Under Sjukhusläkarnas fullmäktige behandlades och beslutades det om totalt 13 motioner. Flera av besluten föranleddes av debatt och justeringar av både motionärernas att-satser och styrelsens förslag till beslut. Den mest engagerade motionen, från Sjukhusläkarna i Lund, rörde dock frågan om pensioner.

Motion nr 1
Sjukhusläkarna Göteborg lämnade in motionen ”Granskning av Kunskapsstyrningsorganisationen” i vilken de yrkade att Sjukhusläkarna ska granska SKR:s Kunskapsstyrningsorganisation under det verksamhetsåret. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 2
Sjukhusläkarna i Stockholms motion om “Tillgodoräknande av pedagogiska meriter” ledde till viss diskussion, vilket fick motionärerna att formulera om sin att-sats och styrelsen att ändra sitt förslag till beslut från avslag till bifall. Motionärerna yrkade att pedagogiska meriter för läkare som deltar i klinisk undervisning på alla nivåer ska värderas högre genom hela läkarkarriären vid löneförhandlingar och tjänstetillsättningar. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen

Motion nr 3
Sjukhusläkarna Lund och Östra Skånes motion om ”Journalintrång” ledde också till debatt. Två att-satser formulerades om till en och styrelsen ändrade sitt förslag till beslut från avslag till bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna, i egen regi eller tillsammans med Läkarförbundet, inventerar hur Sveriges olika regioner valt att tolka och implementera de regler som finns för att skydda patienternas integritet men som vid en stringent tillämpning riskerar att hota patientsäkerheten. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 4
Sjukhusläkarna i Stockholm återkom till ett kärt ämne i sin motion om ”Oberoende chefläkare”. Motionärerna yrkade att chefläkarnas ställning omdefinieras och stärks och att chefläkarna får mandat att utföra sitt uppdrag som i första hand måste vara att kontrollera patientsäkerheten och inte enbart vara rådgivande åt sjukhusdirektören. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att anse motionen som besvarad.

Motion nr 5
Sjukhusläkarna Göteborg lyfte problem med visselblåsande. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet driver frågan om en årlig redovisning av universitet och regioner av sin visselblåsarfunktion och av vilka och hur många visselblåsarärenden som uppmärksammats och vilka åtgärder detta lett till. Styrelsen valde efter diskussion att ändra sitt förslag till beslut från besvarad till bifall och fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 6
I Sjukhusläkarna Göteborgs motion om ”Patientläkarkontakt” yrkade motionärerna för det första att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet verkar för att alla sjukvårdsinrättningar ska organisera sitt arbete så att patienterna har en kontinuerlig läkarkontakt under sin utredning/behandling/uppföljning. För det andra att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet utreder hur brister i patient-läkarkontinuiteten kopplas till en ekonomisk sanktion. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla första att-satsen och att avslå den andra.

Motion nr 7
Sjukhusläkarna Göteborgs motion om brister i den palliativa vården formulerades om, vilket även fick styrelsen att ändra sitt förslag till beslut från avslag bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet driver frågan aktivt och verkar för att belysa vikten av att ökade resurser avsätts till den palliativa vården.   Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 8
Sjukhusläkarna Lunds motion ”Rädda forskningstiden från forskar AT!” ledde också till diskussioner under fullmäktige. Motionärernas yrkande att Sjukhusläkarna arbetar för att bevara den chans för introduktion till forskning eller fortsättning av forskning som forskar AT inneburit inom ramen för nya BT/ST bifölls dock av fullmäktige som beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

Motion nr 9
Sjukhusläkarna i Lunds motion om sjukhusläkares pensioner var den motion som väckte mest debatt under fullmäktige och den ledde till att styrelsen ändrade sitt förslag till beslut från besvarad till bifall. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarna i sitt förbundspolitiska arbete verkar för goda villkor och långsiktiga avtal för sjukhusläkarna vad gäller pension och att Sjukhusläkarna informerar medlemmarna om olika pensionssystem (statlig, landstingskommunal och privat sektor) och varnar för fällor. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens nya förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 10
Sjukhusläkarna Lund motionerade även om fortsatt kamp för ekonomisk ersättning vid arbetad övertid för läkare. De yrkade att Sjukhusläkarna i sitt förbundsarbete verkar för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, att Sjukhusläkarna verkar för att arbetsgivaren ska registrera all arbetad tid som är        övertid enligt Arbetstidslagen, för ett medarbetaren enkelt och överskådligt sätt, att Sjukhusläkarna i sin politik verkar mot att läkare avtalar bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid, att Sjukhusläkarna i sitt fackliga arbete verkar mot att arbetsgivaren skriver bort rätten till kompensation för övertid enligt AB i anställningsavtal för läkare, attSjukhusläkarna i sitt fackliga arbete verkar för att läkare informeras om reglerna i kollektivavtalet om övertid och hur man registrerar övertid när så är fallet, att Sjukhusläkarna verkar för att läkaren enkelt ska registrera arbetad övertid och att Sjukhusläkarna i sitt förbundsarbete också uppmärksammar övertidsfrågan för läkare som arbetar inom privat sektor och har andra kollektivavtal såsom Vårdföretagarna. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att motionen ska anses besvarad.

Motion nr 11
Sjukhusläkarna Östra Skånes vill undanröja digitala farthinder och de yrkade därför att Sjukhusläkarna arbetar för att obligatoriska frågor i vårdens digitala arbetsredskap inte används som styrmedel. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

Motion nr 12
Sjukhusläkarna i Stockholm varnar för att Sjukhusen förlorar kompetens och yrkade därför att ersättningen vid vårdval ses över, att undanträngningseffekter i nuvarande system kartläggs, att verksamheten på sjukhusen (privata såväl som offentliga) hålls differentierad så att bredden på kompetensen kan bibehållas/utvecklas och att poliklinisk verksamhet utanför sjukhusen blir tillåten. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att motionen är besvarad.

Motion nr 13
Sjukhusläkarna Östra Skånes motion om att det behövs utarbetas en strategi för fler läkare än administratörer var för sent inkommen men godkändes av fullmäktige. Motionärerna yrkade att Sjukhusläkarnas styrelse arbetar fram en strategi för fler läkare än administratörer och att Sjukhusläkarnas styrelse arbetar fram en motion till Läkarförbundets fullmäktige från arbetet med en strategi för fler läkare än administratörer. Fullmäktige beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bifalla motionen.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.