Föreningsnytt

Öppet brev: Det här är frågorna ni behöver ta tag i, SKR

Den verklighet vi sjukhusläkare ser på sjukvårdens golv skiljer sig markant från den som målas upp i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) rapporter och pressmeddelanden. Där vi ser en brist på vårdplatser, ser SKR i stället en framtida möjlighet att minska dem ännu mer, skriver Sjukhusläkarnas styrelse genom ordförande Elin Karlsson i ett öppet brev till SKR:s styrelse.

I en intervju i Läkartidningen (9/9) konstaterar Emma Spak att arbetsgivare och professionen behöver kroka arm för att hitta gemensamma lösningar. Sjukhusläkarna delar denna analys. Vi arbetar gärna med er och regionerna för att hitta långsiktiga och konstruktiva lösningar på den svenska sjukvårdens problem. För att vi ska kunna nå framgång med detta arbete krävs dock att vi hittar en gemensam beskrivning av verkligheten.

I dag skiljer sig våra verklighetsbilder fundamentalt åt. Det visar sig inte minst i hur vi resonerar kring vårdplatsbristen och tillgängligheten i vården. Enligt Läkarförbundets nyligen genomförda arbetsmiljöenkät är vårdplatsbristen sjukhusläkarnas största arbetsmiljöproblem. Fokus för er retorik har hittills varit hur vårdplatserna i stället kan bli ännu färre.

Därför är vi glada att vi numera tycks vara ense om grundpremissen: att köerna till operation och behandling är ett problem.

Ni slår fast att det är ett problem att antalet platser som i dag kan hållas öppna är färre än det antal som det beslutats. Sjukhusläkarna konstaterar i stället att vi behöver ta reda på hur många vårdplatser som behövs för att vi ska kunna bedriva en patientsäker vård. Det vill säga hur vi kan hamna på en genomsnittlig beläggningsgrad på 85 procent.

Sjukhusläkarna är inte ensamma om att argumentera för detta sätt att hitta en lämplig nivå för antalet vårdplatser. Regeringen har exempelvis samma åsikt. Men ni i SKR har i stället kritiserat att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram målvärden för antalet vårdplatser ända ned till kliniknivå. Varför har vi svårt att förstå.

Målvärdena är inte tvingande, men de kommer att visa om de beslutade vårdplatserna är tillräckliga för att bedriva en patientsäker vård eller inte. Argumentet som ni för fram att detta skulle försvåra för en utbyggnad av primärvården och den nära vården är därför svårförståeligt. Den högst nödvändiga utbyggnaden av primärvården kan inte ske på bekostnad av en patientsäker sjukhusvård. Utmaningen är i stället att hitta resurser och arbetsmetoder som möjliggör en god vård för alla – oavsett vårdnivå. Vi för gärna en konstruktiv dialog om hur detta skulle kunna gå till.

I detta sammanhang vill vi också framföra ett ifrågasättande av ert påstående att en satsning på primärvården och den nära vården per automatik skulle innebära ett minskat tryck på sjukhusvården och ett lägre behov av vårdplatser. Tvärtom, kan en sådan satsning i stället komma att innebära att fler patienter får en diagnos och remitteras till sjukhusvården. Den obönhörliga demografiska utvecklingen, med allt fler multisjuka äldre, kan inte enbart hanteras på vårdcentralsnivå. Vad som behövs är fler vårdplatser på sjukhus.

Vi ställer oss även frågande till hur en utbyggnad av primärvården i en nära framtid ska gå till? Behovet av personal är redan i dag skriande och regionerna har hittills varken lyckats skapa en arbetsmiljö eller personalpolitik som gör primärvården till en attraktiv arbetsplats. En av fyra distriktsläkare överväger att lämna yrket.

Vi vill därför ge Emma Spak en eloge för att hon i samma intervju som ovan framhåller behovet att förbättra arbetsmiljön samt säkra fortbildning och utveckling. Det är en avgörande fråga för hela sjukvårdens framtid. Men i dag finns stora brister i detta arbete. Under pandemin försämrades möjligheterna till fortbildning samtidigt som krisen bidrog till många exempel på förbättrade och mer effektiva sätt att arbeta. Nu får vi signaler om medarbetare som inte får tillräckligt med fortbildning samtidigt som man återgått till de mer ineffektiva arbetsmetoder som präglade vården innan pandemin. Vi skulle därför gärna vilja att ni på SKR, som arbetsgivarorganisation, utvecklar vad ni konkret kan göra för att förbättra arbetsmiljön och säkra fortbildningen. Vi skulle även vilja veta hur ni kan stötta regionerna att bli bättre arbetsgivare?

Vi hoppas på att ni väljer att börja lyssna på professionen och ser i så fall fram emot ett gott samarbete i framtiden.

Sjukhusläkarnas styrelse genom

Elin Karlsson
Ordförande Sjukhusläkarna

__________________________

Fakta:
Sjukhusläkarnas öppna brev har skickats till samtliga ordinarie ledamöter i SKR:s styrelse

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

För varje år växer vi

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

Föreningsnytt

Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Föreningsnytt

Föreningen gav inspel om platsbristen till Vårdanalys

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera