Föreningsnytt

Gemensamt uttalande från nordiska sjukhusläkare om Covid-19

Den Nordiska Överläkarkonferensen hålls varje vår för att utbyta erfarenheter de nordiska länderna emellan. I år blev det ingen konferens på grund av coronapandemin, men istället har man enats om ett uttalande. Tillsammans har svenska Sjukhusläkarna, Norsk overlegeforening, danska Overlaegeforening och finska SELY – Suomen Erikoislääkäriyhdistys, listat vilka åtgärder som är mest angelägna för invånare och vårdpersonal.

I uttalandet vill man att det säkerställs att antalet intensivvårdsplatser är tillräckliga samt att skyddsutrustning finns tillgänglig och i tillräckligt antal enligt försiktighetsprincipen. Läkemedelstillgången ska samordnas nationellt och nationella beredskapslager ska finnas.

När det gäller sjukvårdspersonalen ska arbetstiden regleras så att vila säkerställs, liksom att coronainfektion klassas som arbetsskada i de fall vårdpersonal blivit smittad under arbetstid eller till och från arbetet.

– Bevisbördan ska ligga på arbetsgivaren och bedömningen måste vara generös till den anställdes fördel, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna. Dessutom är det viktigt att tester för coronainfektion omgående finns tillgängliga för all vårdpersonal och deras familjer.

Uttalandet tar också upp tillgången på skyddsutrustning och rätt utbildning i den kommunala omsorgen, samt behovet av att säkerställa att alla invånare har tillgång till någon form av boende för att möjliggöra social distansering och därmed hindra ytterligare smittspridning.

– Vi har också diskuterat hur det kan komma se ut i vården framöver, säger Karin Båtelson. Det är viktigt att det finns en plan och resurser för att ta hand om alla patienter som har varit tvungna att vänta på vård och behandlingar. Likaså måste det finnas en strategi för hur personalen ska orka med en fortsatt hög arbetsbelastning, då den stora puckeln av uppskjuten vård ska hanteras.

Läs hela uttalandet (eng)

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

”Det är groteskt att lita på konsulter istället för läkare”

Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnader av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

Föreningsnytt

Företrädare för yrkesföreningar deltog i berikande möte

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och personal från kansliet deltog på torsdagen i ett digitalt möte med representanter från andra yrkesföreningar inom Läkarförbundet.

Företrädare för Sveriges yngre läkares förening, Chefsföreningen, Distriktsläkarföreningen, Privatläkarföreningen, Industriläkarföreningen och Företagsläkarföreningen var närvarande.

Deltagarna diskuterade inte minst fortsatt samarbete kring motioner respektive nomineringar inför förbundets fullmäktigemöte i november. Patienträttighetslag, situationen på akutmottagningar, fast läkare, ledarskap och framtiden för företagshälsovården var några av sakfrågorna som behandlades.

Läkarförbundet är ju indelade i yrkesföreningar vid sidan av lokalföreningar. Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen med cirka 20 000 medlemmar.

Föreningsnytt

Danmarks system har medfört en kvalitativ vård med korta köer

Vi har lagar och garantier, men de följs inte i praktiken. Det underströk Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, vid ett seminarium på tisdagen som belyste skillnaderna i väntetider, organisation och styrning mellan Sveriges och Danmarks sjukvårdssystem.

– 21 regioner och SKR säger att vi måste ha kvar dagens system, annars kommer någon att bara peka med hela handen och det blir inte bra. Men Danmark har ju gjort om sin struktur och organisation 2007 och det har inte resulterat i en gigantisk administration, utan tvärtom i att vården är nära invånarna med god kvalitet och extremt korta vårdköer, säger hon.

Danmark minskade i och med förändringen 2007 antalet regioner från 13 till 5 och antalet kommuner från 270 till 98. Samtidigt infördes mer professionell styrning utifrån ett helhetsperspektiv med fokus på landet som en enhet. I dag finns en tydlig central samordning av var olika saker ska genomföras. Alla gör inte allting i Danmark.

– Patienten har mycket mer kraft genom patienträttighetslagstiftningen. Man har fritt sjukhusval i landet, man kan också välja privat vård och man får hjälp om man inte kommer fram. Vårdgarantin är betydligt kortare, säger Karin Båtelson.

– Jag skrev en artikel i Sjukhusläkaren 2002 om att vi hade orimliga vårdköer i Sverige. 40 000 patienter väntade. I dag, när vi har jobbat oupphörligt med olika utredningar och delegationer, är vi uppe i det tredubbla. Och då har vi inte ens räknat alla som har tillkommit i pandemin.

Här kan du läsa mer i Karin Båtelsons kommentar till Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvårdens delbetänkande ”Vägen till ökad tillgänglighet”, som nyligen presenterades. 

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera