Nationell slutexamination på läkarutbildningen, mer juridiskt stöd vid lokala konflikter och ökat skydd mot hot och våld. Här är en genomgång av Sjukhusläkarnas motioner på Läkarförbundets fullmäktigemöte.

Föreningens motioner behandlar en rad olika ämnen.

Lönecoachning

Sjukhusläkarna yrkar i en motion tillsammans med Sveriges yngre läkares förening (Sylf) att Läkarförbundet ska utveckla sin lönecoachning och marknadsföra den för sina medlemmar.

Uppdatering: Deltagarna på fullmäktigemötet biföll motionen.

Skydda våra medlemmar!

Sjukhusläkarna argumenterar i en motion att Läkarförbundet ska verka för att vårdinrättningar ska få möjlighet att införa inpasseringskontroller och tillfälligt kunna stänga delar av lokalerna vid hot, att vårdpersonal anonymt ska kunna anmäla överfall och hot, att en definition av miniminivå av skalskydd tas fram och att vårdpersonal får utbildning i hur man bemöter hotfulla situationer.

Uppdatering: En majoritet på fullmäktigemötet beslutade att anse första, andra och fjärde att-satserna besvarade, samt att avslå tredje att-satsen.

Öppna landskap – inte alltid bra för själen

Yrkesföreningen arbetar för att Läkarförbundet ska sammanställa ett faktabaserat material angående läkares administrativa arbetsplatser, samt att förbundet ska verka för hjärnvänliga arbetsplatser för läkare.

Uppdatering: Motionen fick tummen upp.

Säkerställ adekvata insatser vid arbetsrelaterade sjukdomar

Sjukhusläkarna skriver tillsammans med Svenska företagsläkarföreningen i en motion att Läkarförbundet ska verka för att säkerställa att läkare vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa rutinmässigt får anlita specialistläkare som arbetar inom företagshälsovård. Föreningarna skriver därtill att förbundet ska verka för att säkerställa att det rutinmässigt används ett arbetssätt i rehabiliteringen, där läkaren och läkarens chef tillsammans med specialist i flerpartsmöte jobbar med analys, riskbedömning och adekvata åtgärder för att nå hållbarhet i arbetslivet.

Uppdatering: Fullmäktige ansåg att motionen var besvarad efter vissa justeringar av yrkandet enligt följande: ”Att SLF ger stöd till lokalfackliga representanter och skyddsombud att påverka arbetsgivarens rutiner i riktning att vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos läkare rutinmässigt erbjuda möjlighet att få stöd av specialister i arbetsmedicin/företagshälsovård.”

Alla ska med!

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundets jurister centralt ska engageras när förtroendeuppdraget skapar konflikt med arbetsgivaren och stödet från lokalföreningen upplevs otillräckligt. Föreningen vill även att förbundet ska agera kraftfullt vid överträdelse mot förtroendemannalagen, samt ta fram en handlingsplan att använda vid konflikter som involverar fackligt förtroendevalda.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Köra utan körkort?

Yrkesföreningen skriver tillsammans med SLF Student i en motion att Läkarförbundet ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av läkares grundutbildning som krav för legitimation.

Uppdatering: Fullmäktige biföll motionen.

Innehåll och finansiering av tolfte terminen

Tillsammans med Sylf och SLF Student yrkar Sjukhusläkarna att Läkarförbundet ska verka för att finansieringen av tolfte terminen på läkarutbildningen säkerställs med ett tydligt nytt tillskott av pengar, att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget till aktuell undervisningsenhet, samt att kliniskt verksamma läkare inkluderas i planering och utformning av läkarprogrammet.

Uppdatering: Fullmäktige landade i att första respektive tredje att-satsen var besvarad. Andra att-satsen bifölls efter vissa justeringar: ”Att Sveriges läkarförbund verkar för att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget”.

God och värdig anda inom kåren

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet i sitt påverkansarbete använder ordet specialistläkare följt av respektive specialitet och inte epiteten sekundärvård eller organspecialist.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Att gräva där man står – nära ledarskap är nödvändigt

Sjukhusläkarna driver att Läkarförbundet ska arbeta för att sjukvårdens verksamheter ska ledas av närvarande medicinskt kompetenta chefer med tillräckliga mandat, att chefer inom sjukvården har god arbetsmiljö med tydliga uppdragsbeskrivningar och delegerade mandat, samt tillräcklig uppbackning från stödfunktioner.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.