Under måndagen 31 augusti startade sändningarna från Reformklubbens digifysiska forum "Folkhälsodalen". Sjukhusläkarna arrangerade tillsammans med Sveriges Läkarförbunds chefsförening seminariet "Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?"

Det var engagerade paneldeltagare som diskuterade frågor om chefskap i sjukvården under ledning av moderatorn Karin Båtelson.

Tina Crafoord, ordförande för chefsföreningen, inledde med en presentation av hur läget ser ut. Antalet chefer inom sjukvården ökar, men inte antalet läkare som är chefer.

Egna erfarenheter av chefskapet diskuterades.

– Jag tycker att en medicinsk utbildning underlättar, exempelvis i dialogen med beslutsfattare och medarbetare, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm. Att vara läkare har gjort det enklare i de situationer med omedelbara medicinska behov som har uppstått i och med Covid-19.

Seminariet avslutades med frågan ”Hur får man fler läkare att ta steget till att bli chef?”
– Många börjar som första-linjen chefer, och vill både påverka och arbeta kliniskt – men kliver inte vidare. Dem måste vi stötta, sa Tina Crafoord.
– Engagerade medarbetare är produktiva, uppmuntra alla att vara med och känna att man kan påverka. Det kan underlätta vägar till chefskap, sa Britta Wallgren, vd Capio.
– Vi som redan är chefer måste hjälpa, locka och stödja våra kollegor i att bli chefer, sa Sara Banegas, verksamhetschef Ekerö vårdcentral.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.

Sjukhusläkarna har lämnat in fem motioner till Läkarförbundets fullmäktigemöte.

Sveriges läkarförbund bör genomföra en ny kartläggning av vilka uppgifter som utgör läkares administrativa arbete och hur mycket tid dessa uppgifter faktiskt tar. Det argumenterar Sjukhusläkarna för i en motion som ska behandlas på Läkarförbundets fullmäktigemöte i november. Föreningen yrkar också att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Sjukhusläkarna vill även att Läkarförbundet ska kartlägga hur vanligt det är att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräcklig kompetens. Föreningen yrkar att förbundet ska verka för att den som har specialistkompetens inte kan ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna och ta fram rekommendationer för hur man kvalificerar sig till en överläkartjänst.

Läs mer här.

Nedläggningar av akutsjukhus, nya journalsystem och uteblivna lunchraster. Sjukhusläkarna samlade den 9 till 10 oktober lokala företrädare i föreningen till repskap för att diskutera aktuella sjukvårdspolitiska och fackliga frågor, och de engagerade samtalen avlöste varandra.

Kjell Asplund, som är läkare och professor emeritus i medicin, var en av de inbjudna gästerna. Han gjorde en presentation om nedläggningar av akutsjukhus. Sedan början av 1960-talet har 39 akutsjukhus lagts ner i Sverige, och enligt Kjell Asplund följer de flesta nedläggningar ett gemensamt mönster.

Läs mer här.