Sjukhusläkarna presenterar i serien ”Aktuell facklig profil” förtroendevalda eldsjälar som arbetar hårt för att företräda medlemmarnas intressen. Nu har turen kommit till Rofida Ghazvinian, ordförande för Sjukhusläkarna Malmö.

Vem är du?

– Jag arbetar som läkare på Skånes universitetssjukhus. Är specialistläkare i invärtesmedicin och blir till hösten även färdig specialist i gastroenterologi. Läste till läkare i ett EU-land och fick svensk läkarlegitimation 2014.  Jag är uppvuxen i Lund men flyttade till Malmö, när jag blev klar med mina studier. Som person är jag uttrycksfull och ambitiös – särskilt när det handlar om ämnen som intresserar mig. Jag gillar att åka runt och gå på föreläsningar och möten. Tillvaron får gärna bli hektisk ibland.

Varför engagerar du dig i Sjukhusläkarna?

– För att jag är sjukhusläkare – det kommer jag inte ifrån. Det finns mycket i vår vardag som behöver förbättras: alla brister som synliggjorts samband med pandemin, vårdplatsbristen på akutsjukhusen som flera rapporter visar och vårdköerna. Kort sagt frågor som berör oss dagligen. Andra viktiga frågor för mig är forskning, utbildning och läkarnas värde i samhället, även om det sistnämnda är en fråga som är svår att konkretisera i Sverige.

– Ordförandeskapet i Sjukhusläkarna Malmö är ett naturligt steg att ta när man som jag varit engagerad i Sylf under flera år, både som ordförande i Malmö och som ledamot i Sylfs centrala styrelse. Jag satt även i Läkarförbundets centrala styrelse under ett år. I samband med att jag under en tid tjänstgjorde på Karolinska universitetssjukhuset gjorde jag ett uppehåll i det lokala fackliga arbetet. När jag kom tillbaka till Malmö återupptog jag mitt fackliga arbete men denna gång i Sjukhusläkarna. Det var dags att lämna över till yngre kollegor i Sylf, lokalt och centralt.

– Det är viktigt att komma ihåg att Läkarförbundet är så mycket mer än ett fackförbund. Det är vår professionsförening. Det handlar om att värna om läkares intressen exempelvis rörande frågor om utbildning och forskning, task-shifting, digitalisering, läkemedel, medicinteknik och ledarskapet inom svensk sjukvård. Den här typen av frågor berör oss alla oavsett yrkesförening.

Vad är det bästa respektive sämsta med att vara läkare?

– Det bästa är nog möjligheten att lösa ett medicinskt problem. Som läkare behöver man en allmän nyfikenhet att utreda och följa flödet. Att hitta olika lösningar på ett medicinskt problem. Det är det som ger mig glädje i mitt yrke. Det sämsta är att man ibland är maktlös att förändra. Att läkarna inte befinner sig i första ledet att förändra sjukvården.

Vad skulle du göra om du var regionstyrelsens ordförande i ett år?

– Åh, jag skulle ändra på mycket. Jag hade strukturerat upp både vården och sjukhusen och uppmuntrat förändring utan att låta de särintressen som ofta hindrar nödvändiga reformer, påverka processen. I dag finns många onödiga floskler som hindrar utveckling.

– Jag hade för det första verkat för mer nationell samordning, för det andra skulle jag ha agerat utförare åt staten helst via ett nationellt uppdrag. För det tredje skulle jag ha tagit reda på de nationella behoven och styrt min region efter det. Vården behöver centraliseras så att vi klarar av den allmänna akutvården.

Har du en oanad talang?

– Jag är kvicktänkt och bra på att prata. Jag även härma andra, bland annat kan jag få till andra människors dialekter och kroppsspråk.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.