Föreningsnytt

Förtroendet för sjukvården minskar – men trenden går att vända

Svenskarnas förtroende för sjukhus och vårdcentraler minskar. Men kortare väntetider och möjlighet till en fast läkare skulle öka förtroendet. Det visar Hälso- och sjukvårdsbarometern för 2018. — Det är som vi har trott. Minskade väntetider och rätten till fast läkare är det viktiga, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sveriges Kommuner och Landsting tar årligen fram en undersökning över svenskarnas syn på hälso- och sjukvården, den så kallade Hälso- och sjukvårdsbarometern. Resultatet från förra året visar att åtta av tio svenskar tycker sig ha tillgång till den vård de behöver, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Och enbart sex av tio svenskar har förtroende för sjukvården nationellt. Det är samma andel som för 2017. Skillnaderna är dock stora i olika delar av landet. Mellan regionerna Jönköping, som har störst förtroende, och Västernorrland, som har lägst, skiljer det 23 procentenheter.

Förtroendet för sjukhus och vårdcentraler har sjunkit sedan 2017 och är nu 67 respektive 58 procent. Och endast 45 procent anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus i den egna regionen är rimliga. Det är en minskning med 5 procentenheter sedan 2017. Andelen som anser att väntetiderna till vårdcentraler är rimliga har minskat med lika många procentenheter och är nu 58 procent. På frågan om vad som skulle öka förtroendet för sjukhus och vårdcentraler i den egna regionen kommer “kortare väntetider” respektive “möjlighet att få samma läkare varje gång” överst på respektive lista.
— Det här stärker oss i vårt arbete, säger Karin Båtelson. Svaren visar att vi ska fortsätta fokusera på rätten till fast läkare och att komma till rätta med väntetiderna.

Fotnot: Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning och ska visa befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård. 41 000 personer har svarat på enkäten för 2018.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Rättssäkerheten kräver ett medicinskt perspektiv

Vi vill se att ett ökat medicinskt perspektiv och ett ökat samarbete mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, skriver Karin Båtelson och Sten Östenson i en replik till Föräkringskassan i Dagens Arena.

”En sjuk patient kan bedömas som tillgänglig för arbetsmarknaden, trots att läkaren utifrån medicinska grunder inte ser personen som arbetsför.”

Så upplever Sjukhusläkarna ibland sjukskrivningprocessen, men hoppas på förbättringar i och med delbetänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:06).

”Vi förstår, som Nils Öberg skriver i Dagens Arena, att de intresseavvägningar som ska göras i sjukförsäkringen är många och ytterst komplexa. Men det övergripande målet måste oavsett vara en rättssäker motivering i beslutet, vilket förutsätter en förståelse av innebörden i de medicinska underlagen hos utredarna. För att underlätta detta tror vi att ett ökat samarbete med hälso- och sjukvården vore bra.”

Läs debattinlägget på Dagens Arena

Föreningsnytt

Inrätta chefsläkare i kommunal omsorg

Karin Båtelson och Elin Karlsson skriver på SvD debatt om hur ökad medicinsk kompetens i den kommunala omsorgen skulle öka patientsäkerheten och hälsan för de äldre.

”Tack vare att läkare under coronapandemin fått ta ledartröjan i sjukvården har medicinska prioriteringar fått styra, vilket lett till att lokaler snabbt byggts om, utbildningar skett, personal motiverats att komma tillbaka till aktivt vårdarbete och att antalet vårdplatser ökat enormt. Detta är dock inte fallet inom den kommunala omsorgen, där läkarmedverkan på ledande nivåer tyvärr lyser med sin frånvaro.”

Sjukhusläkarna vill att
• en chefsläkarfunktion inrättas inom kommunal vård och omsorg.
• en nationell reglering införs med krav på medicinskt ansvarig läkare i den kommunala vården.

En ökad medicinsk kompetens i vardagen för de mest sjuka äldre är en resurssparande och mänsklig väg att gå – både under pandemiförhållanden och den dag som vardagen kommer åter!

Läs hela artikeln på SvD.se

Föreningsnytt

Sjukvårdens beredskap inför kriser behöver stärkas

Vi måste bli mindre importberoende av sjukvårdsutrustning och läkemedel – och ha fler intensivvårdsplatser och vanliga vårdplatser. Det menar Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, förste vice ordförande i Läkarförbundet och expert i Beredskapsutredningen, i en intervju i Framtidens Karriär – Läkare.

– Det handlar om resurser och god personalpolitik för att nå ett nationellt satt mål. I kris behöver man också betrakta Sverige som en enhet för att snabbt kunna mobilisera personal, utrustning och läkemedel efter behov över regiongränserna. Idag ser vi helt olika och delvis godtyckliga regler för ändrade arbetstider, förflyttning av personal och andra arbetsuppgifter inom vissa regioner och också olikheter i hur man vill aktivera krislägesavtalet, säger Karin Båtelson.

Läs hela intervjun i Framtidens Karriär – Läkare här.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera