Föreningsnytt

Ökat antal överbeläggningar – och värst i Västra Götaland

Bristen på vårdplatser fortsätter att öka. Det visar en sammanställning gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. — Vårdplatsbristen har blivit en kronisk sjukdom, säger Shokoufeh Manouchehrpour, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg.

2018 hade de svenska sjukhusen i genomsnitt 4,8 procents överbeläggningar för somatisk vård, jämfört med 2,9 procent 2014. Allra värst är det i Västra Götalands län där överbeläggningarna var 6,7 procent under 2018. Det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då länet låg på 3,6 procent. Shokoufeh Manouchehrpour berättar att Sahlgrenska universitetssjukhuset, där hon själv arbetar, var uppe i 8 procents överbeläggning under sommarmånaderna.
— Överbeläggningar och utlokaliseringar är alltid förenligt med att patientsäkerheten riskeras. Det skapar i sin tur en enorm frustration och etisk stress hos läkare och övrig personal, och naturligtvis en försämrad arbetsmiljö, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

I januari hade Sahlgrenska 7,2 procents överbeläggning och i februari blev man tvungna att öppna en ViB, Vårdavdelning i Beredskap, för att avlasta akuten och övriga avdelningar.
— Men den här typen av åtgärder är som brandsläckningar, enbart tillfälliga och tär på både personal och ekonomi. Nu har ledningen annonserat att man planerar att öppna fler vårdplatser under året och vi är naturligtvis förhoppningsfulla men måttligt optimistiska. Sahlgrenska måste investera i långsiktiga åtgärder. Satsar man på arbetsmiljö, fortbildning och konkurrenskraftiga löner kommer personalen trivas och stanna kvar. Och då förblir de nyöppnade vårdplatserna öppna, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

Här hittar du det Sahlgrenska uppropet som i december samlade över 600 läkare i en gemensam protest, mot sjukhusets budget för 2019 och en ohållbar situation för såväl patienter som personal.

Shokoufeh Manouchehrpour är överläkare på sektionen för Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ledamot i styrelsen för Sjukhusläkarna och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.  

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Veckobrev från Karin Båtelson

Veckobrev från min vardag som ordförande i Sjukhusläkarna. Hektiska dagar, och bland hinner man inte skriva i rätt tid.

Dagens Medicin Agendas årliga vårdarena med aktuell politik. Jag deltog i debatt om vården efter pandemin, eftersatt vård och sjuksköterskebrist, men försökte bredda till att all personal ska ha möjlighet till utveckling och motiveras med utveckling och bra löneutveckling även utan att byta jobb, dvs. att erfarenhet ska löna sig.

Jag deltog också i diskussion om all eftersatt vård, inbjuden av Vårdföretagarna.  Alla aktiviteter spelades in och går att se i  efterhand.

I Europa finns många läkarsammanslutningar och den största är CPME, The Standing Committee of European Doctors (CPME),  där jag denna gång fick representera AEMH, dvs. Europas organisation för sjukhusläkare och chefer. AEMH jobbar just  nu med sitt ledarskapsprogram för att fler läkare ska åta sig chefskap. Vi ser samma dystra utveckling med färre läkare på strategiska poster runt om i Europa som vi ser i Sverige.

I Läkarförbundet har jag  som nyvald ordförande för det nya rådet för för läkemedel och medicinteknik (LLM) lett vårt första möte. Det handlar förstås om rena läkemedelsfrågor som jämlik tillgång, forskning, industrins roll och finansiering. En annan del är samarbetet med de övriga professioner som är inblandade i läkemedelshantering, där vi har både helt olika ingångar men också gemensamma ståndpunkter där vi kan enas.

Förbundsstyrelsen har haft sitt månadsmöte med standardpunkter. Mer sällan, två gånger per år, så träffas också yrkesföreningarna och detta skedde nu i veckan. Vet du hur många yrkesföreningar som finns i Läkarförbundet, förutom Sjukhusläkarna? Gå in på slf.se och kolla. Passa också på att uppdatera dina uppgifter på ”Min sida”.

Sjukhusläkarna har haft ett mycket uppskattat fullmäktige där förvaltningsforskaren Louise Bringselius pratade om professionernas roll och vikten av autonomi och att de som kan vården också ska styra och organisera. Dessutom deltog Lars Magnus Andersson från Svenska Infektionsläkarföreningen på ämnet om SKL, makten och regionerna.

Vi har också startat ett nytt strategiarbete och kontakter för att få fram Sjukhusläkarnas politik och önskan om en vård som styrs utifrån medicinska principer, personligt ansvar och tillit. Mer om det nästa vecka.

Nu närmar sig helgen, och oavsett om du kommer vara ledig eller arbeta, önskar jag dig en trevlig helg!

Föreningsnytt

Låt skyddsombuden göra sitt arbete

Sjukhusläkarna i Stockholm konstaterar att flera lagar inte följs av arbetsgivarna, SKR, m.fl. och motionerade på fredagen till Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte om att skyddsombudens roll måste stärkas.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att Covid-19 klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Ändå hörsammar inte arbetsgivarna skyddsombudens uppmaningar och förmaningar om arbetsskadeanmälning.

Sjukhusläkarna i Stockholm yrkade därför att skyddsombudens inflytande ska genomlysas och bevakas och fullmäktige biföll detta.

– Vi hör att skyddsombud hindras i sitt viktiga systematiska arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser. Det är viktigt att arbetsgivare respekterar skyddsombudslagen och ger skyddsombuden rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. Vi behöver stärka skyddsombudens roll och denna motion ligger därför väldigt rätt i tiden, kommenterar Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Föreningsnytt

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Partierna vill också stärka den medicinska kompetensen, bland annat genom att kommunerna ska kunna anställa medicinskt ansvariga läkare inom äldreomsorgen.

I riksdagen finns en majoritet för partiernas förslag. Det skriver Altinget idag.

– Det här har vi arbetat för i många år, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Sjukhusläkarna vill dels se en överordnad chefläkare med ansvar för kommunens hela sjukvårdsverksamhet, dels vill vi se att alla boende får en adekvat läkarkontakt. Det viktiga är detta inte stannar vid en utredning eller att man fastnar vid att diskutera anställningsform, utan att det verkligen resulterar i bättre medicinsk vård för alla i äldrevården.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-01

Prenumerera