Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnationer av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.