I går samlades hundratals läkare på ett möte med Sjukhusläkarna Göteborg med anledning av att sjukhusets nyligen beslutade budget för 2019 skapar fortsatt oro.

 – Vad vi får höra är att vi får jobba lite smartare. Men vi gör redan det, säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.

Alla medlemmar i Sjukhusläkarna uppmanas skriva under ett upprop.  Det innehåller uppmaningar till arbetsgivaren, bland annat:

• Sluta försäkra att patientsäkerheten inte riskeras.
• Presentera effektiva lösningar för att öka bemanningen.
• Bevara kompetens genom återrekrytering av nyckelpersoner.
• Visa en tidsplan för när alla kliniker ska ha 85 procents medelbeläggning och utlokalisering av patienter förbjuds.

Skrivelsen ska efter nyårshelgen överlämnas till sjukhusdirektören Ann-Marie Wennberg, regiondirektören Ann-Sofi Lodin och styrelserna för sjukhuset och Västra Götalandsregionen.

Underteckna genom att klicka på länken:

http://phys01.ostra.med.gu.se/enk/upprop2 

Regeringen har föreslagit att 500 miljoner kronor ska satsas på krisstöd för vård- och omsorgspersonal som arbetat med covid-19. Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd. Sjukhusläkarna delar den oron och menar också att inte grundförutsättningarna, det vill säga arbetsmiljön, får glömmas bort.

I måndags kom den preliminära fördelningen av pengarna mellan landets regioner. Den visar att summan fördelas enbart utifrån folkmängd.

Dagens medicin rapporterar att några regioner har beslutat att fortsätta med krisstöd såsom telefonlinjer och kollegiala stödgrupper under hösten, men de flesta har inte hunnit ta ställning till vad regeringens stödpengar ska användas till. Ökade insatser från företagshälsovården är också aktuellt, men kommer att se olika ut beroende på region.

Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd.

Sjukhusläkarna delar dessa farhågor och vill också lyfta vikten av att på allvar se över personalens arbetsmiljö.

– Många av våra medlemmar har jobbat länge och mycket och är utmattade, säger ordförande Karin Båtelson. Det är viktigt med krisstöd för de som behöver hjälp, men även arbetsmiljön är viktig för att inte fler ska drabbas när all uppskjuten vård nu ska hanteras.  Det är viktigt att alla får ut den ledighet de har rätt till och att man bemannar, där det går, så att tiden för handledning och reflektion finns och inte minst för att parera för ökad korttidsfrånvaro på grund av coronamisstanke. Här måste de lokala cheferna få större frihet att ge medarbetarna bra villkor och arbetsinnehåll.

Skydd av tredje part förutsätter ett starkt skydd av den som larmar om missförhållanden. Därför har Sjukhusläkarna arbetat för ett förstärkt visselblåsarskydd i över tio år. Och vi välkomnar EU:s visselblåsardirektiv.

Att skyddet även ska omfatta exempelvis egenföretagare, praktikanter och leverantörer ser vi som positivt. Däremot befarar vi att utredningens förslag om interna rapporteringskanaler och företagens möjlighet att själva utforma dem kan få motsatt effekt.

Här kan du läsa hela vårt svar till remissen ”Ökad trygghet för visselblåsare”.

Byggandet av Nya Karolinska Solna - NKS, visar varför professionen behöver vara involverad vid stora investeringar och strukturförändringar inom sjukvården.

Sjukhusläkarna ser också behov av att man inrättar en nationell kontrollfunktion eller tillsynsmyndighet, och att man tar hänsyn till patientsäkerheten vid risk- och konsekvensanalyser.

Läs vårt remissvar till utredningen ”Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS”.