Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet ska utreda om en patienträttighetslag skulle stärka patienternas och professionens ställning. Karin Båtelson, ordförande för yrkesföreningen: Det krävs genomgripande förändringar med krav och press på regionerna som är de största vårdgivarna, för i dag fungerar det inte.

– Vi har ju oändliga vårdköer. Tillgängligheten är fruktansvärt dålig. Vi kan inte hålla på och belöna regionerna för saker som de har skyldighet att leverera och sedan bara rycka på axlarna alla gånger som de sviker patienterna. Vi måste ha ett annat system, säger hon.

Svensk sjukvård regleras bland annat av hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen, det vill säga två skyldighetslagar. Det är regionernas skyldighet att säkerställa att patienterna får adekvat vård i tid. Det kan låta bra, men patienterna har därmed ingen rättighet att kräva sin vård inom utsatt tid.

Våra nordiska grannländer har valt en annan väg och har i stället stiftat rättighetslagar, som slår fast patienternas rätt till vård av hög kvalitet. Danmark genomförde exempelvis en stor omstrukturering år 2007 för att få bukt på tillgänglighetsproblem i vården, i vilken en tydlig rättighetslag utgör en central del. Resultatet är tydligt: vårdköerna är korta trots att tidsgränserna i vårdgarantin är betydligt snävare, patienterna har rätt att få hjälp i andra regioner, av privata vårdgivare eller utomlands om vårdgivaren inte kan erbjuda patienten rätt vård i tid. Regionernas politiker måste rigga sitt sjukvårdssystem så att målen uppnås.

– Här i Sverige springer vi efter mål i konstiga ersättningssystem. Ingen behöver stå till svars för massiv personalflykt av kompetent personal, att antalet vårdplatser som är en förutsättning för fungerande vård bara minskar, eller att fortbildning som garanterar att vi ger den bästa vården för patienten är oreglerad, säger Karin Båtelson och fortsätter:

– Regionerna har självstyre och det kan vi kanske inte ändra på, men om vi inför krav på vårdens innehåll utifrån patienterna kanske vi kan komma framåt ändå.

Sjukhusläkarna motionerar att Läkarförbundet ska utreda om en rättighetslagstiftning som den i Danmark kan stärka patienter och profession. Föreningen vill fortsatt se en sjukvård baserad på medicinska behov och en bevarad prioriteringsplattform, där den med störst behov har förtur.

– För att kunna erbjuda den vård som regionerna faktiskt är skyldiga att erbjuda är enda vägen fram att låta professionen vara mer självständig. Det finns en övertro på toppstyrning och sammanslagningar i regionerna, säger Karin Båtelson.

Alla miljarder och all kompetens som vi satsar på sjukvård måste gagna patienterna i slutändan. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna

– Vi tänker att om regionerna får lagkrav på sig att följa vårdgarantin och ekonomiska sanktioner kommer de tvingas att lita till professionernas drivkraft, precis som de gjorde under pandemins start. Många enheter jobbar ju på det sättet i dag med flexibla lösningar, och tillåter kreativitet för att hantera vårdpuckeln, medan vi tyvärr på andra enheter nu ser en snabb återgång till tidigare detaljstyrning och felprioriteringar.

Hon fortsätter:

– I Danmark har man tagit bort regionernas beskattningsrätt och fördelar efter förhandling mellan region och stat pengar med krav på resultat. Det kanske inte är realistiskt att politikerna ska våga besluta om det i Sverige, men en patienträttighetslagstiftning kanske de vågar genomföra. Alla miljarder och all kompetens som vi satsar på sjukvård måste gagna patienterna i slutändan. Allt annat är oacceptabelt.

Läkarförbundet ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av läkares grundutbildning som krav för legitimation. Delegaterna på förbundets fullmäktigemöte ställde sig bakom förslaget från Sjukhusläkarna – ett av många exempel på föreningens stora genomslag på mötet.

– Vi har nått framgångar i många av våra centrala frågor, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, som också valdes in som ledamot i förbundsstyrelsen.

– Det är ytterst glädjande att vårt arbete ger konkreta resultat, vilket inspirerar och sporrar oss i vårt fortsatta arbete. För egen del är jag otroligt glad över förtroendet att på nytt få jobba i förbundsstyrelsen och påverka förbundets arbete den vägen.

Sjukhusläkarna argumenterade för nationell slutexamination i slutet av läkares grundutbildning tillsammans med SLF Student. Föreningarna betonade inte minst vikten av att kvalitetssäkra utbildningen.

Deltagarna på fullmäktigemötet gick även på Sjukhusläkarnas linje i fråga om läkares arbetsplatser. Läkarförbundet ska verka för hjärnvänliga arbetsplatser för läkare och sammanställa ett faktabaserat material om läkares administrativa arbetsplatser. Motionen fick också förbundsstyrelsens pris för bästa motion.

En annan framgång bland många var att Sjukhusläkarna och Sveriges yngre läkares förening fick gehör för sin motion om lönecoachning. Förbundet ska utveckla sin lönecoachning och marknadsföra den för sina medlemmar.

– Stärkt stöd i löneförhandlingar, god arbetsmiljö och kvalitetssäkrad utbildning – Sjukhusläkarna har lyft flera brännande sjukvårdspolitiska och fackliga frågor på förbundets fullmäktigemöte. Vi kan se tillbaka på två intensiva, produktiva och inspirerande dagar, säger Elin Karlsson.

Här finns en genomgång av föreningens samtliga motioner.

Nationell slutexamination på läkarutbildningen, mer juridiskt stöd vid lokala konflikter och ökat skydd mot hot och våld. Här är en genomgång av Sjukhusläkarnas motioner på Läkarförbundets fullmäktigemöte.

Föreningens motioner behandlar en rad olika ämnen.

Lönecoachning

Sjukhusläkarna yrkar i en motion tillsammans med Sveriges yngre läkares förening (Sylf) att Läkarförbundet ska utveckla sin lönecoachning och marknadsföra den för sina medlemmar.

Uppdatering: Deltagarna på fullmäktigemötet biföll motionen.

Skydda våra medlemmar!

Sjukhusläkarna argumenterar i en motion att Läkarförbundet ska verka för att vårdinrättningar ska få möjlighet att införa inpasseringskontroller och tillfälligt kunna stänga delar av lokalerna vid hot, att vårdpersonal anonymt ska kunna anmäla överfall och hot, att en definition av miniminivå av skalskydd tas fram och att vårdpersonal får utbildning i hur man bemöter hotfulla situationer.

Uppdatering: En majoritet på fullmäktigemötet beslutade att anse första, andra och fjärde att-satserna besvarade, samt att avslå tredje att-satsen.

Öppna landskap – inte alltid bra för själen

Yrkesföreningen arbetar för att Läkarförbundet ska sammanställa ett faktabaserat material angående läkares administrativa arbetsplatser, samt att förbundet ska verka för hjärnvänliga arbetsplatser för läkare.

Uppdatering: Motionen fick tummen upp.

Säkerställ adekvata insatser vid arbetsrelaterade sjukdomar

Sjukhusläkarna skriver tillsammans med Svenska företagsläkarföreningen i en motion att Läkarförbundet ska verka för att säkerställa att läkare vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa rutinmässigt får anlita specialistläkare som arbetar inom företagshälsovård. Föreningarna skriver därtill att förbundet ska verka för att säkerställa att det rutinmässigt används ett arbetssätt i rehabiliteringen, där läkaren och läkarens chef tillsammans med specialist i flerpartsmöte jobbar med analys, riskbedömning och adekvata åtgärder för att nå hållbarhet i arbetslivet.

Uppdatering: Fullmäktige ansåg att motionen var besvarad efter vissa justeringar av yrkandet enligt följande: ”Att SLF ger stöd till lokalfackliga representanter och skyddsombud att påverka arbetsgivarens rutiner i riktning att vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos läkare rutinmässigt erbjuda möjlighet att få stöd av specialister i arbetsmedicin/företagshälsovård.”

Alla ska med!

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundets jurister centralt ska engageras när förtroendeuppdraget skapar konflikt med arbetsgivaren och stödet från lokalföreningen upplevs otillräckligt. Föreningen vill även att förbundet ska agera kraftfullt vid överträdelse mot förtroendemannalagen, samt ta fram en handlingsplan att använda vid konflikter som involverar fackligt förtroendevalda.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Köra utan körkort?

Yrkesföreningen skriver tillsammans med SLF Student i en motion att Läkarförbundet ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av läkares grundutbildning som krav för legitimation.

Uppdatering: Fullmäktige biföll motionen.

Innehåll och finansiering av tolfte terminen

Tillsammans med Sylf och SLF Student yrkar Sjukhusläkarna att Läkarförbundet ska verka för att finansieringen av tolfte terminen på läkarutbildningen säkerställs med ett tydligt nytt tillskott av pengar, att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget till aktuell undervisningsenhet, samt att kliniskt verksamma läkare inkluderas i planering och utformning av läkarprogrammet.

Uppdatering: Fullmäktige landade i att första respektive tredje att-satsen var besvarad. Andra att-satsen bifölls efter vissa justeringar: ”Att Sveriges läkarförbund verkar för att ekonomisk ersättning följer undervisningsuppdraget”.

God och värdig anda inom kåren

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet i sitt påverkansarbete använder ordet specialistläkare följt av respektive specialitet och inte epiteten sekundärvård eller organspecialist.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Att gräva där man står – nära ledarskap är nödvändigt

Sjukhusläkarna driver att Läkarförbundet ska arbeta för att sjukvårdens verksamheter ska ledas av närvarande medicinskt kompetenta chefer med tillräckliga mandat, att chefer inom sjukvården har god arbetsmiljö med tydliga uppdragsbeskrivningar och delegerade mandat, samt tillräcklig uppbackning från stödfunktioner.

Uppdatering: Motionen ansågs besvarad.

Läkarförbundet bör arbeta för att sjukvårdens verksamheter ska ledas av närvarande medicinskt kompetenta chefer med tillräckligt mandat. Förbundet bör också jobba för att chefer inom vården har god arbetsmiljö med tydlig uppdragsbeskrivning och uppbackning från stödfunktioner. Det framhåller Sjukhusläkarna.

Föreningen driver dessa punkter i en motion som har lämnats in till Läkarförbundets fullmäktigemöte, som äger rum i mitten av november.

Länskliniker resulterar ofta i ambulerande chefskap med ansvar på flera platser i samma region, vilket får till följd att chefer blir frånvarande och tappar kontakten med de lokala verksamheterna. Det finns gott om exempel på chefer som i dessa fall fokuserar på enheten där de verkar, medan andra delar av länsklinikerna inte prioriteras på samma sätt.

Sjukhusläkarna betonar att upplägget samtidigt inte sällan innebär hård press för cheferna, med många och långa resor.

Ur motionen: ”Med ett ledarskap på avstånd centraliseras stödfunktionerna inom vården i ännu högre utsträckning. Detta gör att de lokala cheferna exempelvis inte får nödvändigt ekonomi- och personalstöd. I många fall hänvisas chefer till att lösa uppgifterna på egen hand, ibland genom att följa generiska beskrivningar på lokala intranät. Det gör att mycket tid måste läggas på administrativa uppgifter långt ifrån verksamheten.”

Läs mer om Sjukhusläkarnas motioner inför Läkarförbundets fullmäktigemöte här.