Föreningsnytt

Elin Karlsson intervjuas i Dagens Samhälle

— It-systemen i vården skapar stress, merarbete och kan riskera patientsäkerheten. Ska digitaliseringen bli det verktyg för effektivare vård som är möjligt måste läkare och annan vårdpersonal involveras på allvar, säger Elin Karlsson, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och andre vice ordförande i Sjukhusläkarna, i intervjun.

Läs hela intervjun med Elin Karlsson i Dagens Samhälle.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Ny studie: Förtroendet för styrningen av vården är lågt

Enbart en av fyra anser att regeringen har gjort ett tillräckligt bra jobb beträffande hälso- och sjukvården under pandemin. Det visar en ny undersökning som Läkarförbundet har låtit Novus göra. Förtroendet för regeringens krishantering är lågt. Karin Båtelson, Sjukhusläkarna, och Tina Crafoord, Chefsföreningen, framhåller att vården måste organiseras mer utifrån professionen.

– Frågan är ju öppet ställd men jag tror att nackdelen med att vi har 21 olika länder som styr sjukvården inom pyttelandet Sverige nu har blivit uppenbar. De regioner som var vana vid att samarbeta med varandra har väl gjort det något sånär, men i första hand är det ju faktiskt deras uppgift att ta hand om sina egna medborgare. Det kan man inte komma ifrån. Och det har inte regeringen lyckats hantera, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, Läkarförbundets största yrkesförening med 20 000 medlemmar, och förste vice ordförande för Läkarförbundet.

Hon fortsätter:

– Vi behöver nationell styrning mot tydliga mål, som inte är förhandlingsbara. Se på Danmark, där följs vårdgarantier och de har inte byggt upp något gigantiskt vårdberg trots pandemin.

I enkäten fanns en fråga om staten eller regionerna ska ha ansvaret för hälso- och sjukvården i Sverige. Cirka 65 procent av de som svarade anser att det är staten som ska ha ansvaret.

– Det här visar nog på missnöjet med att det är för mycket fritt valt arbete. Sjukhusläkarna anser ju inte att staten ska driva själva sjukhusen, utan det är regionerna och andra utförare som ska göra det mot tydligt kravsatta mål för att ge rätt vård i rätt tid. Men pudelns kärna är inte organisationen, utan att professionerna och medicinskt kompetenta chefer och ledare tillåts arbeta självständigt för att vi ska få en verklig förändring, säger Karin Båtelson och fortsätter:

– Att allt trots allt gått så bra under pandemin för de covid-sjuka är ju enbart tack vare professionens styrka och driv, som kom sig av mindre detaljstyrning och bortskalning av många icke värdeskapande uppgifter. Det måste vi hålla i fortsatt!

Tina Crafoord, styrelseledamot i Läkarförbundet och ordförande i Chefsföreningen, instämmer.

– Det är alarmerande siffror vi ser där våra medborgare och skattebetalare visar sitt missnöje med styrningen och ledningen av vården. Det måste vi givetvis ta på största allvar. Pandemin har tydligt visat att det vi behöver är just tydliga medicinska mål och då krävs fler läkare på olika ledande positioner i samhället, säger hon, och fortsätter:

– Det är otroligt viktigt att kunna sina siffror och sin verksamhet för att kunna göra rätt prioriteringar för en jämlik vård och för att vinna förtroende hos våra medborgare, det vill säga de som vi är till för!

Föreningsnytt

”Det är fantastiska resurser som går till spillo i dag”

Calle Waller, vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet, understryker att regionerna måste låta staten ta fram en digital infrastruktur för alla vårdgivare, samt en nationell hantering av vårddata. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på en liknande linje och trycker samtidigt på vikten av att lyssna på läkare i utvecklingen och införandet av nya digitala lösningar.

Calle Waller framhåller att avsaknaden av ett nationellt digitalt journalsystem leder till omfattande administration, minskad patienttid och i vissa fall sämre vård. Om regionerna inte släpper på sin ”dogmatiska inställning när det gäller det kommunala självstyret”, som han uttrycker det, lär vi i Sverige inte komma i närheten av målet att 2025 vara världsledande på att dra nytta av digitaliseringen. Åtminstone inte inom hälso- och sjukvården.

– Regionerna vill gärna ha statliga pengar, men det är tydligt att många inte vill ha särskilt mycket styrning kopplat till det. Det är en orimlig situation att regionerna har så pass stor makt, medan de huvudsakliga intressenterna – skattebetalarna och patienterna – får allt mindre inflytande.

Calle Waller säger att avsaknaden av bindande riktlinjer i praktiken innebär att regionerna skriver sitt eget facit. Politikerna och tjänstemännen skapar parallella regelverk och strukturer fördelade på de 21 självständiga förvaltningarna. Om regionerna fortsätter på den inslagna vägen är det, enligt honom, bara en tidsfråga innan riksdagen måste överväga att ta tillbaka hela eller delar av delegeringen.

Nu vill Calle Waller se en kartläggning med avsikt att identifiera och ta bort regional verksamhet som leder till den stora variationen i vårdutbudet och som inte har med patienternas behov att göra.

– Vi efterlyser ett mer enhetligt och effektivt sätt att styra och bedriva vården, med snabbare genomslag för innovationer och best practice. Det är fantastiska resurser som går till spillo i dag, som används till att rita snygga strukturer och modeller i stället för att bedriva vård. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger han.

Sjukhusläkarna har länge drivit frågan om betydelsen av att involvera läkare i utvecklingen och implementeringen av nya digitala lösningar i vården. Anders Thurin, sekreterare i Sjukhusläkarna i Göteborg och vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI), lyfte nyligen frågan på nytt i en debattartikel i Dagens Samhälle tillsammans med företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

Karin Båtelson betonar att yrkesföreningen börjar tröttna på att det går så långsamt att få en väl fungerande nationell digital infrastruktur på plats.

– Vi har tidigare sagt att vi inte ska ha ett gemensamt digitalt journalsystem. Det kan ju vara ett dåligt system i slutändan. I stället har vi arbetat för att få en struktur som gör att alla IT-systemen kan interagera med varandra. Men nu måste något börja hända, säger hon.

– Vi behöver ha läkare anställda på ledande positioner hos E-hälsomyndigheten, Inera, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och regionernas IT-kontor, som kan peka ut en tydlig riktning.

Hon fortsätter:

– Det är vansinnigt att Sverige styrs som 21 olika länder. Vi måste ha nationell styrning. Det är bra att patientorganisationer lyfter detta. Tillsammans ska vi hjälpas åt att driva dessa frågor för att komma framåt.

Föreningsnytt

”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Närmare 140 läkare på Tema cancer har undertecknat en protest mot sjukhusledningens förslag att flytta de administrativa arbetsplatserna från gamla Karolinska till öppet kontorslandskap på Nya Karolinska Solna. Läkarna framhåller att de nya platserna inte motsvarar befintliga krav om sekretess och möjligheten att jobba ostört.

– Argumenten mot förslaget med kontorslandskap för läkarna har framförts många gånger i lokala samverkansformer och andra informationsmöten. Kritiken från läkarföreningen har varit mycket omfattande, säger Magnus Hellström, som sitter i styrelsen för Sjukhusläkarna respektive Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.

Läkarna på Tema cancer i Solna har sedan cirka tre år tillbaka på grund av platsbrist sina administrativa arbetsplatser i den gamla delen av Karolinska universitetssjukhuset. Enligt förslaget ska dock arbetsplatserna flyttas från lokalerna som håller på att avvecklas, och i stället ska de ersättas av en lösning som bygger på att läkarna ska dela platser.

– Problemet är att det liksom för tre år sedan inte finns adekvata lokaler på NKS. Sjukhusledningen har därför blivit tvungen att ta fram lösningar som inte fanns från början. Här kan man tycka att regionen och regionpolitikerna som ursprungligen bestämde om utformningen av NKS borde vidtalas och ta sitt ansvar eftersom ingen i dagsläget kan se någon acceptabel lösning framöver, säger Magnus Hellström.

Läkarna kräver i det skriftliga uppropet, som formellt har skickats till sjukhusdirektören Björn Zoëga, mer specifikt att de ska få egna skrivbord med skåp som går att låsa, att upplägget med öppet kontorslandskap inte används alls och att alla ska kunna sitta fysiskt nära sina kollegor i samma sektion.

Sammantaget berörs 200–250 läkare av förslaget.

– Mitt i denna diskussion måste man ändå förstå den sittande sjukhusledningens problem eftersom NKS ur ett läkarperspektiv i grunden är felbyggt. Man har av någon anledning byggt ett sjukhus helt utan läkarexpeditioner eller fasta enskilda administrativa arbetsplatser för läkarna. Dessutom har de administrativa lokaler i form av kontorslandskap som tydligen varit modellen från början inte heller ritats in i ritningarna för NKS.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera