Det är stora brister i fortbildningen för specialistläkare visar Sjukhusläkaren. 

Sverige är ett av få länder i Europa som saknar nationella krav på specialistläkares fortbildning. Istället är det varje regions ansvar. I slutändan hamnar frågan hos respektive verksamhetschef, där den idag ofta ställs mot patienter och ekonomi. Det visar Sjukhusläkarens kartläggning efter kontakt med olika sjukhus och regioner. De intervjuade rapporterar om hur brist på struktur, uppföljning och pengar försvårar och förhindrar läkare från att fortbilda sig.

— Det är pinsamt för Sverige. Fortbildning ses som en kostnad istället för en garanti för säker och jämlik vård på alltför många sjukhus, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sjukhusläkarna vill flytta ansvaret från regionerna och uppmanar istället till ett nationellt enhetligt system där Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att skriva en föreskrift där krav på individuella fortbildningsplaner och öronmärkt budget ingår. De individuella fortbildningsplanerna ska utformas i verksamheterna utifrån både individens och verksamhetens behov.

— Att vissa regioner försöker ursäktar inte de andra regionernas nonchalans. Kompetensutveckling kan inte vara ett lotteri för patienter och läkare. Kommunalt självstyre kan vara bra i vissa fall men här är det uppenbart att det brister. Vi måste få till en nationell reglering, säger Karin Båtelson.

— It-systemen i vården skapar stress, merarbete och kan riskera patientsäkerheten. Ska digitaliseringen bli det verktyg för effektivare vård som är möjligt måste läkare och annan vårdpersonal involveras på allvar, säger Elin Karlsson, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och andre vice ordförande i Sjukhusläkarna, i intervjun.

Läs hela intervjun med Elin Karlsson i Dagens Samhälle.

Friska sjukvårdspriset går i år till Glesbygdsmedicinskt centrum och tidigare verksamhetschefen Peter Berggren, för arbetet med att lyfta glesbygdsmedicinen till nya nivåer och därmed bidra till en mer jämlik vård över landet.

— Ett toppenexempel på ett starkt lokalt ledarskap där medicinskt fokus och innovation i kombination med vardaglig it-teknik skapar en mångdubblad effekt. Patienterna får tillgänglighet, arbetsmiljön blir attraktiv och sjukvården blir mer jämlik över landet säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna som delar ut priset.

Priset delas ut i Stockholm vid föreningens fullmäktigemöte den 14 mars.

— Det känns jättekul och väldigt hedrande. Det är ett fantastiskt fint sällskap av tidigare prismottagare vi hamnat i, säger Peter Berggren tidigare verksamhetschef vid Glesbygdsmedicinskt centrum. Priset innebär en uppskattning, och från oväntat håll, vi arbetar ju främst med primärvård. Det blir ett bra startskott för vår samverkan kring god och nära vård och arbetet med att bygga upp den nya vårdkedjan.

Motivering: Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), med Peter Berggren som verksamhetschef, har på ett utomordentligt sätt lyckats lyfta glesbygdsmedicin till en ny nivå i Sverige. Genom uppstarten av en specialistkompetenskurs i just det ämnet har ST-läkare från hela landet sökt sig till Storuman/Tärnaby/Hemavan; inte bara för kursen, utan många har även attraherats av att komma tillbaka och arbeta som läkare under de speciella omständigheter det innebär att vara glesbygdsdoktor. GMC har dessutom utvecklats till ett internationellt forskningscentrum mitt i Södra Lappland med nätverk över hela världen. Med framsynthet och modern teknik har man skapat en grogrund för att tillgången till medicinsk kompetens blir mer jämlik över landet samtidigt som man utvecklar vården. 

Fotnot: Sjukhusläkarna delar sedan 2008 ut Friska sjukvårdspriset till den eller de som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare.