Föreningsnytt

Ökat antal överbeläggningar – och värst i Västra Götaland

Bristen på vårdplatser fortsätter att öka. Det visar en sammanställning gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. — Vårdplatsbristen har blivit en kronisk sjukdom, säger Shokoufeh Manouchehrpour, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg.

2018 hade de svenska sjukhusen i genomsnitt 4,8 procents överbeläggningar för somatisk vård, jämfört med 2,9 procent 2014. Allra värst är det i Västra Götalands län där överbeläggningarna var 6,7 procent under 2018. Det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då länet låg på 3,6 procent. Shokoufeh Manouchehrpour berättar att Sahlgrenska universitetssjukhuset, där hon själv arbetar, var uppe i 8 procents överbeläggning under sommarmånaderna.
— Överbeläggningar och utlokaliseringar är alltid förenligt med att patientsäkerheten riskeras. Det skapar i sin tur en enorm frustration och etisk stress hos läkare och övrig personal, och naturligtvis en försämrad arbetsmiljö, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

I januari hade Sahlgrenska 7,2 procents överbeläggning och i februari blev man tvungna att öppna en ViB, Vårdavdelning i Beredskap, för att avlasta akuten och övriga avdelningar.
— Men den här typen av åtgärder är som brandsläckningar, enbart tillfälliga och tär på både personal och ekonomi. Nu har ledningen annonserat att man planerar att öppna fler vårdplatser under året och vi är naturligtvis förhoppningsfulla men måttligt optimistiska. Sahlgrenska måste investera i långsiktiga åtgärder. Satsar man på arbetsmiljö, fortbildning och konkurrenskraftiga löner kommer personalen trivas och stanna kvar. Och då förblir de nyöppnade vårdplatserna öppna, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

Här hittar du det Sahlgrenska uppropet som i december samlade över 600 läkare i en gemensam protest, mot sjukhusets budget för 2019 och en ohållbar situation för såväl patienter som personal.

Shokoufeh Manouchehrpour är överläkare på sektionen för Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ledamot i styrelsen för Sjukhusläkarna och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.  

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Visselblåsarskyddet – en hjärtefråga

Skydd av tredje part förutsätter ett starkt skydd av den som larmar om missförhållanden. Därför har Sjukhusläkarna arbetat för ett förstärkt visselblåsarskydd i över tio år. Och vi välkomnar EU:s visselblåsardirektiv.

Att skyddet även ska omfatta exempelvis egenföretagare, praktikanter och leverantörer ser vi som positivt. Däremot befarar vi att utredningens förslag om interna rapporteringskanaler och företagens möjlighet att själva utforma dem kan få motsatt effekt.

Här kan du läsa hela vårt svar till remissen ”Ökad trygghet för visselblåsare”.

Föreningsnytt

Involvera professionen vid strukturförändringar

Byggandet av Nya Karolinska Solna - NKS, visar varför professionen behöver vara involverad vid stora investeringar och strukturförändringar inom sjukvården.

Sjukhusläkarna ser också behov av att man inrättar en nationell kontrollfunktion eller tillsynsmyndighet, och att man tar hänsyn till patientsäkerheten vid risk- och konsekvensanalyser.

Läs vårt remissvar till utredningen ”Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS”.

Föreningsnytt

Fler läkare som chefer borde vara självklart

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera