Föreningsnytt

Pressmeddelande: Pinsamt Sverige – kompetensutveckling är ett lotteri för patienter och läkare

Det är stora brister i fortbildningen för specialistläkare visar Sjukhusläkaren. 

Sverige är ett av få länder i Europa som saknar nationella krav på specialistläkares fortbildning. Istället är det varje regions ansvar. I slutändan hamnar frågan hos respektive verksamhetschef, där den idag ofta ställs mot patienter och ekonomi. Det visar Sjukhusläkarens kartläggning efter kontakt med olika sjukhus och regioner. De intervjuade rapporterar om hur brist på struktur, uppföljning och pengar försvårar och förhindrar läkare från att fortbilda sig.

— Det är pinsamt för Sverige. Fortbildning ses som en kostnad istället för en garanti för säker och jämlik vård på alltför många sjukhus, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sjukhusläkarna vill flytta ansvaret från regionerna och uppmanar istället till ett nationellt enhetligt system där Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att skriva en föreskrift där krav på individuella fortbildningsplaner och öronmärkt budget ingår. De individuella fortbildningsplanerna ska utformas i verksamheterna utifrån både individens och verksamhetens behov.

— Att vissa regioner försöker ursäktar inte de andra regionernas nonchalans. Kompetensutveckling kan inte vara ett lotteri för patienter och läkare. Kommunalt självstyre kan vara bra i vissa fall men här är det uppenbart att det brister. Vi måste få till en nationell reglering, säger Karin Båtelson.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

”Utbetalning av retroaktiv löneskillnad är en självklarhet”

Avtalsrörelsen befinner sig nu på sluttampen. Men att arbetsgivarsidan lyfter frågan om att inte betala ut löneökningarna retroaktivt är inget Sjukhusläkarna välkomnar. – Självklart ska löneökningarna gälla från den 1 april, säger Karin Båtelson. Man kan inte först be om prolongering för att sedan inte betala ut retroaktiv löneskillnad. Därutöver handlar det om sex månader då läkarkårens arbete varit utslagsgivande.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren säger till Läkartidningen att det är något som förbundet inte ens diskuterar. ”Vi står fast vid 3 procent och att lönerevisionen ska gälla från 1 april i år. Skulle man göra en konstruktion som ser annorlunda ut, måste det i så fall finnas en kompensation. Och tiden rinner ut. Om avtalets förlängning används som intäkt för att arbetstagarna inte ska få lönehöjningar så kan vi inte förlänga.”

Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, intervjuas i Sjukhusläkaren där han betonar behovet av ett avtal med en konkret lönenivå men också lyfter övertidsarbetet och retroaktiv utbetalning som betydande delar:
– En annan viktig fråga är ju den om arbetstidens förläggning, och kompensation för arbete utanför denna tid. Idag har vi läkare som i stor utsträckning har arbetat hårt under pandemikrisen, och de förväntar sig att få ett rimligt ”tack” för sin insats i form av konkret ersättning. Således är det viktigt att avtalet också inrymmer någon hantering av retroaktiviteten som följer av det förlängda avtalet från april i år, säger han.

Föreningsnytt

Så minskar vi brain-drain vid centraliserad högspecialiserad vård

Inför krav på utbildning utanför de högspecialiserade vårdenheterna och möjliggör för läkare att auskultera på enheterna för att sprida kunskapen vidare. Det är Sjukhusläkarnas förslag för att minska risken för brain-drain och undvika svårigheter att rekrytera nya medarbetare när högspecialiserad vård ska bedrivas vid några få enheter.

Vårt svar på remissen “Nationell högspecialiserad vård” poängterar också vikten av geografisk spridning för de två enheter för svårbehandlat självskadebeteende som även ska behandla barn, och att Socialstyrelsen fortsätter utreda om fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer bör minskas till två istället för tre vårdenheter framöver.

Du läser hela remissvaret här.

Föreningsnytt

Debatten om chefskap fortsätter

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening fortsätter debattera chefskap i Dagens Medicin. I en replik skriver Karin Båtelson och Tina Crafoord om varför det är en fördel med medicinsk kunskap i rollen som chef i sjukvården.

Chefer som är läkare har vittnat om många fördelar med att just vara läkare och chef. Några exempel är förmågan att snabbt kunna sätta sig in i beslut, fördelar vid rekrytering av olika personalkategorier samt förmågan att kunna göra medicinska prioriteringar.

Den samlade forskningen visar också att medicinsk kompetens hos chefer inom sjukvården bidrar positivt när det gäller alla viktiga faktorer som vårdkvalitet, resursanvändning och personaltillfredställelse. Orsaken till de positiva effekterna är inte helt fastställd, men ökad legitimitet och trovärdighet i organisationen beskrivs som troliga grunder.

Läs hela debattinlägget på Dagens Medicin

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera