Läkarförbundet ska arbeta för att ett system tas fram för individuell registrering av fortbildning med avsikt att göra det möjligt att följa hur fortbildningskravet uppnås. Deltagarna på förbundets fullmäktigemöte gick på Sjukhusläkarnas linje – en av föreningens många framgångar på mötet.

– Vi har under flera års tid sett hur antalet fortbildningsdagar för läkare har minskat, trots att vi länge har haft en politik i förbundet om att de ska öka. Vi måste bli tydligare och skarpare i vad det är vi efterfrågar, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det är glädjande att deltagarna på fullmäktigemötet håller med om att det behövs ett system för individuell registrering av fortbildning, som gör det möjligt att mäta och utvärdera fortbildningen.

Sjukhusläkarna fick på fullmäktigemötet också igenom att Läkarförbundet ska agera för att återskapa den medicinska professionens tyngd i beslutsorganisationen, samt att förbundet ska skapa ett arbetsmaterial och aktivt stötta lokal- och yrkesföreningar i kontakten med lämpliga beslutsorgan för att förbättra läkares arbetsmiljö.

En annan framgång bland många var att föreningen fick gehör för sin motion om struktur för lönesättning av fackligt förtroendevalda. Förbundet ska utreda hur lönesättning för förtroendevalda fungerar i dag. När problem påträffas ska förbundet vidta åtgärder för att se till att de berörda personerna premieras och lönesätts korrekt.

– Vi får ofta vittnesmål från fackliga kollegor om att chefer anser att det endast går att lönesätta utifrån det kliniska arbetet, inte prestationen som fackligt förtroendevald. Eftersom våra fackliga kollegor är borta en del från det kliniska arbetet innebär det att de i dessa fall missgynnas, säger Elin Karlsson.

– Det är viktigt att förbundet ger våra förtroendevalda allt stöd de kan få. Vi anser att det fackliga arbetet i grunden bör ses som en merit.

Hon fortsätter:

– Diskussionerna på årets fullmäktigemöte har på många sätt varit engagerade, berikande och givande såväl under mötesförhandlingarna som i pauserna. Vi i Sjukhusläkarna har fått gehör i många av våra profilfrågor, och känner oss inspirerade att fortsätta vårt arbete. Särskilt glada är vi över att ha fått viktiga kärnfrågor på den nationella politiska agendan. Det var tydligt när sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson talade på mötet, och tog upp behovet av fler vårdplatser, att bryta tystnadskultur inom vården och att ta krafttag för en bättre arbetsmiljö inom sjukvården.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.