Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Det är ingångarna till Sjukhusläkarnas två seminarier i Almedalen, som vi samarrangerar med Klimat- och hälsa-gruppen och Läkarförbundets chefsförening.

Unga läkare vill bidra till en hållbar sjukvård  

Dag: 3 juli kl 14.10 – 15.00
Plats: Slottsterrassen 6

Beskrivning av samhällsfrågan 
Hälso- och sjukvården beräknas idag stå för 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser. Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och kommer kraven att leda till en förändrad arbetsroll för läkare i framtiden?

Utökad information om evenemanget 
Sjukvårdens klimatpåverkan är stor och det hållbarhetsarbete som sker involverar ofta inte läkare. Samtidigt finns ett växande intresse bland unga läkare som vill påverka och göra skillnad. Vad har de för förväntningar på sina framtida arbetsplatser och kommer läkares roll ändras framöver, där de som del av arbetet behöver arbeta med klimat och hållbarhetsfrågor? Hur kan man dessutom främja samarbete över professionsgränser inom vården för att uppnå en mer klimatsmart sjukvård?

Medverkande: 
·         Gustav Eriksson, Miljöchef, Nya Karolinska Universitetssjukhuset
·         Sigrid Hammarqvist, ST-läkare gyn & obst, Region Dalarna
·         Theodor Lav, Ordförande, Läkarförbundet Student
·         Ida Amanda Persson, leg. Läkare, Region Skåne
·         Maria Wolodarski, Onkolog, NKS, Läkare för Miljön
·         Gustaf Zettergren, Miljöchef, Västra Götalandsregionen
·         Sofia Hammarstrand, ST-läkare arbets- & miljömedicin (moderator), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sjukhusläkarnas Klimat och Hälsa-grupp

Läkare behövs som chefer i vården – om vi vill prioritera rätt för patientsäkerhet och lönsamhet 

Dag: 3 juli kl 15.20 – 16.10
Plats: Slottsterrassen 6

Beskrivning av samhällsfrågan 
Hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Är vården det gyllene undantaget? Vad säger egentligen forskningen?

Utökad information om evenemanget 
Vi måste skapa en hälso- och sjukvård där högsta prioritet alltid är att göra det bästa för patienterna, och säkerställa att de medicinska förutsättningarna finns. Vi står inför stora utmaningar, förändringar och prioriteringar sker ständigt och ibland omotiverat. Beslut måste fattas på medicinska grunder och läkare ska vara med och leda. Men ska läkare axla chefskapet eller enbart vara tillgängliga som experter?

Läkare är naturliga ledare och har, kombinerat med bra chefsegenskaper, de bästa förutsättningar för att leda sjukvården idag och in i framtiden. Läkare måste kliva fram och ta ansvaret även på en strategisk nivå. Eller är detta enbart ett särintresse och slöseri av läkares tid? Vad finns det för belägg i forskningen? Vad säger chefer, ledande myndighetspersoner och Läkarförbundet?

Välkommen på en kort dragning av KI-rapporten ”Physicians role in the managment of health care” följt av ett samtal om vikten av det lokala chefsskapet och läkarnas roll i detta.

Medverkande: 
·         Karin Båtelson, Ordförande, Sjukhusläkarna
·         Tina Crafoord, Ordförande, Läkarförbundets Chefsförening
·         Jean-Luc af Geijerstam, Generaldirektör, Vårdanalys
·         Peter Graf, VD, Vårdbolaget Tiohundra
·         Niklas Källberg, VD, Helseplan
·         Per Mattsson, Patientområdeschef, Karolinska Universitetssjukhuset
·         Brita Winsa, Hälso och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten
·         Elin Karlsson, moderator, 2:e vice ordförande, Sjukhusläkarna

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.