Föreningsnytt

Karin Filipsson: Att vara läkare är det bästa jobbet

I serien ”Aktuell facklig profil” presenterar Sjukhusläkarna ett antal förtroendevalda personer som gör viktiga fackliga insatser runt om i landet.

Vem är du, Karin Filipsson?

– Jag är överläkare i endokrinologi på Lunds universitetssjukhus och disputerad preklinisk forskare. Jag skrev min avhandling [reds. anm. ”Regulation of Islet Function by the Neuropeptide PACAP”] under ett studieuppehåll i läkarlinjen. Mellan examen och AT-tjänstgöringen flyttade jag till London i ett år för ett postdoc-projekt där jag undersökte hur hypotalamus reglerar aptiten på råttor. Med till London flyttade även min föräldralediga man och våra barn.

– Min prekliniska forskning handlade om regleringen av insulinsekretion, och i dag arbetar jag främst med diabetespatienter. Bakgrunden med preklinisk forskning av molekyler kommer även väl till pass i omhändertagande av patienter med ovanliga ärftliga rubbningar, mitt andra fokusområde som endokrinolog.

– Jag är gift och har tre, numera flyttfärdiga, barn.

Varför engagerar du dig i Sjukhusläkarna?

– Jag har alltid varit en person som velat påverka situationer och göra något åt orättvisor. Med andra ord har jag aldrig varit rädd för att säga vad jag tycker. Det kan vara en anledning till att njurläkaren Naomi Clyne rekryterade mig till styrelsen för Sjukhusläkarnas lokalavdelning i Lund, som jag är ordförande för i dag. Jag sitter även i styrelsen för Mellersta Skånes läkarförening och är nybliven ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Men mitt fackliga engagemang inleddes tidigare än så – även om jag har haft ett 20 år långt uppehåll. Som doktorand satt jag med i Medicinska doktorandrådet. Det liknade arbetet i Sjukhusläkarna med det studentfackliga arbetet som representanter gentemot fakulteten och universitetet. När jag var student skapades även doktorandkåren – en kår för alla doktorander på universitetet som jag var vice ordförande för.

Vad är det bästa respektive sämsta med att vara läkare?

– Det är det bästa jobbet i hela världen. Att få träffa människor, få göra skillnad och att aldrig behöva fundera över om jobbet man gör bidrar till mänskligheten eller inte. Det är självklart att det gör det. Samtidigt kan det ibland vara utmanande att arbeta i en verksamhet som styrs mot andra mål än dem man själv har och brister i arbetsmiljön bidrar till att försvåra yrkesverksamheten.

Vad skulle du göra om du var regionstyrelsens ordförande?

– Haha, min gamla chef sa en gång: Karin du passar i opposition. Men om jag var den som bestämde skulle jag stärka läkarnas roll i vården igen. Alla läkare är inte bra chefer. Men man bör fundera på vilka prioriteringar de läkare som man inte gillat som chefer haft – om de ändå inte satt patienternas bästa i främsta rummet? Prioriterar man det som är bra för patienterna mår ofta medarbetarna också bra. Finns det exempelvis tillräckligt med vårdplatser löser man även många andra problem och skapar en bättre arbetsmiljö.

– Så fler vårdplatser och mer medicinskt inriktat ledarskap. Dessutom skulle jag arbeta för färre klick för doktorer. Läkare får gärna syssla med schemaläggning, men andra administrativa uppgifter behöver tas bort. Inför exempelvis fler stödfunktioner så att läkare – och sjuksköterskor – får ägna mer tid åt sina patienter.

Har du en oanad talang?

– Jag är bra på att baka tårtor.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Två dagar av kollegialitet

En fri dialog om sjukhusläkares professionsfrågor är en av de viktigaste principerna för Sjukhusläkarnas representantskapsmöte. Den 17–18 oktober samlades runt trettio sjukhusläkare från landets lokalavdelningar i Stockholm.

Ett viktigt tema för Sjukhusläkarna under året är jämlik akutvård i hela Sverige. Under rubriken ’Hur långt är det till akuten när man inte kan andas?’ berättade Lars Rocksén, Västernorrland, om det faktamässigt bristfälliga beslutsunderlag som den politiska majoriteten i Region Västernorrland vill lägga ner akutsjukhuset i Sollefteå på och varför nedläggning är en dålig idé.

Erika Studahl, nybliven sjukhusläkare vid Skellefteå sjukhus, bidrog med lärdomar om vikten av närheten till ett akutsjukhus utifrån sitt arbete med en kartläggning av vårdkedjorna för ischemisk stroke och ST-höjningsinfarkt under sin ST-tjänstgöring.

– Ju längre tid en behandling fördröjs, desto mer dör hjärnan, konstaterade Erika.

Åsa Olsson, utredare från Socialstyrelsen bidrog med ett hoppingivande perspektiv om humanistisk personalplanering och kommenterade Rockséns föredragning: ”Vi behöver ha bättre rapporter än det som konsulter åstadkommer”.

Om jämlik akutsjukvård till hela landet är en utopi svarade Fredrik Lundh Sammeli (S) och Sofia Wallström, Vd för Lif, på i ett panelsamtal. Wallström som tidigare har utrett delvis statlig styrning av sjukvården hävdade att vi har mycket kunskap men att vi samtidigt har en paradox att vi inte agerar på det. Det finns ett underskott på implementering.

Dag två av representantskapet besöktes mötet av vårdgarantiutredaren Anna Nergårdh som hade sällskap av utredningssekreteraren för att kunna notera sjukhusläkarnas synpunkter. Nergårdh har gedigen erfarenhet av statliga utredningar och tydliggjorde att en utrednings framgång utvärderas på vad som tas vidare till lagstiftning. Dessutom behöver man ha en bred politisk förankring för att säkra långsiktigheten och hållbarheten i utredningens förslag. Det är särskilt aktuellt i den här utredningen eftersom slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i maj 2026.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson var sista gästen under en timme som kom mer att handla om regionernas faktiska beredskapsarbete än kompetensförsörjning. Eriksson menade att han känner sig riktigt hemma hos sjukhusläkarna, eftersom han en gång själv var en kliniskt verksam sjukhusspecialist.

– Det här var första gången för mig på Representantskapet och jag kommer gärna tillbaka!, utropade en av deltagarna innan gruppen skingrades och reste hem för att ta helg.

Föreningsnytt

För varje år växer vi

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

Föreningsnytt

Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera