Förbättrad arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och centrala lönecoacher. Sjukhusläkarna har lämnat in en rad motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i mitten av november.

Motionerna behandlar ett flertal centrala frågor för sjukhusläkare i landet.

Aktivt arbete för förbättring av arbetsmiljön

Sjukhusläkarna argumenterar i en motion för att Läkarförbundet snarast ska analysera orsakerna till de nedslående siffrorna i förbundets arbetsmiljöenkäter, att förbundet aktivt jobbar för att motarbeta den dåliga arbetsmiljön, samt att förbundet agerar för att återskapa den medicinska professionens tyngd i beslutsorganisationen. Föreningen vill även att Läkarförbundet skapar ett arbetsmaterial och aktivt stöttar föreningar att ta kontakt med lämpliga beslutsorgan i regionerna.

Uppdatering: Deltagarna på fullmäktigemötet landade i att de två första att-satserna ansågs besvarade, medan de biföll de övriga två att-satserna.

Hellre vårda patienter än siffror

Sjukhusläkarna driver att förbundet mer aktivt verkar för att regionernas administrativa överbyggnad minskar, att förbundet verkar för att minska internfakturering inom sjukvården, samt att förbundet jobbar för att riva pyramiderna och minska antalet chefsled.

Uppdatering: Delegaterna gick på Sjukhusläkarnas linje och biföll att Läkarförbundet mer aktivt verkar för att regionernas administrativa överbyggnad minskar.

Redovisning av visselblåsande

Yrkesföreningen yrkar i en motion att Läkarförbundet ska driva frågan om att regionerna och universiteten årligen ska redovisa ärenden och åtgärder i sina visselblåsarfunktioner.

Uppdatering: Majoriteten gick på förbundsstyrelsens linje och avslog motionen med motivering att Arbetsmiljöverket varje år kommer att sammanställa information om detta.

Statliga universitetssjukhus

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet utreder statligt huvudmannaskap för universitetssjukhusen.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad. 

Struktur för lönesättning av fackligt förtroendevalda

Föreningen skriver i en motion att Läkarförbundet i sina möten med regioner och SKR ska kräva en strukturerad lönesättning för fackligt förtroendevalda med större fackliga uppdrag. Föreningen vill också att förbundet mer aktivt tar upp förutsättningar för fackligt förtroendevalda som även bör värderas utifrån sina fackliga kunskaper.

Uppdatering: Motionen fick gehör efter vissa justeringar av att-satserna. Följande att-sats bifölls: ”Att Läkarförbundet utreder hur lönesättning för fackligt förtroendevalda fungerar idag. För de fall utredningen visar att lönesättning inte fungerar tillfredsställande ska Läkarförbundet vidta åtgärder så att fackligt förtroendevalda premieras och lönesätts adekvat.”

Ökat inflytande för kliniskt aktiva läkare på läkarutbildningen

Sjukhusläkarna yrkar att förbundet verkar för att öka kliniskt verksamma läkares inflytande över läkarutbildningen på alla nivåer, att öka meritvärdet för undervisning på såväl preklinisk som klinisk nivå, att meritvärdet för pedagogisk utbildning ökar bland kliniskt aktiva läkare, samt att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget till aktuell undervisningsenhet.

Uppdatering: Fullmäktigemötet ansåg att de tre första att-satserna i motionen var besvarade, medan den sista att-satsen avslogs. 

Arbetstidsförkortning inför avtalsrörelse 2024

Tillsammans med Nordvästra Skånes Läkareförening, Östra Skånes Läkareförening, Malmö Läkareförening och Sveriges yngre läkares förening, Sylf, yrkar Sjukhusläkarna att Läkarförbundet utreder arbetstidsförkortning inför kommande avtalsrörelse.

Uppdatering: Motionen fick tummen upp efter en justering av att-satsen till ”att Sveriges Läkarförbund utreder arbetstidsförkortning som led i det fortsatta arbetet för att förbättra läkares arbetsvillkor”.

Inför centrala lönecoacher

Sjukhusläkarna arbetar tillsammans med Sylf, för att Läkarförbundet ska införa nationella lönecoacher som ett komplement till läkarföreningarnas lönerådgivning.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad. 

Nationell slutexamination på sexåriga läkarutbildningen

Sveriges läkarförbund Student och Sjukhusläkarna argumenterar för att Läkarförbundet i och med övergången till den sexåriga läkarutbildningen ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av grundutbildningen som krav för legitimation.

Uppdatering: Föreningen fick inte gehör i frågan och motionen avslogs. 

Fortbildning måste kunna mätas

Läkarförbundet bör utforma ramarna för ett mätbart obligatoriskt fortbildningskrav och utreda nyttan av CME-poäng, som hjälper läkare att mäta fortbildningsaktiviteter. Det framhåller Sjukhusläkarna i en motion.

Uppdatering: Fullmäktigemötet biföll den första delen efter vissa justeringar: ”Att Läkarförbundet arbetar för att ett system tas fram för en individuell registrering av fortbildning där arbetsgivare och arbetstagare lätt kan följa hur fortbildningskravet uppnås”. Den andra att-satsen om att utreda CME-poäng avslogs. 

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.