Vårdplatsbristen, pensionerna och sjuksköterskeutbildningen. När företrädare för Sjukhusläkarnas styrelse och lokalavdelningar träffades för årets representantskap avlöste de engagerade diskussionerna varandra.

Peder Carlsson, chef för avdelning mitt på Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och enhetschefen Göran Olsson berättade om IVO:s arbete med vite som verktyg. Myndigheten har på senare tid gjort inspektioner på ett trettiotal sjukhus, däribland samtliga universitetssjukhus.

– När vi pratar om vårdplatser talar vi om en lägsta nivå. Vi pendlar från dåligt till sämre i antal vårdplatser, säger Peder Carlsson.

Ett stort problem handlar om diskrepansen mellan de åtgärder som sjukhusledningar lovar att vidta och vad som faktiskt blir gjort.

– Nu är det på gång med en utredning om statligt huvudmannaskap. Jag vet inte vad den övergripande lösningen är, men vi ser en oförmåga att prata med varandra och att samarbeta, säger Peder Carlsson.

Christian Danielsson, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, och utredaren Sofia Norberg talade om myndighetens regeringsuppdrag att ta fram målvärden för antalet vårdplatser. Uppdraget har, i korthet, tre delar: lämna förslag på vilken information om tillgänglig vårdkapacitet som bör presenteras publikt, stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplaner, samt just att lämna förslag angående målvärden.

– Nu går vi in i fasen att skapa en nulägesbild av vårdplatsfrågan för att sedan ta fram dessa målvärden, säger Christian Danielsson.

Cecilia Curtelius Larsson, pensionsexpert hos Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), Peter Wursé, chefsförhandlare på Läkarförbundet, och Pantea Ansari Karlsson, ombudsman på Läkarförbundet, presenterade nyheterna i pensionsavtalen, däribland frågor kopplade till övergångsbestämmelser, tilläggspremier, uttagsregler och efterlevandeskydd.

Agneta Karlsson, regeringens särskilda utredare, gjorde en presentation om utredningen om utbildning till sjuksköterska och barnmorska. Hon bedömer inte minst att sjuksköterskeutbildningen bör avslutas med ett nationellt kliniskt slutprov, samt att examensmålen bör förtydligas med hänsyn till utvecklingen i hälso- och sjukvården, till exempel beträffande patientsäkerhet och kunskaper inom omvårdnad.

– Situationen på arbetsplatserna är så klart helt avgörande för möjligheterna att ta emot studenter, säger hon.

– Hur ser arbetsmiljön ut, hur ser bemanningen ut? Hur ser tillgängligheten på erfaren personal ut?

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.