Föreningsnytt

Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman blir årets mottagare av Friska sjukvårdspriset

Friska sjukvårdspriset går i år till Glesbygdsmedicinskt centrum och tidigare verksamhetschefen Peter Berggren, för arbetet med att lyfta glesbygdsmedicinen till nya nivåer och därmed bidra till en mer jämlik vård över landet.

— Ett toppenexempel på ett starkt lokalt ledarskap där medicinskt fokus och innovation i kombination med vardaglig it-teknik skapar en mångdubblad effekt. Patienterna får tillgänglighet, arbetsmiljön blir attraktiv och sjukvården blir mer jämlik över landet säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna som delar ut priset.

Priset delas ut i Stockholm vid föreningens fullmäktigemöte den 14 mars.

— Det känns jättekul och väldigt hedrande. Det är ett fantastiskt fint sällskap av tidigare prismottagare vi hamnat i, säger Peter Berggren tidigare verksamhetschef vid Glesbygdsmedicinskt centrum. Priset innebär en uppskattning, och från oväntat håll, vi arbetar ju främst med primärvård. Det blir ett bra startskott för vår samverkan kring god och nära vård och arbetet med att bygga upp den nya vårdkedjan.

Motivering: Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), med Peter Berggren som verksamhetschef, har på ett utomordentligt sätt lyckats lyfta glesbygdsmedicin till en ny nivå i Sverige. Genom uppstarten av en specialistkompetenskurs i just det ämnet har ST-läkare från hela landet sökt sig till Storuman/Tärnaby/Hemavan; inte bara för kursen, utan många har även attraherats av att komma tillbaka och arbeta som läkare under de speciella omständigheter det innebär att vara glesbygdsdoktor. GMC har dessutom utvecklats till ett internationellt forskningscentrum mitt i Södra Lappland med nätverk över hela världen. Med framsynthet och modern teknik har man skapat en grogrund för att tillgången till medicinsk kompetens blir mer jämlik över landet samtidigt som man utvecklar vården. 

Fotnot: Sjukhusläkarna delar sedan 2008 ut Friska sjukvårdspriset till den eller de som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Inrätta chefsläkare i kommunal omsorg

Karin Båtelson och Elin Karlsson skriver på SvD debatt om hur ökad medicinsk kompetens i den kommunala omsorgen skulle öka patientsäkerheten och hälsan för de äldre.

”Tack vare att läkare under coronapandemin fått ta ledartröjan i sjukvården har medicinska prioriteringar fått styra, vilket lett till att lokaler snabbt byggts om, utbildningar skett, personal motiverats att komma tillbaka till aktivt vårdarbete och att antalet vårdplatser ökat enormt. Detta är dock inte fallet inom den kommunala omsorgen, där läkarmedverkan på ledande nivåer tyvärr lyser med sin frånvaro.”

Sjukhusläkarna vill att
• en chefsläkarfunktion inrättas inom kommunal vård och omsorg.
• en nationell reglering införs med krav på medicinskt ansvarig läkare i den kommunala vården.

En ökad medicinsk kompetens i vardagen för de mest sjuka äldre är en resurssparande och mänsklig väg att gå – både under pandemiförhållanden och den dag som vardagen kommer åter!

Läs hela artikeln på SvD.se

Föreningsnytt

Sjukvårdens beredskap inför kriser behöver stärkas

Vi måste bli mindre importberoende av sjukvårdsutrustning och läkemedel – och ha fler intensivvårdsplatser och vanliga vårdplatser. Det menar Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, förste vice ordförande i Läkarförbundet och expert i Beredskapsutredningen, i en intervju i Framtidens Karriär – Läkare.

– Det handlar om resurser och god personalpolitik för att nå ett nationellt satt mål. I kris behöver man också betrakta Sverige som en enhet för att snabbt kunna mobilisera personal, utrustning och läkemedel efter behov över regiongränserna. Idag ser vi helt olika och delvis godtyckliga regler för ändrade arbetstider, förflyttning av personal och andra arbetsuppgifter inom vissa regioner och också olikheter i hur man vill aktivera krislägesavtalet, säger Karin Båtelson.

Läs hela intervjun i Framtidens Karriär – Läkare här.

Föreningsnytt

Finansieringen för införandet av genterapier måste lösas

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson medverkar i Pfizers webbinarie-serie om genterapi under rubriken "Perspektiv på genterapi". Det finns mycket att ta i beaktande gällande sjukvårdens strukturer och finansiering av de nya behandlingarna, menar hon.

– Mycket i sjukvårdens strukturer måste förändras för att tillvarata de fantastiska möjligheter som genterapier medför. Klinisk forskning måste vara en naturlig del av sjukvården och ska vara lika viktigt som vårdproduktionen. Vi måste växla upp, med fler kliniska prövningar, för att följa med i utvecklingen, säger Karin Båtelson.

Panelen under webbinariet.FOTO: https://www.pfizer.se/genterapi

Patienter behandlas redan i studier i Sverige och på flera håll i världen finns en mängd forskningsprojekt som står i startgroparna. Trots det så har diskussionen kring vad det här får för praktiska konsekvenser för vårdens organisering och finansiering knappt startat, skriver Pfizer på sin webbplats.

– Finansieringen för nya behandlingar måste lösas, ekonomin för detta ska inte hamna i knät på en enskild verksamhetschef. Det måste vi komma ifrån, både ur jämlikhetsaspekten mellan regionerna och ur patientperspektivet, säger Karin Båtelson.

Webbinariet går att se på Pfizers webbsida eller via Sjukhusläkarnas webbplats.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera