I serien ”Aktuell facklig profil” presenterar Sjukhusläkarna ett antal förtroendevalda personer som gör viktiga fackliga insatser runt om i landet.

Vem är du, Karin Filipsson?

– Jag är överläkare i endokrinologi på Lunds universitetssjukhus och disputerad preklinisk forskare. Jag skrev min avhandling [reds. anm. ”Regulation of Islet Function by the Neuropeptide PACAP”] under ett studieuppehåll i läkarlinjen. Mellan examen och AT-tjänstgöringen flyttade jag till London i ett år för ett postdoc-projekt där jag undersökte hur hypotalamus reglerar aptiten på råttor. Med till London flyttade även min föräldralediga man och våra barn.

– Min prekliniska forskning handlade om regleringen av insulinsekretion, och i dag arbetar jag främst med diabetespatienter. Bakgrunden med preklinisk forskning av molekyler kommer även väl till pass i omhändertagande av patienter med ovanliga ärftliga rubbningar, mitt andra fokusområde som endokrinolog.

– Jag är gift och har tre, numera flyttfärdiga, barn.

Varför engagerar du dig i Sjukhusläkarna?

– Jag har alltid varit en person som velat påverka situationer och göra något åt orättvisor. Med andra ord har jag aldrig varit rädd för att säga vad jag tycker. Det kan vara en anledning till att njurläkaren Naomi Clyne rekryterade mig till styrelsen för Sjukhusläkarnas lokalavdelning i Lund, som jag är ordförande för i dag. Jag sitter även i styrelsen för Mellersta Skånes läkarförening och är nybliven ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Men mitt fackliga engagemang inleddes tidigare än så – även om jag har haft ett 20 år långt uppehåll. Som doktorand satt jag med i Medicinska doktorandrådet. Det liknade arbetet i Sjukhusläkarna med det studentfackliga arbetet som representanter gentemot fakulteten och universitetet. När jag var student skapades även doktorandkåren – en kår för alla doktorander på universitetet som jag var vice ordförande för.

Vad är det bästa respektive sämsta med att vara läkare?

– Det är det bästa jobbet i hela världen. Att få träffa människor, få göra skillnad och att aldrig behöva fundera över om jobbet man gör bidrar till mänskligheten eller inte. Det är självklart att det gör det. Samtidigt kan det ibland vara utmanande att arbeta i en verksamhet som styrs mot andra mål än dem man själv har och brister i arbetsmiljön bidrar till att försvåra yrkesverksamheten.

Vad skulle du göra om du var regionstyrelsens ordförande?

– Haha, min gamla chef sa en gång: Karin du passar i opposition. Men om jag var den som bestämde skulle jag stärka läkarnas roll i vården igen. Alla läkare är inte bra chefer. Men man bör fundera på vilka prioriteringar de läkare som man inte gillat som chefer haft – om de ändå inte satt patienternas bästa i främsta rummet? Prioriterar man det som är bra för patienterna mår ofta medarbetarna också bra. Finns det exempelvis tillräckligt med vårdplatser löser man även många andra problem och skapar en bättre arbetsmiljö.

– Så fler vårdplatser och mer medicinskt inriktat ledarskap. Dessutom skulle jag arbeta för färre klick för doktorer. Läkare får gärna syssla med schemaläggning, men andra administrativa uppgifter behöver tas bort. Inför exempelvis fler stödfunktioner så att läkare – och sjuksköterskor – får ägna mer tid åt sina patienter.

Har du en oanad talang?

– Jag är bra på att baka tårtor.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.