Föreningsnytt

Gemensamt uttalande från nordiska sjukhusläkare om Covid-19

Den Nordiska Överläkarkonferensen hålls varje vår för att utbyta erfarenheter de nordiska länderna emellan. I år blev det ingen konferens på grund av coronapandemin, men istället har man enats om ett uttalande. Tillsammans har svenska Sjukhusläkarna, Norsk overlegeforening, danska Overlaegeforening och finska SELY – Suomen Erikoislääkäriyhdistys, listat vilka åtgärder som är mest angelägna för invånare och vårdpersonal.

I uttalandet vill man att det säkerställs att antalet intensivvårdsplatser är tillräckliga samt att skyddsutrustning finns tillgänglig och i tillräckligt antal enligt försiktighetsprincipen. Läkemedelstillgången ska samordnas nationellt och nationella beredskapslager ska finnas.

När det gäller sjukvårdspersonalen ska arbetstiden regleras så att vila säkerställs, liksom att coronainfektion klassas som arbetsskada i de fall vårdpersonal blivit smittad under arbetstid eller till och från arbetet.

– Bevisbördan ska ligga på arbetsgivaren och bedömningen måste vara generös till den anställdes fördel, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna. Dessutom är det viktigt att tester för coronainfektion omgående finns tillgängliga för all vårdpersonal och deras familjer.

Uttalandet tar också upp tillgången på skyddsutrustning och rätt utbildning i den kommunala omsorgen, samt behovet av att säkerställa att alla invånare har tillgång till någon form av boende för att möjliggöra social distansering och därmed hindra ytterligare smittspridning.

– Vi har också diskuterat hur det kan komma se ut i vården framöver, säger Karin Båtelson. Det är viktigt att det finns en plan och resurser för att ta hand om alla patienter som har varit tvungna att vänta på vård och behandlingar. Likaså måste det finnas en strategi för hur personalen ska orka med en fortsatt hög arbetsbelastning, då den stora puckeln av uppskjuten vård ska hanteras.

Läs hela uttalandet (eng)

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Visselblåsarskyddet – en hjärtefråga

Skydd av tredje part förutsätter ett starkt skydd av den som larmar om missförhållanden. Därför har Sjukhusläkarna arbetat för ett förstärkt visselblåsarskydd i över tio år. Och vi välkomnar EU:s visselblåsardirektiv.

Att skyddet även ska omfatta exempelvis egenföretagare, praktikanter och leverantörer ser vi som positivt. Däremot befarar vi att utredningens förslag om interna rapporteringskanaler och företagens möjlighet att själva utforma dem kan få motsatt effekt.

Här kan du läsa hela vårt svar till remissen ”Ökad trygghet för visselblåsare”.

Föreningsnytt

Involvera professionen vid strukturförändringar

Byggandet av Nya Karolinska Solna - NKS, visar varför professionen behöver vara involverad vid stora investeringar och strukturförändringar inom sjukvården.

Sjukhusläkarna ser också behov av att man inrättar en nationell kontrollfunktion eller tillsynsmyndighet, och att man tar hänsyn till patientsäkerheten vid risk- och konsekvensanalyser.

Läs vårt remissvar till utredningen ”Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS”.

Föreningsnytt

Fler läkare som chefer borde vara självklart

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera