Akuten måste fungera bra. Det finns ingen quick-fix eller någon enhetslösning som passar alla sjukhus, utan professionen måste få handlingsutrymme utifrån hur kompetensen och behoven ser ut lokalt. Det säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

En av programpunkterna på Sjukhusläkarnas representantskap nyligen var ett seminarium med rubriken ”Älskade hatade akutmottagning”, där olika läkarprofessioner diskuterade hur utmaningarna på akutmottagningarna ska tacklas framöver. Arin Malkomian från Akutläkarpodden, Christine Sävervall, Young Internists Sweden, Catharina Ihre Lundgren, Svensk kirurgisk förening, Rofida Ghazvinian, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, samt Marie Engman och Elin Karlsson från Sjukhusläkarna deltog i diskussionen.

– Akuten är alltmer belastad då det inte finns vårdplatser och inte tillräckligt med kompetent personal för alla akuta tillstånd som kommer in. Dessutom är jourerna otroligt belastade och det är sällan man kan sova, utan man är mestadels i tjänst. Detta sätter stor press både socialt och arbetsmässigt, med sönderhackad tjänstgöring dagtid och svårt att få ihop arbetet med familjeliv. Många läkare väljer bort specialiteter som innebär mycket jourer, säger Karin Båtelson.

– Samtidigt är akutmottagningen den första kontakten och är viktig för både patienten som snabbt behöver träffa rätt person vid akuta tillstånd och för läkares utbildning och för att fortsatt upprätthålla kompetens i akut handläggning för de specialiteter som handlägger sådana patienter.

Karin Båtelson framhåller att tjänstgörande akutläkare har prövats ett tjugotal år. Det är ju en egen specialitet, men upplägget får inte riktigt vingar, resonerar hon.

– Många akutläkare slutar efter ett tag av olika orsaker. Det kan exempelvis bli konflikter på grund av otydliga gränsdragningar mot andra specialiteter. En aspekt som kom upp på seminariet var att alla inte har respekt för varandras områden och kunskap.

Trots att många är kritiska till de många startade och nedlagda akutläkarförsöken runt om i landet är akutsjukvård en specialitet som finns, och vi bör använda oss av den kompetensen, framhåller hon.

– Men akuten måste fungera bättre. En första del är att primärvården ska ha större tillgänglighet och möjlighet till prevention, och en annan är att den kommunala omsorgen höjer sin medicinska kompetens betydligt, både för att förhindra akut sjukdom och för att kunna vårda på boenden på en något högre vårdnivå än idag, säger Karin Båtelson.

– Det är viktigt att man tänker nytt. En annan aspekt som lyftes på seminariet av Arin Malkomian är att man bör börja med att rekrytera en akutläkarspecialist utifrån de krav och förutsättningar som det aktuella sjukhuset har, och sedan får denne anställa ST-läkare i sin tur. En annan aspekt som han lyfte var treskiftsschemaläggning som standard för akutläkare. Men det tror jag är för snävt.

Hon fortsätter:

– Vi kommer återkomma i ämnet. På många ställen kanske man ska köra på som vanligt medan man på andra ställen kanske måste tänka nytt. I sådana fall måste man ta med sig de erfarenheter som redan finns.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.