Föreningsnyheter
Läkarupprop mot nedskärningarna på Sahlgrenska
I går samlades hundratals läkare på ett möte med Sjukhusläkarna Göteborg med anledning av att sjukhusets nyligen beslutade budget för 2019 skapar fortsatt oro.
– Vad vi får höra är att vi får jobba lite smartare. Men vi gör redan det, säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.
Alla medlemmar i Sjukhusläkarna uppmanas skriva under ett upprop. Det innehåller uppmaningar till arbetsgivaren, bland annat:
- Sluta försäkra att patientsäkerheten inte riskeras.
- Presentera effektiva lösningar för att öka bemanningen.
- Bevara kompetens genom återrekrytering av nyckelpersoner.
- Visa en tidsplan för när alla kliniker ska ha 85 procents medelbeläggning och utlokalisering av patienter förbjuds.
Skrivelsen ska efter nyårshelgen överlämnas till sjukhusdirektören Ann-Marie Wennberg, regiondirektören Ann-Sofi Lodin och styrelserna för sjukhuset och Västra Götalandsregionen.
Underteckna genom att klicka på länken:
Det senaste från Föreningsnytt:
Sjukhusläkarna i Almedalen: Hållbar sjukvård & Läkare behövs som chefer
Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Det är ingångarna till Sjukhusläkarnas två seminarier i Almedalen, som vi samarrangerar med Klimat- och hälsa-gruppen och Läkarförbundets chefsförening.
Unga läkare vill bidra till en hållbar sjukvård
Dag: 3 juli kl 14.10 – 15.00
Plats: Slottsterrassen 6
Beskrivning av samhällsfrågan
Hälso- och sjukvården beräknas idag stå för 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser. Vad har dagens unga läkare för krav och förväntningar på sin arbetsgivare när det gäller hållbar sjukvård? Och kommer kraven att leda till en förändrad arbetsroll för läkare i framtiden?
Utökad information om evenemanget
Sjukvårdens klimatpåverkan är stor och det hållbarhetsarbete som sker involverar ofta inte läkare. Samtidigt finns ett växande intresse bland unga läkare som vill påverka och göra skillnad. Vad har de för förväntningar på sina framtida arbetsplatser och kommer läkares roll ändras framöver, där de som del av arbetet behöver arbeta med klimat och hållbarhetsfrågor? Hur kan man dessutom främja samarbete över professionsgränser inom vården för att uppnå en mer klimatsmart sjukvård?
Medverkande:
· Gustav Eriksson, Miljöchef, Nya Karolinska Universitetssjukhuset
· Sigrid Hammarqvist, ST-läkare gyn & obst, Region Dalarna
· Theodor Lav, Ordförande, Läkarförbundet Student
· Ida Amanda Persson, leg. Läkare, Region Skåne
· Maria Wolodarski, Onkolog, NKS, Läkare för Miljön
· Gustaf Zettergren, Miljöchef, Västra Götalandsregionen
· Sofia Hammarstrand, ST-läkare arbets- & miljömedicin (moderator), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sjukhusläkarnas Klimat och Hälsa-grupp
Läkare behövs som chefer i vården – om vi vill prioritera rätt för patientsäkerhet och lönsamhet
Dag: 3 juli kl 15.20 – 16.10
Plats: Slottsterrassen 6
Beskrivning av samhällsfrågan
Hur viktigt är det att ha branschkunskap när man är chef? Är vården det gyllene undantaget? Vad säger egentligen forskningen?
Utökad information om evenemanget
Vi måste skapa en hälso- och sjukvård där högsta prioritet alltid är att göra det bästa för patienterna, och säkerställa att de medicinska förutsättningarna finns. Vi står inför stora utmaningar, förändringar och prioriteringar sker ständigt och ibland omotiverat. Beslut måste fattas på medicinska grunder och läkare ska vara med och leda. Men ska läkare axla chefskapet eller enbart vara tillgängliga som experter?
Läkare är naturliga ledare och har, kombinerat med bra chefsegenskaper, de bästa förutsättningar för att leda sjukvården idag och in i framtiden. Läkare måste kliva fram och ta ansvaret även på en strategisk nivå. Eller är detta enbart ett särintresse och slöseri av läkares tid? Vad finns det för belägg i forskningen? Vad säger chefer, ledande myndighetspersoner och Läkarförbundet?
Välkommen på en kort dragning av KI-rapporten ”Physicians role in the managment of health care” följt av ett samtal om vikten av det lokala chefsskapet och läkarnas roll i detta.
Medverkande:
· Karin Båtelson, Ordförande, Sjukhusläkarna
· Tina Crafoord, Ordförande, Läkarförbundets Chefsförening
· Jean-Luc af Geijerstam, Generaldirektör, Vårdanalys
· Peter Graf, VD, Vårdbolaget Tiohundra
· Niklas Källberg, VD, Helseplan
· Per Mattsson, Patientområdeschef, Karolinska Universitetssjukhuset
· Brita Winsa, Hälso och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten
· Elin Karlsson, moderator, 2:e vice ordförande, Sjukhusläkarna
Läkemedelsutredningens förslag riskerar ökad ojämlikhet
Sjukhusläkarna är kritiska till utredningens förslag att föra över de särskilda bidragen för landstingens läkemedelskostnader till det generella statsbidraget. Vi anser att staten måste ta ett större ansvar än idag och att förslaget, genom att sprida ansvaret från stat till landsting, istället riskerar större ojämlikhet och en utspädning av kompetens.
Vi ser också ett behov av att titta på en reglerad utfasning av läkemedel och en garant för tillgången på läkemedel rent allmänt. För närvarande ökar antalet restnoteringar dramatiskt.
Den stora kostnadsökningen av läkemedel behöver hanteras och diskuteras. Men utan att ställa nya effektiva behandlingar mot varandra. Istället bör vi se över de enorma kostnader som personalflykt, dålig kontinuitet, undvikbara vårdskador och försämrade tillstånd på grund av väntan i vårdköer leder till.
Och ett Sverige som vill vara ett framgångsland vad gäller forskning och utveckling, kräver att beslut om läkemedel tas på nationell nivå.
Debatt: ”Regeringen försvårar oberoende forskning”
Att avgiftsbelägga icke kommersiella aktörers kliniska prövningar riskerar att påverka den oberoende forskningen, skriver Elin Karlsson, vice ordförande i Sjukhusläkarna och ordförande i RLIM och Sofia Rydgren Stale, vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i UFO, tillsammans med företrädare för Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkemedelskommittéer och Apotekarsocieteten på SvD Debatt.
De föreslår istället att regeringen skyndsamt påbörjar arbetet med att förändra lagstiftningen så att akademiska kliniska prövningar även fortsatt är avgiftsbefriade. Och tillför medel till en statlig forskningsfinansiär, och att dessa medel görs tillgängliga för forskare som drabbas av avgiften.
