Föreningsnytt

Läkemedelsutredningens förslag riskerar ökad ojämlikhet

Sjukhusläkarna är kritiska till utredningens förslag att föra över de särskilda bidragen för landstingens läkemedelskostnader till det generella statsbidraget. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar än idag och att förslaget, genom att sprida ansvaret från stat till landsting, istället riskerar större ojämlikhet och en utspädning av kompetens.

Vi ser också ett behov av att titta på en reglerad utfasning av läkemedel och en garant för tillgången på läkemedel rent allmänt. För närvarande ökar antalet restnoteringar dramatiskt.

Den stora kostnadsökningen av läkemedel behöver hanteras och diskuteras. Men utan att ställa nya effektiva behandlingar mot varandra.  Istället bör vi se över de enorma kostnader som personalflykt, dålig kontinuitet, undvikbara vårdskador och försämrade tillstånd på grund av väntan i vårdköer leder till.

Och ett Sverige som vill vara ett framgångsland vad gäller forskning och utveckling, kräver att beslut om läkemedel tas på nationell nivå.

Ja, jag vill läsa hela remissvaret!

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

”Utbetalning av retroaktiv löneskillnad är en självklarhet”

Avtalsrörelsen befinner sig nu på sluttampen. Men att arbetsgivarsidan lyfter frågan om att inte betala ut löneökningarna retroaktivt är inget Sjukhusläkarna välkomnar. – Självklart ska löneökningarna gälla från den 1 april, säger Karin Båtelson. Man kan inte först be om prolongering för att sedan inte betala ut retroaktiv löneskillnad. Därutöver handlar det om sex månader då läkarkårens arbete varit utslagsgivande.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren säger till Läkartidningen att det är något som förbundet inte ens diskuterar. ”Vi står fast vid 3 procent och att lönerevisionen ska gälla från 1 april i år. Skulle man göra en konstruktion som ser annorlunda ut, måste det i så fall finnas en kompensation. Och tiden rinner ut. Om avtalets förlängning används som intäkt för att arbetstagarna inte ska få lönehöjningar så kan vi inte förlänga.”

Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, intervjuas i Sjukhusläkaren där han betonar behovet av ett avtal med en konkret lönenivå men också lyfter övertidsarbetet och retroaktiv utbetalning som betydande delar:
– En annan viktig fråga är ju den om arbetstidens förläggning, och kompensation för arbete utanför denna tid. Idag har vi läkare som i stor utsträckning har arbetat hårt under pandemikrisen, och de förväntar sig att få ett rimligt ”tack” för sin insats i form av konkret ersättning. Således är det viktigt att avtalet också inrymmer någon hantering av retroaktiviteten som följer av det förlängda avtalet från april i år, säger han.

Föreningsnytt

Så minskar vi brain-drain vid centraliserad högspecialiserad vård

Inför krav på utbildning utanför de högspecialiserade vårdenheterna och möjliggör för läkare att auskultera på enheterna för att sprida kunskapen vidare. Det är Sjukhusläkarnas förslag för att minska risken för brain-drain och undvika svårigheter att rekrytera nya medarbetare när högspecialiserad vård ska bedrivas vid några få enheter.

Vårt svar på remissen “Nationell högspecialiserad vård” poängterar också vikten av geografisk spridning för de två enheter för svårbehandlat självskadebeteende som även ska behandla barn, och att Socialstyrelsen fortsätter utreda om fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer bör minskas till två istället för tre vårdenheter framöver.

Du läser hela remissvaret här.

Föreningsnytt

Debatten om chefskap fortsätter

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening fortsätter debattera chefskap i Dagens Medicin. I en replik skriver Karin Båtelson och Tina Crafoord om varför det är en fördel med medicinsk kunskap i rollen som chef i sjukvården.

Chefer som är läkare har vittnat om många fördelar med att just vara läkare och chef. Några exempel är förmågan att snabbt kunna sätta sig in i beslut, fördelar vid rekrytering av olika personalkategorier samt förmågan att kunna göra medicinska prioriteringar.

Den samlade forskningen visar också att medicinsk kompetens hos chefer inom sjukvården bidrar positivt när det gäller alla viktiga faktorer som vårdkvalitet, resursanvändning och personaltillfredställelse. Orsaken till de positiva effekterna är inte helt fastställd, men ökad legitimitet och trovärdighet i organisationen beskrivs som troliga grunder.

Läs hela debattinlägget på Dagens Medicin

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera