Föreningsnytt

Sjukhusläkarna: Det måste införas system för att mäta fortbildning

Läkarförbundet bör utforma ramarna för ett mätbart obligatoriskt fortbildningskrav och utreda nyttan av CME-poäng, som hjälper läkare att mäta fortbildningsaktiviteter. Det anser Sjukhusläkarna, som understryker vikten av att fortbildningen regleras med krav på inte minst individuella planer och öronmärkta pengar.

Riksdagens socialutskott uppmanade i våras i ett tillkännagivande regeringen att se över frågan om att införa krav på, och rätt till, kontinuerlig fortbildning för anställda inom vård och omsorg. De politiska partierna har blivit mer uppmärksammade på bristerna i läkares fortbildning, och det är inte orimligt att en föreskrift om obligatorisk fortbildning för vårdpersonal kan bli verklighet inom något år. Risken är dock att en sådan föreskrift blir ett trubbigt verktyg om det inte finns ett väl anpassat system för att följa och mäta fortbildningsaktiviteterna.

Läkarförbundet har sedan många år förespråkat ett kontinuerligt professionellt lärande (Continuing professional development, CPD) när Sjukhusläkarna har efterfrågat individuella utbildningsplaner, avsatt budget och att efterlevnad ska redovisas i verksamhetsberättelserna. I tider med allt snävare ekonomiska och tidsmässiga ramar, samt fler chefer utan medicinsk bakgrund och god insikt i verksamheternas behov, har det blivit särskilt tydligt att förbundets politik inte har burit frukt.

Sjukhusläkarna yrkar i en motion, som ska behandlas på Läkarförbundets fullmäktigemöte i mitten av november, att förbundet ska påbörja arbetet med att utforma ramarna för ett mätbart obligatoriskt fortbildningskrav, samt att förbundet utreder nyttan av systemet med CME-poäng (Continuing medical education).

– CME-poäng ligger i tiden, ett mått på utbildningsaktiviteter. Sjukhusläkarna ser en styrka i registrering och dokumentation av fortbildning. Det är läkare som lär läkare. Basen för säker sjukvård, säger Sten Östenson, ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Risken är möjligen att vi trots dokumentation skulle se en fortsatt nedmontering av specialistläkares fortbildning, men då registreras den i alla fall och bara det är ett argument för CME.

För att upplägget ska bli ändamålsenligt är det avgörande att läkarprofessionen, med Läkarförbundet och specialitetsföreningarna i spetsen, intar en ledande roll och ligger steget före i arbetet om hur formella krav kan utformas och efterlevas.

– Förbundsstyrelsen borde ödmjukt utgå ifrån det rådande misslyckade tillståndet med farligt låg fortbildning för läkare. Att erkänna vårt misslyckande öppnar upp för en mer orienterande inställning till nya grepp. Förbundet borde aktivt ta ställning för en dokumentation av fortbildning som kompletterar vår annars vettiga fortbildningspolitik, säger Sten Östenson och fortsätter:

– Det är dags nu. Vi tar detta till bifall. Det är vad våra utbildningshungrande specialistkollegor förtjänar.

Fakta: CME-poäng

Systemet med CME-poäng (Continuing medical education) syftar till att läkare ska få tillräckligt många högkvalitativa fortbildningsinslag under ett år. Poängen kan vara ett verktyg för den enskilda läkaren att redovisa gjorda fortbildningsaktiviteter, men också att lyfta fram behov av ytterligare fortbildning. CME-poäng är med andra ord ett sätt att mäta fortbildningsaktiviteter, inte klinisk kompetens.

Läs mer om Sjukhusläkarnas motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte här.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

För varje år växer vi

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

Föreningsnytt

Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Föreningsnytt

Föreningen gav inspel om platsbristen till Vårdanalys

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera