Förbättrad arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och centrala lönecoacher. Sjukhusläkarna har lämnat in en rad motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i mitten av november.

Motionerna behandlar ett flertal centrala frågor för sjukhusläkare i landet.

Aktivt arbete för förbättring av arbetsmiljön

Sjukhusläkarna argumenterar i en motion för att Läkarförbundet snarast ska analysera orsakerna till de nedslående siffrorna i förbundets arbetsmiljöenkäter, att förbundet aktivt jobbar för att motarbeta den dåliga arbetsmiljön, samt att förbundet agerar för att återskapa den medicinska professionens tyngd i beslutsorganisationen. Föreningen vill även att Läkarförbundet skapar ett arbetsmaterial och aktivt stöttar föreningar att ta kontakt med lämpliga beslutsorgan i regionerna.

Uppdatering: Deltagarna på fullmäktigemötet landade i att de två första att-satserna ansågs besvarade, medan de biföll de övriga två att-satserna.

Hellre vårda patienter än siffror

Sjukhusläkarna driver att förbundet mer aktivt verkar för att regionernas administrativa överbyggnad minskar, att förbundet verkar för att minska internfakturering inom sjukvården, samt att förbundet jobbar för att riva pyramiderna och minska antalet chefsled.

Uppdatering: Delegaterna gick på Sjukhusläkarnas linje och biföll att Läkarförbundet mer aktivt verkar för att regionernas administrativa överbyggnad minskar.

Redovisning av visselblåsande

Yrkesföreningen yrkar i en motion att Läkarförbundet ska driva frågan om att regionerna och universiteten årligen ska redovisa ärenden och åtgärder i sina visselblåsarfunktioner.

Uppdatering: Majoriteten gick på förbundsstyrelsens linje och avslog motionen med motivering att Arbetsmiljöverket varje år kommer att sammanställa information om detta.

Statliga universitetssjukhus

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet utreder statligt huvudmannaskap för universitetssjukhusen.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad. 

Struktur för lönesättning av fackligt förtroendevalda

Föreningen skriver i en motion att Läkarförbundet i sina möten med regioner och SKR ska kräva en strukturerad lönesättning för fackligt förtroendevalda med större fackliga uppdrag. Föreningen vill också att förbundet mer aktivt tar upp förutsättningar för fackligt förtroendevalda som även bör värderas utifrån sina fackliga kunskaper.

Uppdatering: Motionen fick gehör efter vissa justeringar av att-satserna. Följande att-sats bifölls: ”Att Läkarförbundet utreder hur lönesättning för fackligt förtroendevalda fungerar idag. För de fall utredningen visar att lönesättning inte fungerar tillfredsställande ska Läkarförbundet vidta åtgärder så att fackligt förtroendevalda premieras och lönesätts adekvat.”

Ökat inflytande för kliniskt aktiva läkare på läkarutbildningen

Sjukhusläkarna yrkar att förbundet verkar för att öka kliniskt verksamma läkares inflytande över läkarutbildningen på alla nivåer, att öka meritvärdet för undervisning på såväl preklinisk som klinisk nivå, att meritvärdet för pedagogisk utbildning ökar bland kliniskt aktiva läkare, samt att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget till aktuell undervisningsenhet.

Uppdatering: Fullmäktigemötet ansåg att de tre första att-satserna i motionen var besvarade, medan den sista att-satsen avslogs. 

Arbetstidsförkortning inför avtalsrörelse 2024

Tillsammans med Nordvästra Skånes Läkareförening, Östra Skånes Läkareförening, Malmö Läkareförening och Sveriges yngre läkares förening, Sylf, yrkar Sjukhusläkarna att Läkarförbundet utreder arbetstidsförkortning inför kommande avtalsrörelse.

Uppdatering: Motionen fick tummen upp efter en justering av att-satsen till ”att Sveriges Läkarförbund utreder arbetstidsförkortning som led i det fortsatta arbetet för att förbättra läkares arbetsvillkor”.

Inför centrala lönecoacher

Sjukhusläkarna arbetar tillsammans med Sylf, för att Läkarförbundet ska införa nationella lönecoacher som ett komplement till läkarföreningarnas lönerådgivning.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad. 

Nationell slutexamination på sexåriga läkarutbildningen

Sveriges läkarförbund Student och Sjukhusläkarna argumenterar för att Läkarförbundet i och med övergången till den sexåriga läkarutbildningen ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av grundutbildningen som krav för legitimation.

Uppdatering: Föreningen fick inte gehör i frågan och motionen avslogs. 

Fortbildning måste kunna mätas

Läkarförbundet bör utforma ramarna för ett mätbart obligatoriskt fortbildningskrav och utreda nyttan av CME-poäng, som hjälper läkare att mäta fortbildningsaktiviteter. Det framhåller Sjukhusläkarna i en motion.

Uppdatering: Fullmäktigemötet biföll den första delen efter vissa justeringar: ”Att Läkarförbundet arbetar för att ett system tas fram för en individuell registrering av fortbildning där arbetsgivare och arbetstagare lätt kan följa hur fortbildningskravet uppnås”. Den andra att-satsen om att utreda CME-poäng avslogs. 

En fri dialog om sjukhusläkares professionsfrågor är en av de viktigaste principerna för Sjukhusläkarnas representantskapsmöte. Den 17–18 oktober samlades runt trettio sjukhusläkare från landets lokalavdelningar i Stockholm.

Ett viktigt tema för Sjukhusläkarna under året är jämlik akutvård i hela Sverige. Under rubriken ’Hur långt är det till akuten när man inte kan andas?’ berättade Lars Rocksén, Västernorrland, om det faktamässigt bristfälliga beslutsunderlag som den politiska majoriteten i Region Västernorrland vill lägga ner akutsjukhuset i Sollefteå på och varför nedläggning är en dålig idé.

Erika Studahl, nybliven sjukhusläkare vid Skellefteå sjukhus, bidrog med lärdomar om vikten av närheten till ett akutsjukhus utifrån sitt arbete med en kartläggning av vårdkedjorna för ischemisk stroke och ST-höjningsinfarkt under sin ST-tjänstgöring.

– Ju längre tid en behandling fördröjs, desto mer dör hjärnan, konstaterade Erika.

Åsa Olsson, utredare från Socialstyrelsen bidrog med ett hoppingivande perspektiv om humanistisk personalplanering och kommenterade Rockséns föredragning: ”Vi behöver ha bättre rapporter än det som konsulter åstadkommer”.

Om jämlik akutsjukvård till hela landet är en utopi svarade Fredrik Lundh Sammeli (S) och Sofia Wallström, Vd för Lif, på i ett panelsamtal. Wallström som tidigare har utrett delvis statlig styrning av sjukvården hävdade att vi har mycket kunskap men att vi samtidigt har en paradox att vi inte agerar på det. Det finns ett underskott på implementering.

Dag två av representantskapet besöktes mötet av vårdgarantiutredaren Anna Nergårdh som hade sällskap av utredningssekreteraren för att kunna notera sjukhusläkarnas synpunkter. Nergårdh har gedigen erfarenhet av statliga utredningar och tydliggjorde att en utrednings framgång utvärderas på vad som tas vidare till lagstiftning. Dessutom behöver man ha en bred politisk förankring för att säkra långsiktigheten och hållbarheten i utredningens förslag. Det är särskilt aktuellt i den här utredningen eftersom slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i maj 2026.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson var sista gästen under en timme som kom mer att handla om regionernas faktiska beredskapsarbete än kompetensförsörjning. Eriksson menade att han känner sig riktigt hemma hos sjukhusläkarna, eftersom han en gång själv var en kliniskt verksam sjukhusspecialist.

– Det här var första gången för mig på Representantskapet och jag kommer gärna tillbaka!, utropade en av deltagarna innan gruppen skingrades och reste hem för att ta helg.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.