Läkarförbundet bör arbeta för att sjukvårdens verksamheter ska ledas av närvarande medicinskt kompetenta chefer med tillräckligt mandat. Förbundet bör också jobba för att chefer inom vården har god arbetsmiljö med tydlig uppdragsbeskrivning och uppbackning från stödfunktioner. Det framhåller Sjukhusläkarna.

Föreningen driver dessa punkter i en motion som har lämnats in till Läkarförbundets fullmäktigemöte, som äger rum i mitten av november.

Länskliniker resulterar ofta i ambulerande chefskap med ansvar på flera platser i samma region, vilket får till följd att chefer blir frånvarande och tappar kontakten med de lokala verksamheterna. Det finns gott om exempel på chefer som i dessa fall fokuserar på enheten där de verkar, medan andra delar av länsklinikerna inte prioriteras på samma sätt.

Sjukhusläkarna betonar att upplägget samtidigt inte sällan innebär hård press för cheferna, med många och långa resor.

Ur motionen: ”Med ett ledarskap på avstånd centraliseras stödfunktionerna inom vården i ännu högre utsträckning. Detta gör att de lokala cheferna exempelvis inte får nödvändigt ekonomi- och personalstöd. I många fall hänvisas chefer till att lösa uppgifterna på egen hand, ibland genom att följa generiska beskrivningar på lokala intranät. Det gör att mycket tid måste läggas på administrativa uppgifter långt ifrån verksamheten.”

Läs mer om Sjukhusläkarnas motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte här.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.

Sjukhusläkarna har lämnat in fem motioner till Läkarförbundets fullmäktigemöte.

Sveriges läkarförbund bör genomföra en ny kartläggning av vilka uppgifter som utgör läkares administrativa arbete och hur mycket tid dessa uppgifter faktiskt tar. Det argumenterar Sjukhusläkarna för i en motion som ska behandlas på Läkarförbundets fullmäktigemöte i november. Föreningen yrkar också att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Sjukhusläkarna vill även att Läkarförbundet ska kartlägga hur vanligt det är att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräcklig kompetens. Föreningen yrkar att förbundet ska verka för att den som har specialistkompetens inte kan ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna och ta fram rekommendationer för hur man kvalificerar sig till en överläkartjänst.

Läs mer här.

Nedläggningar av akutsjukhus, nya journalsystem och uteblivna lunchraster. Sjukhusläkarna samlade den 9 till 10 oktober lokala företrädare i föreningen till repskap för att diskutera aktuella sjukvårdspolitiska och fackliga frågor, och de engagerade samtalen avlöste varandra.

Kjell Asplund, som är läkare och professor emeritus i medicin, var en av de inbjudna gästerna. Han gjorde en presentation om nedläggningar av akutsjukhus. Sedan början av 1960-talet har 39 akutsjukhus lagts ner i Sverige, och enligt Kjell Asplund följer de flesta nedläggningar ett gemensamt mönster.

Läs mer här.