
Öppet brev: Det här är frågorna ni behöver ta tag i, SKR
Den verklighet vi sjukhusläkare ser på sjukvårdens golv skiljer sig markant från den som målas upp i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) rapporter och pressmeddelanden. Där vi ser en brist på vårdplatser, ser SKR i stället en framtida möjlighet att minska dem ännu mer, skriver Sjukhusläkarnas styrelse genom ordförande Elin Karlsson i ett öppet brev till SKR:s styrelse.
I en intervju i Läkartidningen (9/9) konstaterar Emma Spak att arbetsgivare och professionen behöver kroka arm för att hitta gemensamma lösningar. Sjukhusläkarna delar denna analys. Vi arbetar gärna med er och regionerna för att hitta långsiktiga och konstruktiva lösningar på den svenska sjukvårdens problem. För att vi ska kunna nå framgång med detta arbete krävs dock att vi hittar en gemensam beskrivning av verkligheten.
I dag skiljer sig våra verklighetsbilder fundamentalt åt. Det visar sig inte minst i hur vi resonerar kring vårdplatsbristen och tillgängligheten i vården. Enligt Läkarförbundets nyligen genomförda arbetsmiljöenkät är vårdplatsbristen sjukhusläkarnas största arbetsmiljöproblem. Fokus för er retorik har hittills varit hur vårdplatserna i stället kan bli ännu färre.
Därför är vi glada att vi numera tycks vara ense om grundpremissen: att köerna till operation och behandling är ett problem.
Ni slår fast att det är ett problem att antalet platser som i dag kan hållas öppna är färre än det antal som det beslutats. Sjukhusläkarna konstaterar i stället att vi behöver ta reda på hur många vårdplatser som behövs för att vi ska kunna bedriva en patientsäker vård. Det vill säga hur vi kan hamna på en genomsnittlig beläggningsgrad på 85 procent.
Sjukhusläkarna är inte ensamma om att argumentera för detta sätt att hitta en lämplig nivå för antalet vårdplatser. Regeringen har exempelvis samma åsikt. Men ni i SKR har i stället kritiserat att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram målvärden för antalet vårdplatser ända ned till kliniknivå. Varför har vi svårt att förstå.
Målvärdena är inte tvingande, men de kommer att visa om de beslutade vårdplatserna är tillräckliga för att bedriva en patientsäker vård eller inte. Argumentet som ni för fram att detta skulle försvåra för en utbyggnad av primärvården och den nära vården är därför svårförståeligt. Den högst nödvändiga utbyggnaden av primärvården kan inte ske på bekostnad av en patientsäker sjukhusvård. Utmaningen är i stället att hitta resurser och arbetsmetoder som möjliggör en god vård för alla – oavsett vårdnivå. Vi för gärna en konstruktiv dialog om hur detta skulle kunna gå till.
I detta sammanhang vill vi också framföra ett ifrågasättande av ert påstående att en satsning på primärvården och den nära vården per automatik skulle innebära ett minskat tryck på sjukhusvården och ett lägre behov av vårdplatser. Tvärtom, kan en sådan satsning i stället komma att innebära att fler patienter får en diagnos och remitteras till sjukhusvården. Den obönhörliga demografiska utvecklingen, med allt fler multisjuka äldre, kan inte enbart hanteras på vårdcentralsnivå. Vad som behövs är fler vårdplatser på sjukhus.
Vi ställer oss även frågande till hur en utbyggnad av primärvården i en nära framtid ska gå till? Behovet av personal är redan i dag skriande och regionerna har hittills varken lyckats skapa en arbetsmiljö eller personalpolitik som gör primärvården till en attraktiv arbetsplats. En av fyra distriktsläkare överväger att lämna yrket.
Vi vill därför ge Emma Spak en eloge för att hon i samma intervju som ovan framhåller behovet att förbättra arbetsmiljön samt säkra fortbildning och utveckling. Det är en avgörande fråga för hela sjukvårdens framtid. Men i dag finns stora brister i detta arbete. Under pandemin försämrades möjligheterna till fortbildning samtidigt som krisen bidrog till många exempel på förbättrade och mer effektiva sätt att arbeta. Nu får vi signaler om medarbetare som inte får tillräckligt med fortbildning samtidigt som man återgått till de mer ineffektiva arbetsmetoder som präglade vården innan pandemin. Vi skulle därför gärna vilja att ni på SKR, som arbetsgivarorganisation, utvecklar vad ni konkret kan göra för att förbättra arbetsmiljön och säkra fortbildningen. Vi skulle även vilja veta hur ni kan stötta regionerna att bli bättre arbetsgivare?
Vi hoppas på att ni väljer att börja lyssna på professionen och ser i så fall fram emot ett gott samarbete i framtiden.
Sjukhusläkarnas styrelse genom
Elin Karlsson
Ordförande Sjukhusläkarna
__________________________
Fakta:
Sjukhusläkarnas öppna brev har skickats till samtliga ordinarie ledamöter i SKR:s styrelse
Det senaste från Föreningsnytt:
Ansökan öppen för stipendium om PAL och kontinuitet
För femte gången i rad utlyser Sjukhusläkarna ett särskilt stipendium för läkare och läkarstudenter som planerar eller har påbörjat ett forsknings- eller utvecklingsprojekt. Temat för 2025 är PAL och kontinuitet och summan är 30 000 kronor.
– Vi inom Sjukhusläkarna ser PAL som en viktig del av dagens sjukvård och att återinföra PAL skulle medföra en större trygghet och kontinuitet i vårdkontakten, säger Jonas Holm ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.
Ansök till stipendiet om PAL och kontinuitet senast 14 februari till kansli.sjukhuslakarna@slf.se
Missa inte Sjukhusläkarnas fortbildningsdiplom 2025
Satsar ni på fortbildning på din klinik? Finns en struktur för att återföra kunskap från externa kurser och kongresser till verksamheten? Har alla specialistläkare en individuell och dokumenterad fortbildningsplan?
Då är ni kvalificerade att ansöka till Sjukhusläkarnas fortbildningsdiplom för 2025 mellan den 1 januari och 28 februari.
Observera att även kliniker som ansökte om diplomet för 2024 har möjlighet att ansöka för 2025.
Mejla er ansökan till kansli.sjukhuslakarna@slf.se senast 28/2.
”Det är extra viktigt att vi utanför universitetssjukhusen är med och tar del av det nya som kommer så att patienterna kan erbjudas bästa möjliga vård.”
-Åsa Elfving, verksamhetschef Södertälje sjukhus
Årsmöte för Sjukhusläkarna Göteborg
Sjukhusläkarna Göteborg inbjuder till årsmöte 13 januari 2025 klockan 17.15 i Hjärtats aula, SU/Sahlgrenska.
Efter mötesförhandlingar kommer Laura Raduta, överläkare och ordförande i Västra Götalands Läkarförening/sektion SÄS med kollegor att tala om införandet av patientjournalsystemet Millenium på SÄS – vad hände? Varför blev det så?
Som avslutning bjuder Sjukhusläkarna Göteborg på en enklare buffé.
För dimensionering av buffé ber vi om intresseanmälan via mail till anders.thurin@vgregion.se senast 2025-01-09
Varmt välkomna!
Styrelsen för Sjukhusläkarna Göteborg,
Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande