Föreningsnytt

Sjukvårdens påverkan på miljön och klimatet är stor

"I Sverige står hälso- och sjukvården för cirka 25 procent av växthusgas­utsläppen från den offentliga sektorn." Maria Wolodarski, onkolog och ledamot i Sjukhusläkarnas klimatgrupp, reflekterar efter Clean Med Europe 2018.

We are the first generation to feel the effect of climate change and the last generation who can do something about it

(Barrack Obama, 2014)

I somras märkte vi alla effekterna med den extremvarma, torra sommaren och vi var nog många med olustkänslor och oroande funderingar som skavde i värmen. Det är ju sorgesamt och samtidigt skrämmande med smältande polarisar, stigande havsnivåer, döende korallrev och minskande artrikedom, men också lätt att slå ifrån sig då mycket av detta händer någon stans längre bort och vad kan väl vi som läkare göra åt det?

Berör det oss alls yrkesmässigt? Vi gör väl ändå så mycket gott i vårt arbete? Vi bidrar till att forskningsresultat impliceras i kliniken, att fler botas eller lever längre med kroniska sjukdomar, så genom det är vi väl på något sätt skyddade från ansvar att yrkesmässigt behöva engagera oss i klimatförändringarnas orsaker och följder?

Klimatförändringar innebär påverkan på och försämrad hälsa, framför allt för sköra och utsatta individer. ”Climate change is a disease of infections, respiratory distress, food insecurity, waterborne illness, heatstress, mental illness, displacement and trauma, vulnerability, disaster response”, som Dr Jonathan Slutzman, akutläkare, Massachusetts General Hospital uttryckte det under Clean Med Europe 2018.

Vår vilja att göra gott och behandla patienter här och nu bidrar faktiskt till ohälsa för människor som lever i skuggan av miljöförstöring och utsläpp indirekt relaterade till vårt arbete (Eckelman, Sherman, PloS One 11(6) 2016 ) och allt gott vi gör nu kommer på sikt att påverka livsvillkoren och hälsan för våra barn och barnbarn.

Om inte något görs för att mildra klimatförändringarna hotas 50 år av medicinska framsteg, enligt Lancet Countdown.

Sjukvårdens påverkan på miljön och klimatet är stor. Om man ser till sjukvården i t.ex. USA står den för drygt 10 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser* och skulle man betrakta den som ett land skulle den kunna räknas som det trettonde största landet i världen avseende växthusgasutsläpp (Eckelman, Sherman, PloS One 11(6) 2016).

I Sverige står hälso- och sjukvården för cirka 25 procent av växthusgas­utsläppen från den offentliga sektorn (Naturvårdsverket).

”Inte göra skada”, minska ohälsa och främja hälsa är fundament i vårt arbete och då klimatförändringar kommer innebära försämrad hälsa, berör det oss i allra högsta grad.

Vårt arbete att minska ohälsa genererar stora utsläpp som bidrar till klimatförändringar, så kanske innebär det för att ”inte göra skada” ett sorts ansvar att försöka minimera vår egen arbetsrelaterade klimatpåverkan. Dessutom riskerar klimatförändringar leda till att vi får svårare att utföra vårt arbete som vi känner igen det p.g.a. högre arbetsbelastning med fler sjuka och under svårare omständigheter, samt att medicinteknik vi förlitar oss på kanske inte kommer att fungera lika säkert vid högre temperaturer och fuktighet.

Det är lätt att tappa hoppet när det gäller klimatet, särskilt om man betänker vårt eget negativa bidrag genom sjukvårdens stora klimatbelastning, då vi säkert tänker på vårt jobb som något mestadels av godo. Men det finns ljusa krafter i klimatförändringarnas spår, för oftast är det som är gott för klimatet också gott för hälsan, både för den enskilde (t.ex. att äta mindre kött, socker och skräpmat, mer aktiv transport) och för hälsan globalt på kort sikt (t.ex. i form av minskade luftföroreningar) och på längre sikt (till följd av mildare klimatförändringar).

Climate change is the greatest health threat and opportunity of the 21st Century, and the health sector must lead the way to call on local, national, and global policymakers to act now to significantly reduce climate pollution and build climate resilience.

(Dr Maria Neiro, WHO)

Det är ju här vi kommer in och vi kan leda vägen. Folk lyssnar på oss och vi kan vara förebilder även i detta. Det kommer dock behövas lite jobbmässig självrannsakan och kanske nya sätt att se på vårt jobb.

• Europas ledande konferens om hållbar sjkukvård

Clean Med Europe är Europas ledande konferens om hållbar sjukvård och den adresserar den miljöpåverkan sjukvården har på lokal, regional och global nivå. Den organiserades av Healthcare­­ Without Harm, en icke-vinstdrivande koalition av sjukhus, sjukvårdssystem, vårdproffessioner, lokala myndigheter, forskningsinstitutioner m. fl. med 84 medlemmar i 26 länder, samt Radboud UMC, universitetssjukhuset i Nijmegen, cirka en timme från Amsterdam.

Själva området kring sjukhuset var vackert med mycket grönska och olika typer av växtlighet med syfte att skapa läkande miljöer för patienter och anhöriga samt för att främja biologisk mångfald.

Konferensen var mycket inspirerande och interaktiv med deltagare inte endast från Europa och till min förtjusning deltog inte ett oansenligt antal läkare, vilka både föreläste och ledde seminarier.

Man försökte minimera pappersanvändning, inga engångsartiklar användes vid måltider, maten var vegetarisk och den och dryck var till stor del lokalt producerad av mindre leverantörer med nya ideer kring mat och klimat, vilket skapade positiv atmosfär under pauser och bidrog till en bredare syn på vad en konferens kan stimulera till.

Det var stort fokus på hälsoperspektivet och att vi i sjukvården genom det bör ha en större roll i att driva frågor kring att mildra klimatförändringar. Därutöver betonades vikten av att integrera hållbarhet i sjukvården i det dagliga arbetet hos alla yrkeskategorier.

• Imponerande hållbarhetsarbete

Det var flera ledare för sjukvårdsorganisationer där det genomförts omfattande hållbarhetsarbete som talade. Keynote- föreläsningen hölls av en pediatriker, Dr Jeff Thomson, som varit chef för en stor sjukvårdsinrättning, Gundersen Health System, Minnesota, Iowa där man som första sjukvårdsinrättning i USA blev energineutrala 2014 (genom att bl.a förbättra byggnader, investera i vindkraft, ta tillvara restavfall från trädindustrin i trakten och matavfall för att skapa energi samt soluppvärmning av vatten).

Han presenterade imponerande siffor; att man från 2008-2016 minskat sina utsläpp med 95 procent, att man från 2008-2017 minskat engeriförbrukningen med 59 procent, att man minskat matavfallet med 85 procent på två år och att man på sex år minskat sitt kemiska avfall med hela 2000 procent. Dessutom hade man utvecklats från en högkostnadsinstitution tilll lågkostnadsinstitution, samt att vården förbättrats.

Intressant var också hur han betonade vikten av att integrera hållbarhet i ledarskapet, att hållbarhetsfrågor behöver ha förankring från toppen för att sedan genomsyra hela verksamheten. Jeff Thomson berättade också att hållbarhets­arbetet på sjukhuset medfört att man inspirerat till att driva hållbarhetsfrågor i samhället i övrigt, t.ex i form av att man då man enagerade sig i sitt eget kemiska avfall sedan engagerade sig att installera avfallskontainrar i övriga samhället.

Mycket i samhället kretsar kring konsumtion och ett ”slit och släng”-beteende, vilket återspeglas inom vården där vi överkonsumerar engångsmaterial, beställe­­r många prover och undersökningar, kastar läkemedel som blir över utan att vi reflekterar över det.

Vi har under många år inte behövt ställa oss frågan varför eller till vilken nytta vi ordinerar vissa behandlingar (t.ex. avancerad onkologisk behandling till alltför svårt sjuka cancerpatienter som säkerligen skulle må mycket bättre utan behandling, eller på vida grunder intravenös bredspektrumantibiotika till inne­liggande patienter ”för säkerhets skull”), läkemedel (t.ex. polyfarmaci), eller beställer­­ vissa prover och undersökningar (t.ex. alla radiologiska undersökningar som utförs i akutsjukvården på universitetssjukhusen ”för säkerhets skull” eller för att ”kunna skriva hem patienten”).

• Varför beställer vi fler och fler undersökningar?

Jodi Sherman, anestesiolog från Yale tog upp frågor kring konsumtionen och våra beteenden inom vården. Hon lyfte frågor kring vad det är som driver användning av mer och mer engångsmaterial trots att det kanske inte finns någon evidens att det minskar infektioner eller bidrar till ökad patientetsäkerhet, varför vi beställer fler och fler undersökningar, varför vi kastar stor del av läkemedel etc.

Är det för att vi behöver ”skydda oss” från att ”missa något”? Är det för att vi blir som barn i en godisaffär när det finns så många olika artiklar att välja mellan som vi sedan bara kan ta av? Är det för att vi inte har behövt tänka på att det vi överförbrukar och gör ”för säkerhets skull” faktiskt har en negativ påverkan på klimatet och därmed för andra människor och generationer?

Hon stack ut hakan och lyfte frågor om man skulle spåra varför vissa kliniker eller t.o.m. vissa individer beställer så många undersökningar, ordinerar så många läkemedel eller använder så mycket material. Hon betonade även vikten av att engagera oss läkare i hållbarhetsarbetet, men att vi kanske behöver en morot, kanske i form av att hållbarhetsarbete, inte endast forskning, ska vara meriterande.

Läkare har många gånger haft ledande roll i förändringar och jag tänker att det är dags nu igen; att vi börjar engagera oss i att driva klimatarbetet. Men det innebär också att vi kommer att behöva reflektera över och ifrågasätta sådant vi själva gör som är negativt för klimatet och därmed för hälsan, t.ex. konferensresor med flyg. Karolinska Universitetssjukhusets direkta utsläpp av växthusgaser kommer till cirka 30 procent från flygresor.

Vad motiverar en flygresa till en konferens? Hur mycket och vad ska man (och då kanske andra än man själv) ”vinna” för att det ska vara motiverat?

Min resa till Clean Med Europe var med tåg och den genererarde cirka 15 kg koldioxidekvivalenter i utsläpp tur och retur – att jämföra med cirka 640 kg koldioxiekvivalenter med flyg (beräknat med hjälp av en klimatkompensationssite).

Hemresan skedde till stor del över en lördag och det var såklart trist att gå miste om tid med dottern jämfört med om jag hade flugit. Men kanske är det mitt ansvar som läkare att avstå från något som kommer bidra till försämrad hälsa för kommande generationer, mitt medborgerliga ansvar att avstå för att dra mitt strå till stacken av minskade utsläpp för att vi ska uppnå klimatmålen och mitt ansvar som förälder att avstå från något som kommer bidra till sämre livsvillkor för mitt barn än de jag haft förmånen att ha.

*Fotnot:

Att sjukvården står för 10 procent av USA:s växthusgasutsläpp är beräknat från en (ursprungligen ekonomisk) modell kallad EIOLCA (economic input-output life-cycle assessment).

Modellen försöker beräkna, utifrån, bland annat sektorns andel av BNP, hur stor miljöpåverkan varje sektor i en ekonomi har – inte bara de direkta utsläpp som sektorn förorsakar, utan även indirekta.

När det gäller sjukvården – hur stor miljöpåverkan har exempelvis produk­tionen av medicinteknisk utrustning, datorer, byggen av sjukhus, behov av energi, transporter med mera?

Maria Wolodarski

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Fler läkare som chefer borde vara självklart

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin 

Föreningsnytt

Sök Sjukhusläkarnas stipendium Hållbart arbetsliv

På måndag 14 september är sista dagen för att söka vårt arbetsmiljöstipendium Hållbart arbetsliv.

Något måste göras för att förbättra arbetsmiljön på våra sjukhus – är du läkare eller läkarstudent som har ett engagemang i frågan?

Sök nu!

Läs mer om våra stipendier

Föreningsnytt

Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?

Under måndagen 31 augusti startade sändningarna från Reformklubbens digifysiska forum "Folkhälsodalen". Sjukhusläkarna arrangerade tillsammans med Sveriges Läkarförbunds chefsförening seminariet "Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?"

Det var engagerade paneldeltagare som diskuterade frågor om chefskap i sjukvården under ledning av moderatorn Karin Båtelson.

Tina Crafoord, ordförande för chefsföreningen, inledde med en presentation av hur läget ser ut. Antalet chefer inom sjukvården ökar, men inte antalet läkare som är chefer.

Egna erfarenheter av chefskapet diskuterades.

– Jag tycker att en medicinsk utbildning underlättar, exempelvis i dialogen med beslutsfattare och medarbetare, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm. Att vara läkare har gjort det enklare i de situationer med omedelbara medicinska behov som har uppstått i och med Covid-19.

Seminariet avslutades med frågan ”Hur får man fler läkare att ta steget till att bli chef?”
– Många börjar som första-linjen chefer, och vill både påverka och arbeta kliniskt – men kliver inte vidare. Dem måste vi stötta, sa Tina Crafoord.
– Engagerade medarbetare är produktiva, uppmuntra alla att vara med och känna att man kan påverka. Det kan underlätta vägar till chefskap, sa Britta Wallgren, vd Capio.
– Vi som redan är chefer måste hjälpa, locka och stödja våra kollegor i att bli chefer, sa Sara Banegas, verksamhetschef Ekerö vårdcentral.

Paneldeltagarna

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera