Föreningsnytt

Det krävs en Marshallplan för svensk vårds väntetider

Staten måste även kräva resultat och det behövs en nationell plan, speciellt nu med vårt enorma vårdberg. För att lyckas krävs ökade resurser i form av en ”Marshallplan” för tillgänglighet.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, som ska arbeta för ökad tillgänglighet med särskilt fokus på kortare väntetider, presenterade på onsdagen delbetänkandet ”Vägen till ökad tillgänglighet”.

– Många av delegationens tankar är bra, men för att lösa svensk sjukvårds enorma problem med tillgänglighet, speciellt nu efter pandemin, där vi står med ett enormt vårdberg, räcker inte utredningens förslag, då direktiven till utredningen varit för snävt styrda, säger Karin Båtelson, Sjukhusläkarnas ordförande.

– Det stora problemet är att Sveriges vårdgaranti inte är medicinskt motiverad. 90 dagar för att bli undersökt och därefter 90 dagar för att få en behandling/operation är oacceptabelt. I Danmark är patienterna garanterade att bli undersökta inom 30 dagar och behandlade/opererade inom 30 dagar. Svenska patienter är inte medicinskt annorlunda och tåligare än danska. Sverige bör så snabbt som möjligt göra svenska patienter jämlika med danska. Här saknas skarpa förslag.

Karin Båtelson menar att för att göra detta möjligt räcker det inte att regeringen bara vill stötta. Staten måste även kräva resultat och det behövs en nationell plan, speciellt nu med vårt enorma vårdberg. För att lyckas krävs ökade resurser i form av en ”Marshallplan” för tillgänglighet till svensk sjukvård under några år för att så snabbt som möjligt få ned väntetiderna till dansk nivå.

– Det krävs rejäla resurstillskott från staten med många, många miljarder för att stegvis genom en nedtrappningsplan nå 30 dagar + 30 dagar och slut på onödigt lidande för 100.000-tals svenska patienter. Detta måste kombineras i andra änden med stenhårda krav att nedtrappningsplanen uppfylls av det offentliga, annars bör jobbet gå till någon annan enligt danskt manér.

Ett utökat samarbete med privata och andra vårdgivare vore också önskvärt, menar Karin Båtelson.

– Även om ”tillgänglighetsdelegationens” verklighetsbeskrivning tydligt visar hur det gått utför med tillgängligheten år för år under de senaste 12 åren och förslagen är ambitiösa, så räcker de inte. Sverige behöver en mer nationell styrning utan SKR och mer snabbfotad handling. Och svenska patienters vård bör bli jämlik och ska inte avgöras av bostadsort. Här behövs en nationellt styrd plan för att riva regiongränserna, säger Karin Båtelson.

Sjukhusläkarna anordnar den 6 juli 12.05–12.35 ett webbinarium med rubriken ”Danmark kan, men inte vi – krävs det en patienträttighetslag?”, där Gunilla Gunnarsson, ordförande i Tillgänglighetsdelegationen, är en av deltagarna. Läs mer här.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

För varje år växer vi

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

Föreningsnytt

Finns stöd för obligatorisk nationell specialistexamen?

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Föreningsnytt

Föreningen gav inspel om platsbristen till Vårdanalys

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera