Inspirerande samtal på Sjukhusläkarnas repskap
Sambandet mellan antal vårdplatser och dödsfall, EU-direktiv för dygnsvila och vikten av att läkare är chefer i sjukvården. Sjukhusläkarnas representantskap bjöd in till initierade och engagerade samtal i flera brännande sjukvårdspolitiska frågor.
Representantskapet, eller repskapet som det ofta kallas, är ett rådgivande sammanträde som anordnas en gång per år. Mötet är ett tillfälle för styrelse och representanter för lokalavdelningar att träffas, utbyta idéer och erfarenheter och ta del av olika dragningar från inbjudna gäster.
Jonathan Siverskog, hälsoekonom och forskare på Uppsala universitet, gjorde en presentation om en ny studie, som visar att en extra vårdplats leder till plus tre år i full hälsa (QALYs), samtidigt som tre neddragna vårdplatser medför ett dödsfall mer per år.
– Vi har inte en studiedesign som gör att vi kan se en kausal effekt, men baserat på observationer är sambandet ändå tydligt.
Han redogjorde för olika beräkningar på hur personalens tid för patientarbete trängs undan av byråkrati och dokumentation.
– Vi måste veta vilken nytta nya rutiner har innan de införs, så att nyttan kan ställas mot kostnaden.
Ansvar för organisation måste kopplas till kunskap. Stella Cizinsky, överläkare och författare
Matilda Edrén och Ann Garö, som arbetar med förhandlingsfrågor på Läkarförbundets avdelning för arbetsliv och juridik, besökte mötet och informerade om de nya reglerna för läkarnas dygnsvila. Från och med den 1 februari ska medarbetare ha elva timmar sammanhängande vila under varje 24-timmarsperiod, och arbete och vila ska alterneras. Det finns dock möjligheter att göra vissa undantag, exempelvis vid störningar under beredskap och oförutsedda händelser. Grundregeln är att det ska finnas särskilda skäl. Arbetsgivaren ska först ha prövat alla andra tänkbara lösningar.
– En central del som inte har funnits på samma sätt tidigare är den kompenserande vilan, som man ska få ut om man inte får sin elva timmar långa dygnsvila, säger Matilda Edrén.
Stella Cizinsky, överläkare, verksamhetschef och författare, föreläste på temat ledarskap och vikten av att sjukvårdens verksamheter leds av närvarande medicinskt kompetenta chefer. Hon betonade att läkare har ett stort ansvar i sjukvården och måste få mer inflytande.
– Ansvar för organisation måste kopplas till kunskap, tydliga uppdrag och rätt kompetens, säger hon.
Det senaste från Föreningsnytt:
För varje år växer vi
Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.
Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.
Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.
Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.
I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.
Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.
Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna
Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?
På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.
Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.
Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.
Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.
Föreningen gav inspel om platsbristen till Vårdanalys
Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.
Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.
Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.