Staten måste även kräva resultat och det behövs en nationell plan, speciellt nu med vårt enorma vårdberg. För att lyckas krävs ökade resurser i form av en ”Marshallplan” för tillgänglighet.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, som ska arbeta för ökad tillgänglighet med särskilt fokus på kortare väntetider, presenterade på onsdagen delbetänkandet ”Vägen till ökad tillgänglighet”.

– Många av delegationens tankar är bra, men för att lösa svensk sjukvårds enorma problem med tillgänglighet, speciellt nu efter pandemin, där vi står med ett enormt vårdberg, räcker inte utredningens förslag, då direktiven till utredningen varit för snävt styrda, säger Karin Båtelson, Sjukhusläkarnas ordförande.

– Det stora problemet är att Sveriges vårdgaranti inte är medicinskt motiverad. 90 dagar för att bli undersökt och därefter 90 dagar för att få en behandling/operation är oacceptabelt. I Danmark är patienterna garanterade att bli undersökta inom 30 dagar och behandlade/opererade inom 30 dagar. Svenska patienter är inte medicinskt annorlunda och tåligare än danska. Sverige bör så snabbt som möjligt göra svenska patienter jämlika med danska. Här saknas skarpa förslag.

Karin Båtelson menar att för att göra detta möjligt räcker det inte att regeringen bara vill stötta. Staten måste även kräva resultat och det behövs en nationell plan, speciellt nu med vårt enorma vårdberg. För att lyckas krävs ökade resurser i form av en ”Marshallplan” för tillgänglighet till svensk sjukvård under några år för att så snabbt som möjligt få ned väntetiderna till dansk nivå.

– Det krävs rejäla resurstillskott från staten med många, många miljarder för att stegvis genom en nedtrappningsplan nå 30 dagar + 30 dagar och slut på onödigt lidande för 100.000-tals svenska patienter. Detta måste kombineras i andra änden med stenhårda krav att nedtrappningsplanen uppfylls av det offentliga, annars bör jobbet gå till någon annan enligt danskt manér.

Ett utökat samarbete med privata och andra vårdgivare vore också önskvärt, menar Karin Båtelson.

– Även om ”tillgänglighetsdelegationens” verklighetsbeskrivning tydligt visar hur det gått utför med tillgängligheten år för år under de senaste 12 åren och förslagen är ambitiösa, så räcker de inte. Sverige behöver en mer nationell styrning utan SKR och mer snabbfotad handling. Och svenska patienters vård bör bli jämlik och ska inte avgöras av bostadsort. Här behövs en nationellt styrd plan för att riva regiongränserna, säger Karin Båtelson.

Sjukhusläkarna anordnar den 6 juli 12.05–12.35 ett webbinarium med rubriken ”Danmark kan, men inte vi – krävs det en patienträttighetslag?”, där Gunilla Gunnarsson, ordförande i Tillgänglighetsdelegationen, är en av deltagarna. Läs mer här.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.