I serien ”Aktuell facklig profil” presenterar Sjukhusläkarna ett antal förtroendevalda personer som gör viktiga fackliga insatser runt om i landet.

Vem är du, Karin Filipsson?

– Jag är överläkare i endokrinologi på Lunds universitetssjukhus och disputerad preklinisk forskare. Jag skrev min avhandling [reds. anm. ”Regulation of Islet Function by the Neuropeptide PACAP”] under ett studieuppehåll i läkarlinjen. Mellan examen och AT-tjänstgöringen flyttade jag till London i ett år för ett postdoc-projekt där jag undersökte hur hypotalamus reglerar aptiten på råttor. Med till London flyttade även min föräldralediga man och våra barn.

– Min prekliniska forskning handlade om regleringen av insulinsekretion, och i dag arbetar jag främst med diabetespatienter. Bakgrunden med preklinisk forskning av molekyler kommer även väl till pass i omhändertagande av patienter med ovanliga ärftliga rubbningar, mitt andra fokusområde som endokrinolog.

– Jag är gift och har tre, numera flyttfärdiga, barn.

Varför engagerar du dig i Sjukhusläkarna?

– Jag har alltid varit en person som velat påverka situationer och göra något åt orättvisor. Med andra ord har jag aldrig varit rädd för att säga vad jag tycker. Det kan vara en anledning till att njurläkaren Naomi Clyne rekryterade mig till styrelsen för Sjukhusläkarnas lokalavdelning i Lund, som jag är ordförande för i dag. Jag sitter även i styrelsen för Mellersta Skånes läkarförening och är nybliven ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.

– Men mitt fackliga engagemang inleddes tidigare än så – även om jag har haft ett 20 år långt uppehåll. Som doktorand satt jag med i Medicinska doktorandrådet. Det liknade arbetet i Sjukhusläkarna med det studentfackliga arbetet som representanter gentemot fakulteten och universitetet. När jag var student skapades även doktorandkåren – en kår för alla doktorander på universitetet som jag var vice ordförande för.

Vad är det bästa respektive sämsta med att vara läkare?

– Det är det bästa jobbet i hela världen. Att få träffa människor, få göra skillnad och att aldrig behöva fundera över om jobbet man gör bidrar till mänskligheten eller inte. Det är självklart att det gör det. Samtidigt kan det ibland vara utmanande att arbeta i en verksamhet som styrs mot andra mål än dem man själv har och brister i arbetsmiljön bidrar till att försvåra yrkesverksamheten.

Vad skulle du göra om du var regionstyrelsens ordförande?

– Haha, min gamla chef sa en gång: Karin du passar i opposition. Men om jag var den som bestämde skulle jag stärka läkarnas roll i vården igen. Alla läkare är inte bra chefer. Men man bör fundera på vilka prioriteringar de läkare som man inte gillat som chefer haft – om de ändå inte satt patienternas bästa i främsta rummet? Prioriterar man det som är bra för patienterna mår ofta medarbetarna också bra. Finns det exempelvis tillräckligt med vårdplatser löser man även många andra problem och skapar en bättre arbetsmiljö.

– Så fler vårdplatser och mer medicinskt inriktat ledarskap. Dessutom skulle jag arbeta för färre klick för doktorer. Läkare får gärna syssla med schemaläggning, men andra administrativa uppgifter behöver tas bort. Inför exempelvis fler stödfunktioner så att läkare – och sjuksköterskor – får ägna mer tid åt sina patienter.

Har du en oanad talang?

– Jag är bra på att baka tårtor.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.

Sjukhusläkarna har lämnat in fem motioner till Läkarförbundets fullmäktigemöte.

Sveriges läkarförbund bör genomföra en ny kartläggning av vilka uppgifter som utgör läkares administrativa arbete och hur mycket tid dessa uppgifter faktiskt tar. Det argumenterar Sjukhusläkarna för i en motion som ska behandlas på Läkarförbundets fullmäktigemöte i november. Föreningen yrkar också att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Sjukhusläkarna vill även att Läkarförbundet ska kartlägga hur vanligt det är att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräcklig kompetens. Föreningen yrkar att förbundet ska verka för att den som har specialistkompetens inte kan ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna och ta fram rekommendationer för hur man kvalificerar sig till en överläkartjänst.

Läs mer här.

Nedläggningar av akutsjukhus, nya journalsystem och uteblivna lunchraster. Sjukhusläkarna samlade den 9 till 10 oktober lokala företrädare i föreningen till repskap för att diskutera aktuella sjukvårdspolitiska och fackliga frågor, och de engagerade samtalen avlöste varandra.

Kjell Asplund, som är läkare och professor emeritus i medicin, var en av de inbjudna gästerna. Han gjorde en presentation om nedläggningar av akutsjukhus. Sedan början av 1960-talet har 39 akutsjukhus lagts ner i Sverige, och enligt Kjell Asplund följer de flesta nedläggningar ett gemensamt mönster.

Läs mer här.