Föreningsnytt

Förtroendet för sjukvården minskar – men trenden går att vända

Svenskarnas förtroende för sjukhus och vårdcentraler minskar. Men kortare väntetider och möjlighet till en fast läkare skulle öka förtroendet. Det visar Hälso- och sjukvårdsbarometern för 2018. — Det är som vi har trott. Minskade väntetider och rätten till fast läkare är det viktiga, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sveriges Kommuner och Landsting tar årligen fram en undersökning över svenskarnas syn på hälso- och sjukvården, den så kallade Hälso- och sjukvårdsbarometern. Resultatet från förra året visar att åtta av tio svenskar tycker sig ha tillgång till den vård de behöver, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Och enbart sex av tio svenskar har förtroende för sjukvården nationellt. Det är samma andel som för 2017. Skillnaderna är dock stora i olika delar av landet. Mellan regionerna Jönköping, som har störst förtroende, och Västernorrland, som har lägst, skiljer det 23 procentenheter.

Förtroendet för sjukhus och vårdcentraler har sjunkit sedan 2017 och är nu 67 respektive 58 procent. Och endast 45 procent anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus i den egna regionen är rimliga. Det är en minskning med 5 procentenheter sedan 2017. Andelen som anser att väntetiderna till vårdcentraler är rimliga har minskat med lika många procentenheter och är nu 58 procent. På frågan om vad som skulle öka förtroendet för sjukhus och vårdcentraler i den egna regionen kommer “kortare väntetider” respektive “möjlighet att få samma läkare varje gång” överst på respektive lista.
— Det här stärker oss i vårt arbete, säger Karin Båtelson. Svaren visar att vi ska fortsätta fokusera på rätten till fast läkare och att komma till rätta med väntetiderna.

Fotnot: Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning och ska visa befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård. 41 000 personer har svarat på enkäten för 2018.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Veckobrev från Karin Båtelson

Veckobrev från min vardag som ordförande i Sjukhusläkarna. Hektiska dagar, och bland hinner man inte skriva i rätt tid.

Dagens Medicin Agendas årliga vårdarena med aktuell politik. Jag deltog i debatt om vården efter pandemin, eftersatt vård och sjuksköterskebrist, men försökte bredda till att all personal ska ha möjlighet till utveckling och motiveras med utveckling och bra löneutveckling även utan att byta jobb, dvs. att erfarenhet ska löna sig.

Jag deltog också i diskussion om all eftersatt vård, inbjuden av Vårdföretagarna.  Alla aktiviteter spelades in och går att se i  efterhand.

I Europa finns många läkarsammanslutningar och den största är CPME, The Standing Committee of European Doctors (CPME),  där jag denna gång fick representera AEMH, dvs. Europas organisation för sjukhusläkare och chefer. AEMH jobbar just  nu med sitt ledarskapsprogram för att fler läkare ska åta sig chefskap. Vi ser samma dystra utveckling med färre läkare på strategiska poster runt om i Europa som vi ser i Sverige.

I Läkarförbundet har jag  som nyvald ordförande för det nya rådet för för läkemedel och medicinteknik (LLM) lett vårt första möte. Det handlar förstås om rena läkemedelsfrågor som jämlik tillgång, forskning, industrins roll och finansiering. En annan del är samarbetet med de övriga professioner som är inblandade i läkemedelshantering, där vi har både helt olika ingångar men också gemensamma ståndpunkter där vi kan enas.

Förbundsstyrelsen har haft sitt månadsmöte med standardpunkter. Mer sällan, två gånger per år, så träffas också yrkesföreningarna och detta skedde nu i veckan. Vet du hur många yrkesföreningar som finns i Läkarförbundet, förutom Sjukhusläkarna? Gå in på slf.se och kolla. Passa också på att uppdatera dina uppgifter på ”Min sida”.

Sjukhusläkarna har haft ett mycket uppskattat fullmäktige där förvaltningsforskaren Louise Bringselius pratade om professionernas roll och vikten av autonomi och att de som kan vården också ska styra och organisera. Dessutom deltog Lars Magnus Andersson från Svenska Infektionsläkarföreningen på ämnet om SKL, makten och regionerna.

Vi har också startat ett nytt strategiarbete och kontakter för att få fram Sjukhusläkarnas politik och önskan om en vård som styrs utifrån medicinska principer, personligt ansvar och tillit. Mer om det nästa vecka.

Nu närmar sig helgen, och oavsett om du kommer vara ledig eller arbeta, önskar jag dig en trevlig helg!

Föreningsnytt

Låt skyddsombuden göra sitt arbete

Sjukhusläkarna i Stockholm konstaterar att flera lagar inte följs av arbetsgivarna, SKR, m.fl. och motionerade på fredagen till Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte om att skyddsombudens roll måste stärkas.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att Covid-19 klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Ändå hörsammar inte arbetsgivarna skyddsombudens uppmaningar och förmaningar om arbetsskadeanmälning.

Sjukhusläkarna i Stockholm yrkade därför att skyddsombudens inflytande ska genomlysas och bevakas och fullmäktige biföll detta.

– Vi hör att skyddsombud hindras i sitt viktiga systematiska arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser. Det är viktigt att arbetsgivare respekterar skyddsombudslagen och ger skyddsombuden rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. Vi behöver stärka skyddsombudens roll och denna motion ligger därför väldigt rätt i tiden, kommenterar Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Föreningsnytt

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Partierna vill också stärka den medicinska kompetensen, bland annat genom att kommunerna ska kunna anställa medicinskt ansvariga läkare inom äldreomsorgen.

I riksdagen finns en majoritet för partiernas förslag. Det skriver Altinget idag.

– Det här har vi arbetat för i många år, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Sjukhusläkarna vill dels se en överordnad chefläkare med ansvar för kommunens hela sjukvårdsverksamhet, dels vill vi se att alla boende får en adekvat läkarkontakt. Det viktiga är detta inte stannar vid en utredning eller att man fastnar vid att diskutera anställningsform, utan att det verkligen resulterar i bättre medicinsk vård för alla i äldrevården.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-01

Prenumerera