Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Det är ingångarna till Sjukhusläkarnas två seminarier i Almedalen, som vi samarrangerar med Klimat- och hälsa-gruppen och Läkarförbundets chefsförening.

Unga läkare vill bidra till en hållbar sjukvård  

Dag: 3 juli kl 14.10 – 15.00
Plats: Slottsterrassen 6

Beskrivning av samhällsfrågan 
Hälso- och sjukvården beräknas idag stå för 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser. Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och kommer kraven att leda till en förändrad arbetsroll för läkare i framtiden?

Utökad information om evenemanget 
Sjukvårdens klimatpåverkan är stor och det hållbarhetsarbete som sker involverar ofta inte läkare. Samtidigt finns ett växande intresse bland unga läkare som vill påverka och göra skillnad. Vad har de för förväntningar på sina framtida arbetsplatser och kommer läkares roll ändras framöver, där de som del av arbetet behöver arbeta med klimat och hållbarhetsfrågor? Hur kan man dessutom främja samarbete över professionsgränser inom vården för att uppnå en mer klimatsmart sjukvård?

Medverkande: 
·         Gustav Eriksson, Miljöchef, Nya Karolinska Universitetssjukhuset
·         Sigrid Hammarqvist, ST-läkare gyn & obst, Region Dalarna
·         Theodor Lav, Ordförande, Läkarförbundet Student
·         Ida Amanda Persson, leg. Läkare, Region Skåne
·         Maria Wolodarski, Onkolog, NKS, Läkare för Miljön
·         Gustaf Zettergren, Miljöchef, Västra Götalandsregionen
·         Sofia Hammarstrand, ST-läkare arbets- & miljömedicin (moderator), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sjukhusläkarnas Klimat och Hälsa-grupp

Läkare behövs som chefer i vården – om vi vill prioritera rätt för patientsäkerhet och lönsamhet 

Dag: 3 juli kl 15.20 – 16.10
Plats: Slottsterrassen 6

Beskrivning av samhällsfrågan 
Hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Är vården det gyllene undantaget? Vad säger egentligen forskningen?

Utökad information om evenemanget 
Vi måste skapa en hälso- och sjukvård där högsta prioritet alltid är att göra det bästa för patienterna, och säkerställa att de medicinska förutsättningarna finns. Vi står inför stora utmaningar, förändringar och prioriteringar sker ständigt och ibland omotiverat. Beslut måste fattas på medicinska grunder och läkare ska vara med och leda. Men ska läkare axla chefskapet eller enbart vara tillgängliga som experter?

Läkare är naturliga ledare och har, kombinerat med bra chefsegenskaper, de bästa förutsättningar för att leda sjukvården idag och in i framtiden. Läkare måste kliva fram och ta ansvaret även på en strategisk nivå. Eller är detta enbart ett särintresse och slöseri av läkares tid? Vad finns det för belägg i forskningen? Vad säger chefer, ledande myndighetspersoner och Läkarförbundet?

Välkommen på en kort dragning av KI-rapporten ”Physicians role in the managment of health care” följt av ett samtal om vikten av det lokala chefsskapet och läkarnas roll i detta.

Medverkande: 
·         Karin Båtelson, Ordförande, Sjukhusläkarna
·         Tina Crafoord, Ordförande, Läkarförbundets Chefsförening
·         Jean-Luc af Geijerstam, Generaldirektör, Vårdanalys
·         Peter Graf, VD, Vårdbolaget Tiohundra
·         Niklas Källberg, VD, Helseplan
·         Per Mattsson, Patientområdeschef, Karolinska Universitetssjukhuset
·         Brita Winsa, Hälso och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten
·         Elin Karlsson, moderator, 2:e vice ordförande, Sjukhusläkarna

En fri dialog om sjukhusläkares professionsfrågor är en av de viktigaste principerna för Sjukhusläkarnas representantskapsmöte. Den 17–18 oktober samlades runt trettio sjukhusläkare från landets lokalavdelningar i Stockholm.

Ett viktigt tema för Sjukhusläkarna under året är jämlik akutvård i hela Sverige. Under rubriken ’Hur långt är det till akuten när man inte kan andas?’ berättade Lars Rocksén, Västernorrland, om det faktamässigt bristfälliga beslutsunderlag som den politiska majoriteten i Region Västernorrland vill lägga ner akutsjukhuset i Sollefteå på och varför nedläggning är en dålig idé.

Erika Studahl, nybliven sjukhusläkare vid Skellefteå sjukhus, bidrog med lärdomar om vikten av närheten till ett akutsjukhus utifrån sitt arbete med en kartläggning av vårdkedjorna för ischemisk stroke och ST-höjningsinfarkt under sin ST-tjänstgöring.

– Ju längre tid en behandling fördröjs, desto mer dör hjärnan, konstaterade Erika.

Åsa Olsson, utredare från Socialstyrelsen bidrog med ett hoppingivande perspektiv om humanistisk personalplanering och kommenterade Rockséns föredragning: ”Vi behöver ha bättre rapporter än det som konsulter åstadkommer”.

Om jämlik akutsjukvård till hela landet är en utopi svarade Fredrik Lundh Sammeli (S) och Sofia Wallström, Vd för Lif, på i ett panelsamtal. Wallström som tidigare har utrett delvis statlig styrning av sjukvården hävdade att vi har mycket kunskap men att vi samtidigt har en paradox att vi inte agerar på det. Det finns ett underskott på implementering.

Dag två av representantskapet besöktes mötet av vårdgarantiutredaren Anna Nergårdh som hade sällskap av utredningssekreteraren för att kunna notera sjukhusläkarnas synpunkter. Nergårdh har gedigen erfarenhet av statliga utredningar och tydliggjorde att en utrednings framgång utvärderas på vad som tas vidare till lagstiftning. Dessutom behöver man ha en bred politisk förankring för att säkra långsiktigheten och hållbarheten i utredningens förslag. Det är särskilt aktuellt i den här utredningen eftersom slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i maj 2026.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson var sista gästen under en timme som kom mer att handla om regionernas faktiska beredskapsarbete än kompetensförsörjning. Eriksson menade att han känner sig riktigt hemma hos sjukhusläkarna, eftersom han en gång själv var en kliniskt verksam sjukhusspecialist.

– Det här var första gången för mig på Representantskapet och jag kommer gärna tillbaka!, utropade en av deltagarna innan gruppen skingrades och reste hem för att ta helg.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.