Friska sjukvårdspriset går i år till Glesbygdsmedicinskt centrum och tidigare verksamhetschefen Peter Berggren, för arbetet med att lyfta glesbygdsmedicinen till nya nivåer och därmed bidra till en mer jämlik vård över landet.

— Ett toppenexempel på ett starkt lokalt ledarskap där medicinskt fokus och innovation i kombination med vardaglig it-teknik skapar en mångdubblad effekt. Patienterna får tillgänglighet, arbetsmiljön blir attraktiv och sjukvården blir mer jämlik över landet säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna som delar ut priset.

Priset delas ut i Stockholm vid föreningens fullmäktigemöte den 14 mars.

— Det känns jättekul och väldigt hedrande. Det är ett fantastiskt fint sällskap av tidigare prismottagare vi hamnat i, säger Peter Berggren tidigare verksamhetschef vid Glesbygdsmedicinskt centrum. Priset innebär en uppskattning, och från oväntat håll, vi arbetar ju främst med primärvård. Det blir ett bra startskott för vår samverkan kring god och nära vård och arbetet med att bygga upp den nya vårdkedjan.

Motivering: Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), med Peter Berggren som verksamhetschef, har på ett utomordentligt sätt lyckats lyfta glesbygdsmedicin till en ny nivå i Sverige. Genom uppstarten av en specialistkompetenskurs i just det ämnet har ST-läkare från hela landet sökt sig till Storuman/Tärnaby/Hemavan; inte bara för kursen, utan många har även attraherats av att komma tillbaka och arbeta som läkare under de speciella omständigheter det innebär att vara glesbygdsdoktor. GMC har dessutom utvecklats till ett internationellt forskningscentrum mitt i Södra Lappland med nätverk över hela världen. Med framsynthet och modern teknik har man skapat en grogrund för att tillgången till medicinsk kompetens blir mer jämlik över landet samtidigt som man utvecklar vården. 

Fotnot: Sjukhusläkarna delar sedan 2008 ut Friska sjukvårdspriset till den eller de som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare.

De slog larm om Rättsmedicinalverkets medicinska metoder för åldersbedömningar i asylärenden. Nu får de visselblåsande rättsläkarna Tommie Olofsson, Fredrik Tamsen, Anna Ybo, Ann-Sofie Ceciliason, Håkan Sandler och Jacob Andersson Sjukhusläkarnas pris Årets visslare.

— Genom det här priset uppmärksammas vår kamp för professionell integritet, vetenskaplighet och god läkaretik. Det ger oss stöd och bekräftelse men även upprättelse, säger Tommie Olofsson, överläkare och tidigare avdelningschef vid Rättsmedicinalverket. Det känns mycket hedrande och glädjande men också sorgligt. Hedrande och glädjande för just den upprättelse och bekräftelse priset innebär. Sorgligt för att vi var tvungna att bli visselblåsare för att problemen med de medicinska åldersbedömningarna skulle uppmärksammas.

Priset delas ut vid Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte i Stockholm den 14 mars.

— Att bli visselblåsare är inget som man räknar med i sin karriär men plötsligt står man där om man är modig nog. Vi vill uppmärksamma dessa kollegor för att de stod upp för läkaretiken, att alltid verka efter evidens och beprövad erfarenhet och att aldrig skada, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna.

De sex rättsläkarna tilldelas priset med motiveringen: Ett stort mod utmärker läkarna vid Rättsmedicinalverket (RMV) i Uppsala, som stått upp mot en arbetsgivare som inte velat lyssna, och öppet kritiserat de metoder som de var påtvingade att använda vid åldersbedömning av asylsökande. Läkarna har på ett rakt och tydligt sätt tagit debatten och visat att åldersbedömningarna inte motsvarar deras krav på ett vetenskapligt förhållningssätt, och att de inte är förenliga med deras yrkesetik. Tack vare protesterna har Statens medicin-etiska råd (Smer) skickat en skrivelse till regeringen med uppmaning att tillsätta en oberoende granskning av RMV:s medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. 

Fotnot: Sjukhusläkarna delar sedan 2008 ut priset Årets visslare till den eller de som stått upp för demokrati och yttrandefrihet i vården till gagn för patienter och läkare.

Svenskarnas förtroende för sjukhus och vårdcentraler minskar. Men kortare väntetider och möjlighet till en fast läkare skulle öka förtroendet. Det visar Hälso- och sjukvårdsbarometern för 2018. — Det är som vi har trott. Minskade väntetider och rätten till fast läkare är det viktiga, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sveriges Kommuner och Landsting tar årligen fram en undersökning över svenskarnas syn på hälso- och sjukvården, den så kallade Hälso- och sjukvårdsbarometern. Resultatet från förra året visar att åtta av tio svenskar tycker sig ha tillgång till den vård de behöver, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Och enbart sex av tio svenskar har förtroende för sjukvården nationellt. Det är samma andel som för 2017. Skillnaderna är dock stora i olika delar av landet. Mellan regionerna Jönköping, som har störst förtroende, och Västernorrland, som har lägst, skiljer det 23 procentenheter.

Förtroendet för sjukhus och vårdcentraler har sjunkit sedan 2017 och är nu 67 respektive 58 procent. Och endast 45 procent anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus i den egna regionen är rimliga. Det är en minskning med 5 procentenheter sedan 2017. Andelen som anser att väntetiderna till vårdcentraler är rimliga har minskat med lika många procentenheter och är nu 58 procent. På frågan om vad som skulle öka förtroendet för sjukhus och vårdcentraler i den egna regionen kommer “kortare väntetider” respektive “möjlighet att få samma läkare varje gång” överst på respektive lista.
— Det här stärker oss i vårt arbete, säger Karin Båtelson. Svaren visar att vi ska fortsätta fokusera på rätten till fast läkare och att komma till rätta med väntetiderna.

Fotnot: Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning och ska visa befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård. 41 000 personer har svarat på enkäten för 2018.