Föreningsnytt

Larmande rättsläkare får priset Årets Visslare

De slog larm om Rättsmedicinalverkets medicinska metoder för åldersbedömningar i asylärenden. Nu får de visselblåsande rättsläkarna Tommie Olofsson, Fredrik Tamsen, Anna Ybo, Ann-Sofie Ceciliason, Håkan Sandler och Jacob Andersson Sjukhusläkarnas pris Årets visslare.

— Genom det här priset uppmärksammas vår kamp för professionell integritet, vetenskaplighet och god läkaretik. Det ger oss stöd och bekräftelse men även upprättelse, säger Tommie Olofsson, överläkare och tidigare avdelningschef vid Rättsmedicinalverket. Det känns mycket hedrande och glädjande men också sorgligt. Hedrande och glädjande för just den upprättelse och bekräftelse priset innebär. Sorgligt för att vi var tvungna att bli visselblåsare för att problemen med de medicinska åldersbedömningarna skulle uppmärksammas.

Priset delas ut vid Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte i Stockholm den 14 mars.

— Att bli visselblåsare är inget som man räknar med i sin karriär men plötsligt står man där om man är modig nog. Vi vill uppmärksamma dessa kollegor för att de stod upp för läkaretiken, att alltid verka efter evidens och beprövad erfarenhet och att aldrig skada, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna.

De sex rättsläkarna tilldelas priset med motiveringen: Ett stort mod utmärker läkarna vid Rättsmedicinalverket (RMV) i Uppsala, som stått upp mot en arbetsgivare som inte velat lyssna, och öppet kritiserat de metoder som de var påtvingade att använda vid åldersbedömning av asylsökande. Läkarna har på ett rakt och tydligt sätt tagit debatten och visat att åldersbedömningarna inte motsvarar deras krav på ett vetenskapligt förhållningssätt, och att de inte är förenliga med deras yrkesetik. Tack vare protesterna har Statens medicin-etiska råd (Smer) skickat en skrivelse till regeringen med uppmaning att tillsätta en oberoende granskning av RMV:s medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. 

Fotnot: Sjukhusläkarna delar sedan 2008 ut priset Årets visslare till den eller de som stått upp för demokrati och yttrandefrihet i vården till gagn för patienter och läkare.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Fler läkare som chefer borde vara självklart

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin 

Föreningsnytt

Sök Sjukhusläkarnas stipendium Hållbart arbetsliv

På måndag 14 september är sista dagen för att söka vårt arbetsmiljöstipendium Hållbart arbetsliv.

Något måste göras för att förbättra arbetsmiljön på våra sjukhus – är du läkare eller läkarstudent som har ett engagemang i frågan?

Sök nu!

Läs mer om våra stipendier

Föreningsnytt

Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?

Under måndagen 31 augusti startade sändningarna från Reformklubbens digifysiska forum "Folkhälsodalen". Sjukhusläkarna arrangerade tillsammans med Sveriges Läkarförbunds chefsförening seminariet "Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?"

Det var engagerade paneldeltagare som diskuterade frågor om chefskap i sjukvården under ledning av moderatorn Karin Båtelson.

Tina Crafoord, ordförande för chefsföreningen, inledde med en presentation av hur läget ser ut. Antalet chefer inom sjukvården ökar, men inte antalet läkare som är chefer.

Egna erfarenheter av chefskapet diskuterades.

– Jag tycker att en medicinsk utbildning underlättar, exempelvis i dialogen med beslutsfattare och medarbetare, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm. Att vara läkare har gjort det enklare i de situationer med omedelbara medicinska behov som har uppstått i och med Covid-19.

Seminariet avslutades med frågan ”Hur får man fler läkare att ta steget till att bli chef?”
– Många börjar som första-linjen chefer, och vill både påverka och arbeta kliniskt – men kliver inte vidare. Dem måste vi stötta, sa Tina Crafoord.
– Engagerade medarbetare är produktiva, uppmuntra alla att vara med och känna att man kan påverka. Det kan underlätta vägar till chefskap, sa Britta Wallgren, vd Capio.
– Vi som redan är chefer måste hjälpa, locka och stödja våra kollegor i att bli chefer, sa Sara Banegas, verksamhetschef Ekerö vårdcentral.

Paneldeltagarna

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera