Föreningsnytt

Gemensamt uttalande från nordiska sjukhusläkare om Covid-19

Den Nordiska Överläkarkonferensen hålls varje vår för att utbyta erfarenheter de nordiska länderna emellan. I år blev det ingen konferens på grund av coronapandemin, men istället har man enats om ett uttalande. Tillsammans har svenska Sjukhusläkarna, Norsk overlegeforening, danska Overlaegeforening och finska SELY – Suomen Erikoislääkäriyhdistys, listat vilka åtgärder som är mest angelägna för invånare och vårdpersonal.

I uttalandet vill man att det säkerställs att antalet intensivvårdsplatser är tillräckliga samt att skyddsutrustning finns tillgänglig och i tillräckligt antal enligt försiktighetsprincipen. Läkemedelstillgången ska samordnas nationellt och nationella beredskapslager ska finnas.

När det gäller sjukvårdspersonalen ska arbetstiden regleras så att vila säkerställs, liksom att coronainfektion klassas som arbetsskada i de fall vårdpersonal blivit smittad under arbetstid eller till och från arbetet.

– Bevisbördan ska ligga på arbetsgivaren och bedömningen måste vara generös till den anställdes fördel, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna. Dessutom är det viktigt att tester för coronainfektion omgående finns tillgängliga för all vårdpersonal och deras familjer.

Uttalandet tar också upp tillgången på skyddsutrustning och rätt utbildning i den kommunala omsorgen, samt behovet av att säkerställa att alla invånare har tillgång till någon form av boende för att möjliggöra social distansering och därmed hindra ytterligare smittspridning.

– Vi har också diskuterat hur det kan komma se ut i vården framöver, säger Karin Båtelson. Det är viktigt att det finns en plan och resurser för att ta hand om alla patienter som har varit tvungna att vänta på vård och behandlingar. Likaså måste det finnas en strategi för hur personalen ska orka med en fortsatt hög arbetsbelastning, då den stora puckeln av uppskjuten vård ska hanteras.

Läs hela uttalandet (eng)

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Närmare 70 deltagare diskuterade sjukvårdspolitik

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Föreningsnytt

Här är frågorna föreningen ska fokusera på 2025

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Föreningsnytt

Debatt: ”Fel att regioner får stänga akutsjukhus”

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera