Föreningsnytt

Karin Båtelson fortsätter med veckobrev om Sjukhusläkarnas arbete

Här sitter jag och skriver i ett färgsprakande Göteborg fullt av vårens ljud som fågelkvitter, harens tulpanorgie och grannens nya vansinnesmaskiner. Veckodagarna är fyllda av möten och även denna helgen, då det var Privatläkarnas årsmöte. Det handlar om att läsa underlag, utredningar och andra texter . Det gäller att hela tiden vara förberedd för det planerade arbetet, samtidigt som man ska ta höjd för nya idéer och analyser. Arbetet är roligt, men förutsättningarna kan vara väldigt tunga och av och till.

Tidningen Sjukhusläkaren fortsätter granskningen av specialistbristen, där representanter för specialitetsföreningarna redogör för hur det ser ut. Titta efter just din specialitet! Denna ständiga fråga om utbildning men vår åsikt är att det kan utbildas hur många specialistläkare som helst om inte förutsättningar finns så att man dels vill arbeta kvar inom specialiteten, dels får en jämn spridning av specialister över landet. Jag har också träffat Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, för att prata om framtida beröringspunkter i denna och andra frågor. Mycket trevligt!

Sjukhusläkarna bjöd in Gunilla Gunnarsson, regeringens tillgänglighetssamordnare, och fick möjlighet till ett informellt samtal om tänkbara idéer och åtgärder för att komma ikapp med all uppskjuten vård. Mycket givande diskussion med flera infallsvinklar. Det kommer snart en rapport om vad de kommer fram till.

Sjukhusläkarna har också träffat Marie Morell som är ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation. Som ansvarig på den nivån har man mycket att säga till om. Men en personlig reflektion som Marie uttryckte var oron för stor personalflykt nu efter pandemin. Inom covidvården är det tungt och vi ser ännu inte ljuset i tunneln, och Sjukhusläkarna ser en risk för att många inte kommer vilja fortsätta inom vården. Det kändes bra att Marie hade samma insikt och här behövs krafttag för att hindra detta, såsom semestrar, tid för vidare- och fortbildning, bra löneutveckling och tillsättande av AT- och ST-tjänster.

En annan gäst hos Sjukhusläkarna har varit Sofia Wallström, utredare om nya dyra investeringar ,som stora sjukhus. Det man sett hittills är att Sverige är unikt i att inte ha någon nationell samordning! Under vårt fullmäktige hjälpte Sjukhusläkarnas delegater till att lägga fram lokala exempel på hjulet hela tiden uppfinns på nytt vid planering av sjukhusbyggen – eller än värre glömmer hjulen – som patientnära arbetsrum, jourrum, tillräckligt med vårdplatser osv. Det underlaget har vi skickat till utredningen.

Utredningen om privata vårdförsäkringar går vidare, och där jag är expert för Läkarförbundet. Den kommer jag att berätta mer om i nästa veckobrev.

Sjukhusläkarna fortsätter att arbeta för en bättre vård som styrs utifrån medicinska principer, respekt för individuella behov, personligt ansvar och tillit. Under Pre-Folkhälsodalen nu i veckan samtalar jag med många medparter som Unga Reumatiker, Hjärnfonden, riksdagsledamöter, Inera och läkemedelsindustrin. Ämnena kommer att variera med allt ifrån tillitsbaserad styrning med Louise Bringselius till innovativa läkemedel och Pascal. I mötet, som är coronasäkert, finns tillfälle för oss  att träffa flera av de beslutsfattare som finns på plats.

Vi hörs i nästa veckobrev. Återkoppla gärna till oss.

Hej Karin Båtelson

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Farmakologi borde få större utrymme i läkares utbildning

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet ska arbeta för att farmakologi får större plats i både läkares grundutbildning och fortbildning. Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och Läkarförbundet, samt ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), betonar att det på senare år har skett en snabb utveckling inom läkemedelsområdet. – Det är ju bara legitimerade läkare som har fri förskrivningsrätt och vi måste värna om detta. Gammal och bristande kunskap kan innebära risker för patienter, säger hon.

En av de absolut vanligaste åtgärderna i sjukvården är läkemedelsbehandling. Behandlingen styrs till stor del av aktuella riktlinjer, föreskrifter och vårdprogram, men den enskilde läkaren har ett stort ansvar för valet av terapi. Här spelar goda kunskaper inom farmakologi en betydande roll, både ur ett patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Sjukhusläkarna yrkar i en motion inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november att förbundet ska kartlägga hur mycket tid som finns avsatt för grundläggande farmakologi vid de medicinska fakulteterna i Sverige, samt hur många tjänster det finns för utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi vid universiteten.

Föreningen framhåller att läkare bör ha kompetens och mandat att, utan apotekare eller farmaceut, göra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar. Men en kartläggning visar att en majoritet av läkarstudenterna uppger att de inte har förberetts väl för att hantera sådana genomgångar.

– Nu börjar ju den nya läkarutbildningen med tolv terminer som leder till läkarlegitimation. Detta ger ju läkaren direkt fri förskrivningsrätt. Det ligger ett stort ansvar på den nylegitimerade läkaren att kunna axla rollen som behandlande läkare, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– Läkaren bör ha förberetts adekvat och tillräckligt för läkemedelsbehandling och dess olika aspekter kopplat till olika patienter och deras egenskaper. En kartläggning kan eventuellt visa hur otillräckligt många timmar med farmakologi som ingår i utbildningen, vilket i sin tur gör det lättare för oss att driva på i frågan.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att specialistläkare får rätt fortbildning och fortsätter att följa med i utvecklingen inom läkemedelsbehandling och dess olika aspekter, såsom effekt, patientsäkerhetsrisker, kostnadseffektivitet med mer.

Föreningsnytt

”Det är groteskt att lita på konsulter istället för läkare”

Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnader av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

Föreningsnytt

Företrädare för yrkesföreningar deltog i berikande möte

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och personal från kansliet deltog på torsdagen i ett digitalt möte med representanter från andra yrkesföreningar inom Läkarförbundet.

Företrädare för Sveriges yngre läkares förening, Chefsföreningen, Distriktsläkarföreningen, Privatläkarföreningen, Industriläkarföreningen och Företagsläkarföreningen var närvarande.

Deltagarna diskuterade inte minst fortsatt samarbete kring motioner respektive nomineringar inför förbundets fullmäktigemöte i november. Patienträttighetslag, situationen på akutmottagningar, fast läkare, ledarskap och framtiden för företagshälsovården var några av sakfrågorna som behandlades.

Läkarförbundet är ju indelade i yrkesföreningar vid sidan av lokalföreningar. Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen med cirka 20 000 medlemmar.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera