Calle Waller, vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet, understryker att regionerna måste låta staten ta fram en digital infrastruktur för alla vårdgivare, samt en nationell hantering av vårddata. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på en liknande linje och trycker samtidigt på vikten av att lyssna på läkare i utvecklingen och införandet av nya digitala lösningar.

Calle Waller framhåller att avsaknaden av ett nationellt digitalt journalsystem leder till omfattande administration, minskad patienttid och i vissa fall sämre vård. Om regionerna inte släpper på sin ”dogmatiska inställning när det gäller det kommunala självstyret”, som han uttrycker det, lär vi i Sverige inte komma i närheten av målet att 2025 vara världsledande på att dra nytta av digitaliseringen. Åtminstone inte inom hälso- och sjukvården.

– Regionerna vill gärna ha statliga pengar, men det är tydligt att många inte vill ha särskilt mycket styrning kopplat till det. Det är en orimlig situation att regionerna har så pass stor makt, medan de huvudsakliga intressenterna – skattebetalarna och patienterna – får allt mindre inflytande.

Calle Waller säger att avsaknaden av bindande riktlinjer i praktiken innebär att regionerna skriver sitt eget facit. Politikerna och tjänstemännen skapar parallella regelverk och strukturer fördelade på de 21 självständiga förvaltningarna. Om regionerna fortsätter på den inslagna vägen är det, enligt honom, bara en tidsfråga innan riksdagen måste överväga att ta tillbaka hela eller delar av delegeringen.

Nu vill Calle Waller se en kartläggning med avsikt att identifiera och ta bort regional verksamhet som leder till den stora variationen i vårdutbudet och som inte har med patienternas behov att göra.

– Vi efterlyser ett mer enhetligt och effektivt sätt att styra och bedriva vården, med snabbare genomslag för innovationer och best practice. Det är fantastiska resurser som går till spillo i dag, som används till att rita snygga strukturer och modeller i stället för att bedriva vård. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger han.

Sjukhusläkarna har länge drivit frågan om betydelsen av att involvera läkare i utvecklingen och implementeringen av nya digitala lösningar i vården. Anders Thurin, sekreterare i Sjukhusläkarna i Göteborg och vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI), lyfte nyligen frågan på nytt i en debattartikel i Dagens Samhälle tillsammans med företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

Karin Båtelson betonar att yrkesföreningen börjar tröttna på att det går så långsamt att få en väl fungerande nationell digital infrastruktur på plats.

– Vi har tidigare sagt att vi inte ska ha ett gemensamt digitalt journalsystem. Det kan ju vara ett dåligt system i slutändan. I stället har vi arbetat för att få en struktur som gör att alla IT-systemen kan interagera med varandra. Men nu måste något börja hända, säger hon.

– Vi behöver ha läkare anställda på ledande positioner hos E-hälsomyndigheten, Inera, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och regionernas IT-kontor, som kan peka ut en tydlig riktning.

Hon fortsätter:

– Det är vansinnigt att Sverige styrs som 21 olika länder. Vi måste ha nationell styrning. Det är bra att patientorganisationer lyfter detta. Tillsammans ska vi hjälpas åt att driva dessa frågor för att komma framåt.

De engagerade diskussionerna avlöste varandra på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Uppemot 70 deltagare från olika delar av landet möttes under två intensiva dagar på Westmanska palatset i Stockholm.

Under mötesförhandlingarna valdes Jonas Holm till ny förste vice ordförande. Shokoufeh Manouchehrpour (nyval), Mikael Nilsson (nyval) och Lars Rocksén (omval) valdes till styrelseledamöter, medan David Hellsten valdes till ny suppleant.
Styrelsen tackade samtidigt av Sten Östenson, mångårig och mycket omtyckt styrelseledamot.

Läs mer här.

Delegaterna på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte tog ställning till totalt åtta motioner. Här är en kort sammanfattning av frågorna som föreningen ska prioritera under verksamhetsåret.

Sjukhusläkarna ska arbeta för att verksamheternas kliniska företrädare ska ingå i klinikledningen i syfte att ge dem större inflytande på hur vården organiseras och bedrivs. Sjukhusläkarna Halmstad yrkade för detta i en motion som bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg argumenterade för att Sjukhusläkarna ska motverka att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inskränks, vilket en majoritet av mötesdeltagarna höll med om. Lokalavdelningen ville därtill att föreningen ska verka för att öka kunskapen om basal medicinsk terminologi. Delegaterna landade dock i att denna del av motionen var besvarad.

Sjukhusläkarna Göteborg drev i en annan motion linjen att Sjukhusläkarna ska jobba för att Läkarförbundet aktivt informerar om de reella aspekterna på yrkeslivet som möter framtidens läkare efter avslutad läkarutbildning, samt alternativa potentiella karriärvägar. Motionen ansågs besvarad.
En annan motion som ansågs besvarad behandlade signering av journalanteckningar. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade att föreningen ska jobba för att uppmärksamma risken med och ansvaret för osignerade journalanteckningar, samt att läkare ska garanteras praktiska möjligheter i form av tid, verktyg och befogenhet för att korrigera felaktigheter i journalanteckningar. Fullmäktige ansåg att detta är en del av föreningens befintliga politik.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att journalsystem i landet gör det möjligt att skriva ostrukturerade anteckningar som arbetsmaterial, till exempel minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, som inte primärt delas med patienten. Fullmäktige gav tummen upp till Sjukhusläkarna Stockholms yrkande. Lokalavdelningen argumenterade dessutom för att föreningen ska verka för att osignerade journalanteckningar ej blir tillgängliga för patienterna tidigare än vad lagtexten föreskriver, det vill säga 14 dagar. Denna del ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Stockholm yrkade i en annan motion att föreningen ska jobba för att Sveriges kommuner och regioner (SKR) slutar att agera som myndighet. Att-satsen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna Uppsala län fick gehör för sitt yrkande om att Sjukhusläkarna ska verka för att den digitala arbetsmiljön inkluderas som en fast punkt vid skyddsronder på arbetsplatser inom sjukvården. Lokalavdelningen lyfte också fram behov av att utveckla riktlinjer och verktyg för att förbättra den digitala arbetsmiljön, samt vikten av att arbeta för att öka medvetenheten om hur den digitala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten och läkarnas arbetsvillkor. Mötesdeltagarna ansåg att dessa att-satser var besvarade.

Staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen för att garantera att vården utgår ifrån nationella behov och planeras med långsiktighet. Det skriver Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, på Svenska Dagbladets debattsida.

Sjukhusläkarna kräver:

* En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

* Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

* Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

* Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

* Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Läs hela debattartikeln här.