tillåten. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att motionen är besvarad.

Motion nr 13
Sjukhusläkarna Östra Skånes motion om att det behövs utarbetas en strategi för fler läkare än administratörer var för sent inkommen men godkändes av fullmäktige. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarnas styrelse arbetar fram en strategi för fler läkare än administratörer och att Sjukhusläkarnas styrelse arbetar fram en motion till Läkarförbundets fullmäktige från arbetet med en strategi för fler läkare än administratörer. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

Sjukhusläkarnas fullmäktige kallas härmed till ordinarie fullmäktigemöte torsdagen den 17 mars – fredagen 18 mars 2022.

Lokal: Läkarförbundets konferens, Villagatan 5 i Stockholm

Av lokalavdelning eller föreningsmedlem väckta frågor, som ska upptas på föredragningslistan, ska enligt stadgarna ha kommit styrelsen tillhanda senast en månad före mötet, det vill säga senast den 16 februari.

Adress: Sjukhusläkarnas kansli, Box 5610, 114 86 Stockholm
eller e-post: wendela.zetterberg@slf.se

Karin Båtelson med styrelse

Akuten måste fungera bra. Det finns ingen quick-fix eller någon enhetslösning som passar alla sjukhus, utan professionen måste få handlingsutrymme utifrån hur kompetensen och behoven ser ut lokalt. Det säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

En av programpunkterna på Sjukhusläkarnas representantskap nyligen var ett seminarium med rubriken ”Älskade hatade akutmottagning”, där olika läkarprofessioner diskuterade hur utmaningarna på akutmottagningarna ska tacklas framöver. Arin Malkomian från Akutläkarpodden, Christine Sävervall, Young Internists Sweden, Catharina Ihre Lundgren, Svensk kirurgisk förening, Rofida Ghazvinian, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, samt Marie Engman och Elin Karlsson från Sjukhusläkarna deltog i diskussionen.

– Akuten är alltmer belastad då det inte finns vårdplatser och inte tillräckligt med kompetent personal för alla akuta tillstånd som kommer in. Dessutom är jourerna otroligt belastade och det är sällan man kan sova, utan man är mestadels i tjänst. Detta sätter stor press både socialt och arbetsmässigt, med sönderhackad tjänstgöring dagtid och svårt att få ihop arbetet med familjeliv. Många läkare väljer bort specialiteter som innebär mycket jourer, säger Karin Båtelson.

– Samtidigt är akutmottagningen den första kontakten och är viktig för både patienten som snabbt behöver träffa rätt person vid akuta tillstånd och för läkares utbildning och för att fortsatt upprätthålla kompetens i akut handläggning för de specialiteter som handlägger sådana patienter.

Karin Båtelson framhåller att tjänstgörande akutläkare har prövats ett tjugotal år. Det är ju en egen specialitet, men upplägget får inte riktigt vingar, resonerar hon.

– Många akutläkare slutar efter ett tag av olika orsaker. Det kan exempelvis bli konflikter på grund av otydliga gränsdragningar mot andra specialiteter. En aspekt som kom upp på seminariet var att alla inte har respekt för varandras områden och kunskap.

Trots att många är kritiska till de många startade och nedlagda akutläkarförsöken runt om i landet är akutsjukvård en specialitet som finns, och vi bör använda oss av den kompetensen, framhåller hon.

– Men akuten måste fungera bättre. En första del är att primärvården ska ha större tillgänglighet och möjlighet till prevention, och en annan är att den kommunala omsorgen höjer sin medicinska kompetens betydligt, både för att förhindra akut sjukdom och för att kunna vårda på boenden på en något högre vårdnivå än idag, säger Karin Båtelson.

– Det är viktigt att man tänker nytt. En annan aspekt som lyftes på seminariet av Arin Malkomian är att man bör börja med att rekrytera en akutläkarspecialist utifrån de krav och förutsättningar som det aktuella sjukhuset har, och sedan får denne anställa ST-läkare i sin tur. En annan aspekt som han lyfte var treskiftsschemaläggning som standard för akutläkare. Men det tror jag är för snävt.

Hon fortsätter:

– Vi kommer återkomma i ämnet. På många ställen kanske man ska köra på som vanligt medan man på andra ställen kanske måste tänka nytt. I sådana fall måste man ta med sig de erfarenheter som redan finns.