Föreningsnytt

Sjukhusläkarna utlyser stipendium för hållbart arbetsliv

Sedan några år tillbaka delar Sjukhusläkarna ut ett stipendium i frågor som är viktiga för vården och sjukhusläkare. Stipendiet på 30 000 kronor är i år ett arbetsmiljöstipendium och utlyses för att skapa mer kunskap om etisk stress och arbetsrelaterad ohälsa bland läkare.

– Redan innan nuvarande arbetsbelastning med coronaviruset var det mycket oroande att både ohälsa och sjukskrivningstal ökar. Det kommer allt fler tecken på att läkare utsätts för allt tyngre etisk stress. Är det någon vinkel som behöver kartläggas extra eller finns det något vinnande sätt att förbättra hälsa och arbetsmiljö för läkare?  Vi vill ha mer kunskap och förslag på åtgärder för att förbättra situationen. Därför utlyser vi i år ett arbetsmiljöstipendium som vi valt att kalla för ”Hållbart arbetsliv”, säger Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna.

Den som ansöker om stipendiet ska vara läkare eller läkarstudent och planera eller ha påbörjat ett projekt för att skapa eller sprida mer kunskap om förbättringsmöjligheter för att minska arbetsrelaterad ohälsa hos läkare. Sista ansökningsdatum är 14 september 2020.

Mer information om stipendiet och ansökningsprocessen

Läs pressmeddelandet

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Gynekolog slog larm – får priset som Årets visslare

Helena Strevens, överläkare och docent i obstetrik och gynekologi, slog larm om missförhållanden på kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Nu tilldelas hon Sjukhusläkarnas utmärkelse Årets visslare.

– Det känns oerhört hedrande. Det känns som ett erkännande. Jag har gjort allt för en verksamhet som jag verkligen älskar, där ledningen dock inte sett med blida ögon på att jag har påtalat brister. Att få det här priset är verkligen ett stort stöd, säger hon.

– Jag kan känna en smärta kring de dubbla budskapen som vi möts av. Vi uppmuntras att utveckla verksamheten och kommunicera kring fel och brister, men i slutändan är det bara tomma ord.

Priset delades ut i samband med Sjukhusläkarnas representantskap i Stockholm den 8 oktober.

– Årets visslare är den tråkigaste utmärkelsen att dela ut. Men Sjukhusläkarnas grundpelare är att verka för att vården styrs av professionell drivkraft och engagemang till gagn för patienter och utveckling. Därför måste vi få bort tystnadskultur och på olika sätt stötta medarbetare som råkat illa ut när de har engagerat sig. Det är också farligt när information bara får ”gå i linjen”, både uppåt och nedåt, det skapar en patientfarlig visklek. Visslare behövs helt enkelt och vi vill uppmärksamma dem, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det är givetvis positivt att regeringen har beslutat att genomföra EU:s visselblåsardirektiv, som stärker skyddet för visselblåsare på flera sätt och att visselblåsarsystem införs på olika sätt. Men det måste också ske en förändring i praktiken. Vi har drivit den här frågan i många år.

Motiveringen lyder: Årets visslare 2021 tilldelas den fantastiska överläkaren Helena Strevens på kvinnokliniken i Lund. Helena, som är en pålitlig och engagerad medarbetare, påtalade som enhetsansvarig läkare missförhållanden på kliniken och stod upp för patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Helena blev därefter utsatt för repressalier av ledningen vilket medfört stor personlig press med påverkan på yrkesliv och privatliv. Personer som Helena, med kunskap om verksamheten i kombination med mod och engagemang, är en garant för vårdens framtid och att tystnadskultur motverkas.

Sjukhusläkarna har delat ut Årets visslare sedan år 2008. Priset – i form av en ”Oscarsstatyett” i guld försedd med munkavle – går till en person som stått upp för demokrati och yttrandefrihet i vården till gagn för patienter och läkare.

Föreningsnytt

Farmakologi borde få större utrymme i läkares utbildning

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet ska arbeta för att farmakologi får större plats i både läkares grundutbildning och fortbildning. Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och Läkarförbundet, samt ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), betonar att det på senare år har skett en snabb utveckling inom läkemedelsområdet. – Det är ju bara legitimerade läkare som har fri förskrivningsrätt och vi måste värna om detta. Gammal och bristande kunskap kan innebära risker för patienter, säger hon.

En av de absolut vanligaste åtgärderna i sjukvården är läkemedelsbehandling. Behandlingen styrs till stor del av aktuella riktlinjer, föreskrifter och vårdprogram, men den enskilde läkaren har ett stort ansvar för valet av terapi. Här spelar goda kunskaper inom farmakologi en betydande roll, både ur ett patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Sjukhusläkarna yrkar i en motion inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november att förbundet ska kartlägga hur mycket tid som finns avsatt för grundläggande farmakologi vid de medicinska fakulteterna i Sverige, samt hur många tjänster det finns för utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi vid universiteten.

Föreningen framhåller att läkare bör ha kompetens och mandat att, utan apotekare eller farmaceut, göra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar. Men en kartläggning visar att en majoritet av läkarstudenterna uppger att de inte har förberetts väl för att hantera sådana genomgångar.

– Nu börjar ju den nya läkarutbildningen med tolv terminer som leder till läkarlegitimation. Detta ger ju läkaren direkt fri förskrivningsrätt. Det ligger ett stort ansvar på den nylegitimerade läkaren att kunna axla rollen som behandlande läkare, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– Läkaren bör ha förberetts adekvat och tillräckligt för läkemedelsbehandling och dess olika aspekter kopplat till olika patienter och deras egenskaper. En kartläggning kan eventuellt visa hur otillräckligt många timmar med farmakologi som ingår i utbildningen, vilket i sin tur gör det lättare för oss att driva på i frågan.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att specialistläkare får rätt fortbildning och fortsätter att följa med i utvecklingen inom läkemedelsbehandling och dess olika aspekter, såsom effekt, patientsäkerhetsrisker, kostnadseffektivitet med mer.

Föreningsnytt

”Det är groteskt att lita på konsulter istället för läkare”

Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnader av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-04

Ledaren: "Låt patienterna styra resurserna rätt" / Sjukhusläkaren granskar: Skräckväntetider i Sverige / Krönika: "Det går att förbättra tillgängligheten för hälso- och sjukvården!" / Specialistbristen del 3

Prenumerera