Sjukhusläkarna arbetar tillsammans med Sveriges yngre läkares förening, Sylf, för att Läkarförbundet ska införa nationella lönecoacher som ett komplement till läkarföreningarnas lönerådgivning. – Vi ser tyvärr att lojalitet inte lönar sig. Många sjukhusläkare är verksamhetsbärande utan att det syns i lönekuvertet, vilket måste ändras, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Flera fackförbund, däribland Vårdförbundet, Vision och Lärarförbundet, har centrala lönecoacher som stöttar medlemmar i samband med löneförhandlingar. Nu har Sjukhusläkarna och Sylf inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i mitten av november lämnat in en motion i frågan. Tanken är att lönecoacherna ska vara en resurs vid sidan av läkarföreningarnas lönerådgivning, vars hjälp många gånger är utmärkt.

– Stödet från lokalföreningarna är viktigt i lönerevisionerna, men vi ser ett behov av ytterligare stöd i den processen. Lönecoacher kan samla in och använda lönestatistik och information från hela landet, vilket ger en unik möjlighet att få överblick och tydligare se de problem som finns på olika håll, säger Elin Karlsson, som också är Sjukhusläkarnas representant i förhandlingsdelegationen.

Det är svårt att hämta in en ofördelaktig ingångslön. Vissa regioner har också ett system med fast påslag på ST-lönen till specialistlönen, vilket i värsta fall påverkar lönen negativt hela yrkeslivet.

På flera håll i landet vill arbetsgivare använda potten i lönerevisionen för att justera lågt satta ingångslöner. Dåliga ingångslöner medför därtill mindre pengar att fördela bland medarbetarna vid revisionen.

Sjukhusläkarna får återkommande in vittnesmål om att arbetsgivare motarbetar försök till förhandling. Det faktum att såväl sjukhusläkare som ST-läkare i regel – om de inte har möjlighet att flytta över landet – har ett begränsat antal potentiella arbetsgivare leder dessutom ofta till svåra förhandlingssituationer.

– För oss är det självklart att motionen ska bifallas. Vårt förslag är en ytterligare tjänst – som inte finns i nuläget, därav räcker det inte med förbundsstyrelsens förslag att den ska anses besvarad. För ett fackförbund är lönesättningsprocessen en otroligt viktig del som man måste satsa på, säger Elin Karlsson.

Det måste löna sig bättre att vara verksamhetsbärande sjukhusläkare. Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna

Frågan om lönecoacher är långt ifrån den enda fråga om lön som Sjukhusläkarna driver. En central frågeställning som föreningen arbetar med sedan många år tillbaka är att arbetsgivare inte ska skriva bort rätten till övertidsersättning utan förhandling, samt att övertid ska ersättas, erkännas och inte registreras som flextid.

– Det måste löna sig bättre att vara verksamhetsbärande sjukhusläkare. Det finns mycket kvar att göra på en rad områden. Vi tänker att lönecoacher kan stärka enskilda läkare i lönesättningsprocessen. Arbetsgivarna gör inte tillräckligt för att lönesättningen ska utgå ifrån prestation, säger Elin Karlsson.

Läs mer om Sjukhusläkarnas motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte här. 

En fri dialog om sjukhusläkares professionsfrågor är en av de viktigaste principerna för Sjukhusläkarnas representantskapsmöte. Den 17–18 oktober samlades runt trettio sjukhusläkare från landets lokalavdelningar i Stockholm.

Ett viktigt tema för Sjukhusläkarna under året är jämlik akutvård i hela Sverige. Under rubriken ’Hur långt är det till akuten när man inte kan andas?’ berättade Lars Rocksén, Västernorrland, om det faktamässigt bristfälliga beslutsunderlag som den politiska majoriteten i Region Västernorrland vill lägga ner akutsjukhuset i Sollefteå på och varför nedläggning är en dålig idé.

Erika Studahl, nybliven sjukhusläkare vid Skellefteå sjukhus, bidrog med lärdomar om vikten av närheten till ett akutsjukhus utifrån sitt arbete med en kartläggning av vårdkedjorna för ischemisk stroke och ST-höjningsinfarkt under sin ST-tjänstgöring.

– Ju längre tid en behandling fördröjs, desto mer dör hjärnan, konstaterade Erika.

Åsa Olsson, utredare från Socialstyrelsen bidrog med ett hoppingivande perspektiv om humanistisk personalplanering och kommenterade Rockséns föredragning: ”Vi behöver ha bättre rapporter än det som konsulter åstadkommer”.

Om jämlik akutsjukvård till hela landet är en utopi svarade Fredrik Lundh Sammeli (S) och Sofia Wallström, Vd för Lif, på i ett panelsamtal. Wallström som tidigare har utrett delvis statlig styrning av sjukvården hävdade att vi har mycket kunskap men att vi samtidigt har en paradox att vi inte agerar på det. Det finns ett underskott på implementering.

Dag två av representantskapet besöktes mötet av vårdgarantiutredaren Anna Nergårdh som hade sällskap av utredningssekreteraren för att kunna notera sjukhusläkarnas synpunkter. Nergårdh har gedigen erfarenhet av statliga utredningar och tydliggjorde att en utrednings framgång utvärderas på vad som tas vidare till lagstiftning. Dessutom behöver man ha en bred politisk förankring för att säkra långsiktigheten och hållbarheten i utredningens förslag. Det är särskilt aktuellt i den här utredningen eftersom slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i maj 2026.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson var sista gästen under en timme som kom mer att handla om regionernas faktiska beredskapsarbete än kompetensförsörjning. Eriksson menade att han känner sig riktigt hemma hos sjukhusläkarna, eftersom han en gång själv var en kliniskt verksam sjukhusspecialist.

– Det här var första gången för mig på Representantskapet och jag kommer gärna tillbaka!, utropade en av deltagarna innan gruppen skingrades och reste hem för att ta helg.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.