Bristen på vårdplatser fortsätter att öka. Det visar en sammanställning gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. — Vårdplatsbristen har blivit en kronisk sjukdom, säger Shokoufeh Manouchehrpour, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg.

2018 hade de svenska sjukhusen i genomsnitt 4,8 procents överbeläggningar för somatisk vård, jämfört med 2,9 procent 2014. Allra värst är det i Västra Götalands län där överbeläggningarna var 6,7 procent under 2018. Det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då länet låg på 3,6 procent. Shokoufeh Manouchehrpour berättar att Sahlgrenska universitetssjukhuset, där hon själv arbetar, var uppe i 8 procents överbeläggning under sommarmånaderna.
— Överbeläggningar och utlokaliseringar är alltid förenligt med att patientsäkerheten riskeras. Det skapar i sin tur en enorm frustration och etisk stress hos läkare och övrig personal, och naturligtvis en försämrad arbetsmiljö, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

I januari hade Sahlgrenska 7,2 procents överbeläggning och i februari blev man tvungna att öppna en ViB, Vårdavdelning i Beredskap, för att avlasta akuten och övriga avdelningar.
— Men den här typen av åtgärder är som brandsläckningar, enbart tillfälliga och tär på både personal och ekonomi. Nu har ledningen annonserat att man planerar att öppna fler vårdplatser under året och vi är naturligtvis förhoppningsfulla men måttligt optimistiska. Sahlgrenska måste investera i långsiktiga åtgärder. Satsar man på arbetsmiljö, fortbildning och konkurrenskraftiga löner kommer personalen trivas och stanna kvar. Och då förblir de nyöppnade vårdplatserna öppna, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

Här hittar du det Sahlgrenska uppropet som i december samlade över 600 läkare i en gemensam protest, mot sjukhusets budget för 2019 och en ohållbar situation för såväl patienter som personal.

Shokoufeh Manouchehrpour är överläkare på sektionen för Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ledamot i styrelsen för Sjukhusläkarna och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.  

Sjukhusläkarna nådde många framgångar på Läkarförbundets fullmäktigemöte, inte minst i fråga om föreningens motioner.

Delegaterna på Läkarförbundets fullmäktigemöte gick på Sjukhusläkarnas linje och beslutade att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Föreningen fick efter några mindre ändringar också tummen upp för en motion med rubriken ”Rätt kompetens ska ge rätt typ av tjänst”. Deltagarna på mötet beslutade att Läkarförbundet ska driva på för att den som har specialistkompetens inte ska kunna ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet. Fullmäktige landade även i att förbundet ska undersöka förekomst, upplevelse och orsak till att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräckligt uppvisad kompetens, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna för att om möjligt ta fram rekommendationer för såväl övergripande som specialitetsspecifika kriterier för att bli överläkare.

Sjukhusläkarna och SYLF fick gehör för att Läkarförbundet både med påverkansarbete och i förhandlingssituationer ska verka för att lön vid nyanställning ska följa med övriga samhällets löneutveckling. Fullmäktige beslutade också att förbundet ska intensifiera arbetet för att läkare ska ha rätt lön och tjänstetitel som motsvarar det ansvar den aktuella tjänsten innefattar.

Mötesdeltagarna ställde sig också bakom en motion som Sjukhusläkarna skrivit tillsammans med Chefsföreningen. Delegaterna beslutade att förbundet ska verka för att läkare under chefsuppdrag i tillämpliga fall ska ha rätt att behålla sin grundtjänst som läkare och kunna jobba kliniskt även under chefsuppdraget. Fullmäktige bestämde vidare, efter några mindre justeringar i att-satserna, att förbundet ska utforma två nya konkreta stöd till lokalföreningarna. Det ena ska vara ett stöd med syfte att löneutvecklingen för läkare som är chefer på heltid inte ska vara sämre än om läkarna hade fortsatt i klinisk tjänst. Det andra ska i sin tur vara ett stöd med syfte att främja läkares rätt till återaktivering i klinisk tjänst efter avslutat chefsuppdrag.

Delegaterna på mötet gav därtill klartecken till Sjukhusläkarna och Örebro läns läkarförenings förslag att förbundet ska införa begreppet Kloka administrativa val i sitt påverkansarbete.

Är du läkare eller läkarstudent och planerar eller har påbörjat ett forsknings- eller utvecklingsprojekt som handlar om jämlik vård? Då ska du söka Sjukhusläkarnas stipendium.

Stipendiet är på 30 000 kronor.

Ansökningar skickas till kansli.sjukhuslakarna@slf.se.
Sista ansökningsdag är den 9 februari 2026.

Läs mer här.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.