Sjukhusläkarna har frågat ordförandena för våra lokalavdelningar om deras vardag. Vilka frågor som de personligen tycker är mest angelägna för våra nyblivna regionpolitiker att lösa fram till nästa val.

En ny mandatperiod innebär en möjlighet att ta ett omtag i politiken, att prioritera annorlunda, att göra om och rätt. Men vad innebär det i praktiken för sjukvårdspolitiken? Vilka frågor måste politikerna ta itu med direkt, vilka reformer är det som helt enkelt inte kan anstå ytterligare en mandatperiod? Svaren skiftar från region till region, men den röda tråden som binder samman svaren är behovet av en bättre arbetsgivare – även om det överlägset vanligaste svaret i vår enkät är vårdplatsbristen.

Att bristen på vårdplatser är det största arbetsmiljöproblemet för sjukhusläkare bekräftas av Läkarförbundets nyligen publicerade arbetsmiljöenkät som visar att en av sju läkare tvingas skicka hem patienter varje vecka. Förbundet konstaterar i sin enkät att vårdplatsbristen inte bara gör vården patientosäker och ineffektiv: den ökar även risken för personalbortfall då stressen och pressen leder till sjukskrivningar. På lite längre sikt riskeras även kompetensförsörjningen då utbildningsläkare inte får tillräckligt med handledning.

Även i Sjukhusläkarnas enkät återspeglar vårdplatsbristens påverkan på personalen och den personalflykt som finns. Många av de svarande lyfter fram bristen på sjuksköterskor som ett särskilt stort problem. Hur det påverkar den dagliga verksamheten och hur exempelvis bristen på narkos- och operationssjuksköterskor leder till längre väntetider för operation. Flera svarande efterlyser därför att regionerna särskilt uppmärksammar behovet av ny- och återrekryteringen av sjuksköterskor. Även behovet att regionerna som arbetsgivare uppmärksammar och åtgärdar bristen på läkare och specialistläkare, lyfts fram som en angelägen reform i flera svar.

Att regionerna måste bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare är många av de svarande ense om. Inte minst när det kommer till frågan om kompetensförsörjning. Men i svaren tas även flera andra aspekter upp. Som bristen på fungerande it-system. Digitaliseringen som syftar till att underlätta i vardagen har i stället många gånger blivit en frustrerande tidstjuv, som skapar mer administration. Behovet av minskad administration ses dessutom som en viktig fråga för politikerna att ta tag i efter valet. Det efterlyses även medicinskt ledarskap och bättre scheman, mer fortbildning, mindre etisk stress och bättre fungerande akutmottagningar med fullgod bemanning.

Det finns en önskan att läkarna ska tillåtas vara läkare och ägna huvuddelen av sin arbetstid åt kliniskt arbete.

En annan fråga som de nyvalda regionpolitikerna bör ta tag i så fort som möjligt för att förbättra vården är behovet av fungerande vårdkedjor. Samarbetet mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala vården brister många gånger i dag trots att det är en förutsättning för en väl fungerande och patientsäker vård. Det finns ett stort behov av en bättre fungerande primärvård konstaterar flera av de svarande. Andra efterlyser även bättre samarbeten över regiongränserna.

En av de första sakerna som politikerna behöver göra är dock något som kan tyckas självklart: att definiera vad det är vården ska göra, se till att alla patienter i hela regionen får tillgång till jämlik vård och se till att vården har tillräckligt med medel att utföra sitt uppdrag. Dagens ”effektiviseringskrav” måste bytas mot rimliga förutsättningar. I detta ingår därmed en översyn av budgeten och skatter.

Fakta:
Enkäten skickades till Sjukhusläkarnas 26 lokalavdelningar första veckan i september och hade en svarsfrekvens på 73 procent.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.