Föreningsnytt

Förtroendet för sjukvården minskar – men trenden går att vända

Svenskarnas förtroende för sjukhus och vårdcentraler minskar. Men kortare väntetider och möjlighet till en fast läkare skulle öka förtroendet. Det visar Hälso- och sjukvårdsbarometern för 2018. — Det är som vi har trott. Minskade väntetider och rätten till fast läkare är det viktiga, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Sveriges Kommuner och Landsting tar årligen fram en undersökning över svenskarnas syn på hälso- och sjukvården, den så kallade Hälso- och sjukvårdsbarometern. Resultatet från förra året visar att åtta av tio svenskar tycker sig ha tillgång till den vård de behöver, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Och enbart sex av tio svenskar har förtroende för sjukvården nationellt. Det är samma andel som för 2017. Skillnaderna är dock stora i olika delar av landet. Mellan regionerna Jönköping, som har störst förtroende, och Västernorrland, som har lägst, skiljer det 23 procentenheter.

Förtroendet för sjukhus och vårdcentraler har sjunkit sedan 2017 och är nu 67 respektive 58 procent. Och endast 45 procent anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus i den egna regionen är rimliga. Det är en minskning med 5 procentenheter sedan 2017. Andelen som anser att väntetiderna till vårdcentraler är rimliga har minskat med lika många procentenheter och är nu 58 procent. På frågan om vad som skulle öka förtroendet för sjukhus och vårdcentraler i den egna regionen kommer “kortare väntetider” respektive “möjlighet att få samma läkare varje gång” överst på respektive lista.
— Det här stärker oss i vårt arbete, säger Karin Båtelson. Svaren visar att vi ska fortsätta fokusera på rätten till fast läkare och att komma till rätta med väntetiderna.

Fotnot: Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning och ska visa befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård. 41 000 personer har svarat på enkäten för 2018.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Fler läkare som chefer borde vara självklart

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson skriver tillsammans med chefsföreningens ordförande Tina Crafoord i Dagens Medicin om hur vi med ökat medicinskt ledarskap i sjukvården kan prioritera bättre och öka patientsäkerheten.

”Med ökade behandlingsmöjligheter, vilket ger fler långvarigt kroniskt sjuka, samt fler äldre behöver vi ur medicinsk synpunkt göra rätt saker. Medarbetare ska utvecklas och stöttas i att ta rätt beslut när resurserna är begränsade, vilket är svårt om inte chefen är från professionen. Och framför allt är det en patientsäkerhetsfråga – ett professionellt medicinskt ledarskap borgar för god patientsäkerhet.”

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening vill att:
– Dagens chefer ska främja en utveckling med fler kliniskt aktiva läkare i chefsposition.
– Fler vägar till chefskap ska etableras. Man måste få möjligheter att utveckla chefs- och ledarskapsfärdigheter på olika sätt – från student till erfaren specialist.
– Chefskapet ska ha en rimlig arbetsbörda, samt ökade påverkansmöjligheter.
– Läkare som är chefer ska kunna ha kvar en del av den kliniska tjänsten om de önskar. Då behövs ett ordentligt administrativt stöd.

Läs hela artikeln på Dagens Medicin 

Föreningsnytt

Sök Sjukhusläkarnas stipendium Hållbart arbetsliv

På måndag 14 september är sista dagen för att söka vårt arbetsmiljöstipendium Hållbart arbetsliv.

Något måste göras för att förbättra arbetsmiljön på våra sjukhus – är du läkare eller läkarstudent som har ett engagemang i frågan?

Sök nu!

Läs mer om våra stipendier

Föreningsnytt

Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?

Under måndagen 31 augusti startade sändningarna från Reformklubbens digifysiska forum "Folkhälsodalen". Sjukhusläkarna arrangerade tillsammans med Sveriges Läkarförbunds chefsförening seminariet "Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?"

Det var engagerade paneldeltagare som diskuterade frågor om chefskap i sjukvården under ledning av moderatorn Karin Båtelson.

Tina Crafoord, ordförande för chefsföreningen, inledde med en presentation av hur läget ser ut. Antalet chefer inom sjukvården ökar, men inte antalet läkare som är chefer.

Egna erfarenheter av chefskapet diskuterades.

– Jag tycker att en medicinsk utbildning underlättar, exempelvis i dialogen med beslutsfattare och medarbetare, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Stockholm. Att vara läkare har gjort det enklare i de situationer med omedelbara medicinska behov som har uppstått i och med Covid-19.

Seminariet avslutades med frågan ”Hur får man fler läkare att ta steget till att bli chef?”
– Många börjar som första-linjen chefer, och vill både påverka och arbeta kliniskt – men kliver inte vidare. Dem måste vi stötta, sa Tina Crafoord.
– Engagerade medarbetare är produktiva, uppmuntra alla att vara med och känna att man kan påverka. Det kan underlätta vägar till chefskap, sa Britta Wallgren, vd Capio.
– Vi som redan är chefer måste hjälpa, locka och stödja våra kollegor i att bli chefer, sa Sara Banegas, verksamhetschef Ekerö vårdcentral.

Paneldeltagarna

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera