Det är stora brister i fortbildningen för specialistläkare visar Sjukhusläkaren. 

Sverige är ett av få länder i Europa som saknar nationella krav på specialistläkares fortbildning. Istället är det varje regions ansvar. I slutändan hamnar frågan hos respektive verksamhetschef, där den idag ofta ställs mot patienter och ekonomi. Det visar Sjukhusläkarens kartläggning efter kontakt med olika sjukhus och regioner. De intervjuade rapporterar om hur brist på struktur, uppföljning och pengar försvårar och förhindrar läkare från att fortbilda sig.

— Det är pinsamt för Sverige. Fortbildning ses som en kostnad istället för en garanti för säker och jämlik vård på alltför många sjukhus, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sjukhusläkarna vill flytta ansvaret från regionerna och uppmanar istället till ett nationellt enhetligt system där Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att skriva en föreskrift där krav på individuella fortbildningsplaner och öronmärkt budget ingår. De individuella fortbildningsplanerna ska utformas i verksamheterna utifrån både individens och verksamhetens behov.

— Att vissa regioner försöker ursäktar inte de andra regionernas nonchalans. Kompetensutveckling kan inte vara ett lotteri för patienter och läkare. Kommunalt självstyre kan vara bra i vissa fall men här är det uppenbart att det brister. Vi måste få till en nationell reglering, säger Karin Båtelson.

Ledarskap, vårdplatsbrist och granskningar av sjukhus. När representanter för Sjukhusläkarnas styrelse och lokalavdelningar möttes på årets fullmäktigemöte var det tätt mellan de engagerade diskussionerna. – Vi har ett viktigt arbete framför oss. Vi behöver vara med och få till förändringar, inte minst i vårdplatsfrågan, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Drygt 60 deltagare från olika delar av landet träffades under två fullspäckade dagar på Westmanska palatset i centrala Stockholm.

På mötet valdes Shokoufeh Manouchehrpour till ny förste vice ordförande, Karin Filipsson valdes till ny andre vice ordförande, medan Jonas Holm (omval), Sten Östenson (omval) och Lars Rocksén (nyval, tidigare adjungerad ledamot) valdes till styrelseledamöter. Mikael Nilsson valdes till ny suppleant.
Samtidigt tackade styrelsen av den mångårige och mycket uppskattade styrelseledamoten och förste vice ordföranden Bengt von Zur-Mühlen.

Vid sidan av mötesförhandlingarna fick deltagarna ta del av presentationer från inbjudna gäster.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson betonade i ett anförande att lägstanivån på vårdens kapacitet i landet är alldeles för låg.
– Vi genomför en bred palett av åtgärder. Det handlar om bättre arbetsmiljö, om att öka vårdkapaciteten och att öka antalet vårdplatser. Vi har för få vårdplatser i dag.

Sofia Wallström, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg, lyfte i en dragning hur myndigheten arbetar vidare med kritiken som den i en nationell tillsyn har riktat mot 27 granskade sjukhus.
– Läget är allvarligt. Det är inte personalen som sviker, det handlar om att vårdgivarna ska ta sitt ansvar, säger hon.

Naomi Clyne, överläkare, docent och författare till ”Ledarskap i sjukvården”, redogjorde för hur det inom svensk sjukvård under lång tid har skett en avprofessionalisering – det har varit viktigt att vara mer lojal till den politiska ledningen och tjänstemannaledningen än patienten.
– Det krävs ett nytt synsätt, säger hon.

Under Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte behandlades och beslutades det om totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av de frågor som föreningen ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Göteborg lämnade in ett flertal motioner till årets fullmäktigemöte.
Fullmäktige beslutade att Sjukhusläkarna ska verka mot generella begränsningar i förskrivningsrätten för legitimerade läkare.
Sjukhusläkarna ska även arbeta för att läkares roll i vårdkedjan tydliggörs – det vill säga att politiker och tjänstemän får bättre kunskap om läkares ansvar för patienterna och sjukvården – samt noggrant bevaka myndigheternas agerande i frågan.
Föreningen ska därtill fortsätta att via sina påverkanskanaler verka för att arbetsgivaren beräknar personalomsättning i kombination med mått på kunskap och erfarenhet.

Motionären Helena Erlandssons bidrag om kvinnosjukvården i Lycksele resulterade, efter ett förslag på nya att-satser från Sjukhusläkarna Dalarna, Västerbotten, Ångermanland och Örebro, i att föreningen ska arbeta för att sjukvård leds av en verksamhetsnära ledning, att tillgången till jämlik akutvård inklusive obstetrik säkras över hela landet, samt att det finns nationella krav på regionerna för kompetensförsörjning även i glesbygd.

Sjukhusläkarna Lunds motioner ledde till att Sjukhusläkarna ska arbeta för att obligatorisk fortbildning för specialistläkare införs som en central del i arbetsgivarens ansvar, att en individuell fortbildningsplan ska upprättas eller revideras årligen vid medarbetarsamtal, och att fortbildningen varje år ska rapporteras i vårdhuvudmännens verksamhetsberättelser.
Sjukhusläkarna ska också verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid och att arbetsgivaren ska registrera all övertid enligt arbetstidslagen. Föreningen ska också motverka att läkare tvingas avtala bort rätten till ersättning, samt motverka att arbetsgivaren skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Sjukhusläkarna ska samtidigt verka för att läkare informeras om reglerna i kollektivavtalet om övertid och hur man registrerar övertid.

Sjukhusläkarna Helsingborg, Lund och Malmö startade en engagerad debatt på mötet med sin motion om att föreningen ska jobba för ett införande av ett enhetligt nationellt journalsystem. Fullmäktige beslutade att anse motionen besvarad.

Administrationen på Sahlgrenska universitetssjukhuset ska minska. Politikerna i sjukhusstyrelsen har i bred enighet slagit fast att icke vårdnära rutiner och uppdrag ska identifieras och avslutas. – Det är viktigt att det blir verkstad av beslutet, så att det inte blir ett papper som bara läggs i byrålådan, säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande i Sjukhusläkarna.

Sahlgrenska var ett av de 27 granskade sjukhus som fick skarp kritik för bristen på personal och vårdplatser av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), när myndigheten nyligen presenterade resultat från sin nationella tillsyn. Samtidigt står sjukhusen i Västra Götalandsregionen inför kommande nedskärningar, uppdämd vård och operationsköer, vilket har medfört att röster från inte minst läkarhåll har krävt att sjukhusen ska skära ner på den icke patientnära administrationen och inte på vården.

Sjukhusstyrelsens beslut innebär, vid sidan av att uppdrag ska gallras och avslutas, att alla nyanställningar av administrativ personal som inte arbetar patientnära från och med nu ska godkännas av någon av områdescheferna.

– Sjukhusläkarna har länge drivit på för att man ska minska den icke patientnära administrationen och satsa på nyckelpersoner, det vill säga läkare och övriga vårdpersonalen, säger Shokoufeh Manouchehrpour, som välkomnar beslutet.

– Redan 2018 gjorde vi ett upprop där en av punkterna var: ”Bevara kompetens genom att göra meningsfulla satsningar på att återrekrytera nyckelpersoner och behålla de som ännu inte gett upp. Prata direkt med var och en, de kan tala om vad som behövs!”

Hon fortsätter:

– Sjukhusdirektören har själv sagt att administrationen bör halveras. Direktören ska naturligtvis få hjälp att genomföra detta, men det är viktigt att inte bilda grupper som i sig skapar administration. Regionen måste satsa på att med bra villkor rekrytera vårdpersonal med rätt kompetens. På så sätt skapar man bättre arbetsmiljö, fler vårdplatser och mindre etisk stress, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– En viktig sak är att tänka långsiktigt. Till exempel när det gäller forskartjänster, där forskningen inte alltid är patientnära, men den bidrar till en utveckling som är nödvändig och som på sikt leder till nytta för patienter.