Föreningsnytt

Låt skyddsombuden göra sitt arbete

Sjukhusläkarna i Stockholm konstaterar att flera lagar inte följs av arbetsgivarna, SKR, m.fl. och motionerade på fredagen till Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte om att skyddsombudens roll måste stärkas.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att Covid-19 klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Ändå hörsammar inte arbetsgivarna skyddsombudens uppmaningar och förmaningar om arbetsskadeanmälning.

Sjukhusläkarna i Stockholm yrkade därför att skyddsombudens inflytande ska genomlysas och bevakas och fullmäktige biföll detta.

– Vi hör att skyddsombud hindras i sitt viktiga systematiska arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser. Det är viktigt att arbetsgivare respekterar skyddsombudslagen och ger skyddsombuden rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. Vi behöver stärka skyddsombudens roll och denna motion ligger därför väldigt rätt i tiden, kommenterar Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

”Det är uppenbart att regionerna har misslyckats”

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i en nationell tillsyn kritiserat samtliga 27 granskade sjukhus. Sjukhusläkarna bekräftar Ivos bild att bristen på disponibla vårdplatser och problem i regionernas styrning är avgörande orsaker till att patientsäkerheten inte går att garantera. Nu krävs konkreta åtgärder.

– Vi har i många år slagit larm om – och visat i siffror – att bristen på vårdplatser medför en katastrofal akutverksamhet över hela landet, stora patientsäkerhetsrisker, långa köer och en oacceptabel arbetsmiljö, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det är glädjande att Ivo poängterar att läkare och annan vårdpersonal gör ett otroligt viktigt arbete. För att kunna locka nya medarbetare till vården och behålla alla kompetenta kollegor måste staten och regionerna lyssna på oss i professionen.

Alla regioner i landet har sjukhus som får kritik i granskningen. I den fortsatta tillsynen avser Ivo att granska de åtgärder som regionerna vidtar. Ifall regionerna inte förbättrar situationen på sjukhusen inom rimlig tid kan myndigheten agera med hjälp av exempelvis vitesförelägganden och förbud av verksamhet.

– Det är uppenbart att regionerna har misslyckats med sitt uppdrag, och detta utan att hittills behöva stå till svars. Vi kräver en ökad nationell styrning där regionernas ansvar måste förändras, säger Elin Karlsson.

Läs mer här.

Föreningsnytt

Sjukhusläkare: Här är våra största utmaningar just nu

Fortbildning, chefskap och arbetsmiljö är återkommande svar, men den stora frågan som fortsatt är mest brännande för många av Sjukhusläkarnas lokalavdelningar är vårdplatsbristen. Sjukhusläkarna har hört med representanter för föreningen lokalt för att få en aktuell lägesbild av vilka de största utmaningarna är just nu.

Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, är en av dem som lyfter fram vårdplatsbristen som den mest prioriterade frågan. Arbetsgivarna måste ta hänsyn till en rad centrala frågor för att kunna locka nya medarbetare och lyckas behålla alla befintliga kollegor, betonar han.

– Medarbetarna måste få reglerad fortbildning, bra villkor och en ökad känsla av delaktighet. Arbetsgivarna måste också utöka personalstyrkan så att man kan anpassa schemaläggningen mer utifrån de anställdas önskemål och behov.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på samma linje. Avsaknaden av disponibla vårdplatser är skriande.

– Akutmottagningen är inget ställe för att vårda patienter i behov av att läggas in på vårdavdelningar. Vi kan inte bedriva vårt jobb, vi känner hela tiden etisk stress. Vi är oroliga att patienterna råkar illa ut, säger hon.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, är en annan lokal företrädare som understryker att vårdplatsbristen och bristen på operationsmöjligheter är den mest brännande frågan.

– Det här är ju ingenting man löser på några veckor eller månader, det kommer att ta många år att stoppa den onda spiral som vi har fastnat i sedan länge. Det krävs att medarbetarna har en vettig arbetsmiljö med vettiga arbetstider. Det måste finnas tid för återhämtning. Sett ur ett större perspektiv måste något radikalt ske från grunden. Vi behöver en mer sammanhållen styrning av sjukvården i landet, med mindre administration och mer resurser till sjukhusen.

Sjukhusläkarna i Skellefteå och Lycksele har under vintern inte minst engagerat sig i frågan om BB i Lycksele.

– Som väntat stängde BB i Lycksele under helgerna, men vi hade kvar en gynjour. Efter helgerna har vi inte haft varken eller på obestämd tid. Det är mycket dåligt. Men exempelvis har personalen på akuten varit mycket drivande i att arbeta fram sätt att hantera förlossningar där. Man har tagit struktur från traumateam och anpassat till den nya situationen, säger ordförande Jeff Wennerlund.

Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala

Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne respektive Sjukhusläkarna, säger att de mest brännande frågorna lokalt i dagsläget är chefskapet, arbetsmiljön och lönenivån.

– Det snabbaste svaret är dock överbeläggningarna.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har i många år haft markanta problem med vårdplatsbrist. Det underliggande problemet är, i likhet med på andra håll i landet, bristen på personal och främst sjuksköterskor. Såväl Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som de lokala fackliga organisationerna bedömer dock att läget är särskilt besvärligt i Uppsala, framhåller Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

– Vårdplatsbristen är den största utmaningen just nu. Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal och en bättre bemanning. Hittills har Region Uppsala varit bättre på att bedriva juridiska processer mot Ivo än att skapa vårdplatser, säger han.

På Sundsvalls sjukhus var under storhelgerna inflödet av äldre patienter med infektion som inläggningsorsak stort.

– Mest akuta frågan är att det uppenbart saknats en vårdavdelning eller två, framför allt för vård av infekterade äldre. Det skulle vara lätt att fylla en medicinsk-geriatrisk avdelning. I så fall skulle de kirurgiska kollegorna ha plats för de patienter som borde opereras innan det blir oundgängligt akut, säger Vilhelm Sjögren, ordförande för Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

Vårdplats- och bemanningsfrågan borde, enligt Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg, vara arbetsgivarsidans mest prioriterade fråga i dagsläget.

– Många av våra sjuksköterskor är väldigt ledsna och uppgivna och flera har nyligen slutat och andra kommer att göra det inom kort. Inte helt oförståeligt. Som när en sjuksköterska som hade begärt dubbel kvalificerad tid då hon med kort varsel ringdes in på nyårsaftonen nekades den extraersättningen. Varför finns den ersättningen ens, om man inte använder den när man ringer in någon på nyår?

Föreningsnytt

”Värre i år under helgerna jämfört med tidigare”

Överfulla akutmottagningar, utlokaliserade patienter och korridorvård. Sjukhusläkarna har gjort nedslag, från Skellefteå i norr till Ystad i söder, och hämtat in ögonblicksbilder av läget under storhelgerna från lokalavdelningar i föreningen. På många håll har helgerna varit ovanligt tuffa.

Situationen har varit mycket ansträngd på sjukhus i Stockholm, som i stor utsträckning har varit tvungna att dra ner på planerade operationer för att klara av det akuta läget. Södersjukhuset har exempelvis bemannat en temporär covid-avdelning med resurser från ortoped- och kirurgavdelningar, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Det har varit värre i år under storhelgerna jämfört med tidigare år. Spridningen av säsongsinfluensa, covid, vinterkräksjuka och, framför allt, RS-virus har medfört en tuff belastning på vården. Lägg därtill ett stort inflöde av ortopediska patienter.

Han fortsätter:

– Samtidigt är det positivt att se hur mycket kollegor ställer upp för varandra. Personal har till exempel på kort varsel hoppat in när andra har varit sjuka. Jag är dock förvånad att arbetsgivaren inte erbjuder covid-vaccination på arbetstid – nu måste alla anställda leta upp vaccinationstider på sin fritid vilket kan vara svårt.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, beskriver på ett likartat sätt hur läget under storhelgerna på Norrlands universitetssjukhus, men även på övriga två sjukhus i Region Västerbotten, på flera vis har varit extremt. Vårdplatsbristen har varit ovanligt påtaglig.

– Det här är den värsta situationen som vi har varit med om. Det blir bara värre och värre. Regionen hävdar än så länge att ”patientsäkerheten inte är hotad”, men jag har hört om fall där patienter fått skador eller utsatts för stora risker som en följd av bristen på resurser, säger han.

– Vårdplatsnivåerna är rent katastrofala. De elektiva operationerna är neddragna till ett minimum. Det enda som är positivt i allt detta är att vårdpersonalen visar ett sådant starkt engagemang och mod, och sliter hårt för att hjälpa patienterna som är i behov av vård.

Jeff Wennerlund, ordförande för Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele, ger en liknande bild. Med fler hemvändare och andra besökare ökar befolkningsunderlaget under storhelgerna, men någon utökad bemanning har det inte varit tal om då man försöker att lägga ut ledigheter i schemaraderna.

– Detta år har vi också blivit beordrade att ta emot patienter från andra sjukhus på grund av vårdplatsbrist. Vi har själva ganska slimmat med vårdplatser.

Vad vi för några år sedan skulle betraktat som en riktig kris är normalläge i dag. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala

Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne respektive Sjukhusläkarna, säger att storhelgerna har varit värre än någonsin med en markant vårdplatsbrist.

– I Kristianstad har det betytt att patienter sover på akuten, vilket tidigare inte har hänt här, men oftare på akuten i Helsingborg. Läget i västra Skåne är på det sättet i regel värre. Vi har 15–20 överbeläggningar och utlokaliserade patienter eller ”externa” som ligger på annan avdelning än deras klinikhemvist, säger han.

– Hela upptagningsområdet är drabbat. Vi har mest kris inom psykiatrin på Centralsjukhuset Kristianstad som har alldeles för få vårdplatser, vilket innebär att psykiatripatienter kommer till medicinakuten. Det är inte bättre i Ystad eller Hässleholm.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har under många års tid haft stora problem med vårdplatsbrist. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har för en tid sedan krävt att Akademiska ska ha 612 disponibla vårdplatser, medan sjukhuset till vardags brukar ha kring 500 platser.

– Vad vi för några år sedan skulle betraktat som en riktig kris är normalläge i dag. Det här är en pågående kris som har blivit värre och värre sett över tid, säger Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

– Det blev också värre nu under storhelgerna, men problemen har hållit sig inom ramarna för vad man kanske hade förväntat sig. Det har varit höga överbeläggningar på vårdavdelningarna, och varje morgon har omkring 30 och 40 inläggningsbedömda patienter fortfarande legat på akuten i väntan på att få en vårdplats. Värst var det direkt efter trettondagshelgen, då vi hade 50 patienter på akuten som väntade på en plats.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna, beskriver även hon hur situationen lokalt med bristen på vårdplatser blivit ännu mer allvarlig under storhelgerna. Den 30 december låg vid ett enskilt tillfälle totalt 35 patienter med beslut om att få vårdplats och väntade på akuten på Sahlgrenska universitetssjukhuset som en följd av bristen, en negativ toppnotering.

– Detta innebär ju att patienter tillbringar timmar och ibland dygn på akuten, på platser som inte är lämpliga för svårt sjuka patienter.

Shokoufeh Manouchehrpour pekar på att Ivo den 25 november tog beslut, efter inspektioner på akuten och kirurg- och medicinavdelningar på Sahlgrenska, med anmärkning om att SU inte planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. SU ska redovisa åtgärder fram till den 31 januari.

– Man kritiserar framför allt bristen på vårdplatser. Det är brist på både ordinarie vårdplatser och IVA-platser.

Infektionsavdelningen har svämmat över totalt. Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg

I Medelpad har platsläget varit något sämre än tidigare år. Det säger Vilhelm Sjögren, ordförande för Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

– Bilden har dominerats av äldre med infektion som inläggningsorsak. Patienter från den medicinska sidan har vårdats på alla möjliga avdelningar. Ortoped- eller kirurgavdelning är väl en sak, men att ha barnkliniken till att vårda äldre-äldre borde alla inse är orimligt, säger han.

Vilhelm Sjögren beskriver hur ledningen på ett besvärande sätt tog beslut om att slutenvården på Sundsvalls sjukhus skulle återgå till så kallat normalläge – trots att det saknades 50 vårdplatser för att nå upp till den nivå som Ivo kräver.

– När beskedet kom var det tjugo överbeläggningar på den medicinska sidan. Talet som Ivo kräver, 219 somatiska vuxenplatser, var inget som de hittade på, det är vad regionen själv har angett som rimligt, säger han.

Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg, säger att storhelgerna överlag har varit tuffare än vanligt i regionen, med många patienter som har tvingats övernatta på akutmottagningarna för att det inte finns tillräckligt med vårdplatser på sjukhusen, särskilt i Växjö.

– Infektionsavdelningen har svämmat över totalt och kirurgens läkare och övrig personal måste då ta hand om infektionspatienterna som infektionskollegorna inte hinner med eller, för den delen, som inte får plats på infektionsavdelningen. Så blandas nyopererade kirurg- och ortopedpatienter – ofta synnerligen infektionskänsliga patienter – med allehanda virus och bakterier från infektionspatienterna, säger han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2022-06

Tema Klimat / Vad säger forskarna? / Vad gör regionerna? / Goda exempel och smarta lösningar / Krönikor / Stor enkät – Vad önskar du av 2023?

Prenumerera