Föreningsnytt

”Det är fantastiska resurser som går till spillo i dag”

Calle Waller, vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet, understryker att regionerna måste låta staten ta fram en digital infrastruktur för alla vårdgivare, samt en nationell hantering av vårddata. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på en liknande linje och trycker samtidigt på vikten av att lyssna på läkare i utvecklingen och införandet av nya digitala lösningar.

Calle Waller framhåller att avsaknaden av ett nationellt digitalt journalsystem leder till omfattande administration, minskad patienttid och i vissa fall sämre vård. Om regionerna inte släpper på sin ”dogmatiska inställning när det gäller det kommunala självstyret”, som han uttrycker det, lär vi i Sverige inte komma i närheten av målet att 2025 vara världsledande på att dra nytta av digitaliseringen. Åtminstone inte inom hälso- och sjukvården.

– Regionerna vill gärna ha statliga pengar, men det är tydligt att många inte vill ha särskilt mycket styrning kopplat till det. Det är en orimlig situation att regionerna har så pass stor makt, medan de huvudsakliga intressenterna – skattebetalarna och patienterna – får allt mindre inflytande.

Calle Waller säger att avsaknaden av bindande riktlinjer i praktiken innebär att regionerna skriver sitt eget facit. Politikerna och tjänstemännen skapar parallella regelverk och strukturer fördelade på de 21 självständiga förvaltningarna. Om regionerna fortsätter på den inslagna vägen är det, enligt honom, bara en tidsfråga innan riksdagen måste överväga att ta tillbaka hela eller delar av delegeringen.

Nu vill Calle Waller se en kartläggning med avsikt att identifiera och ta bort regional verksamhet som leder till den stora variationen i vårdutbudet och som inte har med patienternas behov att göra.

– Vi efterlyser ett mer enhetligt och effektivt sätt att styra och bedriva vården, med snabbare genomslag för innovationer och best practice. Det är fantastiska resurser som går till spillo i dag, som används till att rita snygga strukturer och modeller i stället för att bedriva vård. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger han.

Sjukhusläkarna har länge drivit frågan om betydelsen av att involvera läkare i utvecklingen och implementeringen av nya digitala lösningar i vården. Anders Thurin, sekreterare i Sjukhusläkarna i Göteborg och vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI), lyfte nyligen frågan på nytt i en debattartikel i Dagens Samhälle tillsammans med företrädare för Svenska Läkaresällskapet.

Karin Båtelson betonar att yrkesföreningen börjar tröttna på att det går så långsamt att få en väl fungerande nationell digital infrastruktur på plats.

– Vi har tidigare sagt att vi inte ska ha ett gemensamt digitalt journalsystem. Det kan ju vara ett dåligt system i slutändan. I stället har vi arbetat för att få en struktur som gör att alla IT-systemen kan interagera med varandra. Men nu måste något börja hända, säger hon.

– Vi behöver ha läkare anställda på ledande positioner hos E-hälsomyndigheten, Inera, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och regionernas IT-kontor, som kan peka ut en tydlig riktning.

Hon fortsätter:

– Det är vansinnigt att Sverige styrs som 21 olika länder. Vi måste ha nationell styrning. Det är bra att patientorganisationer lyfter detta. Tillsammans ska vi hjälpas åt att driva dessa frågor för att komma framåt.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Farmakologi borde få större utrymme i läkares utbildning

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet ska arbeta för att farmakologi får större plats i både läkares grundutbildning och fortbildning. Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och Läkarförbundet, samt ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), betonar att det på senare år har skett en snabb utveckling inom läkemedelsområdet. – Det är ju bara legitimerade läkare som har fri förskrivningsrätt och vi måste värna om detta. Gammal och bristande kunskap kan innebära risker för patienter, säger hon.

En av de absolut vanligaste åtgärderna i sjukvården är läkemedelsbehandling. Behandlingen styrs till stor del av aktuella riktlinjer, föreskrifter och vårdprogram, men den enskilde läkaren har ett stort ansvar för valet av terapi. Här spelar goda kunskaper inom farmakologi en betydande roll, både ur ett patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv.

Sjukhusläkarna yrkar i en motion inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november att förbundet ska kartlägga hur mycket tid som finns avsatt för grundläggande farmakologi vid de medicinska fakulteterna i Sverige, samt hur många tjänster det finns för utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi vid universiteten.

Föreningen framhåller att läkare bör ha kompetens och mandat att, utan apotekare eller farmaceut, göra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar. Men en kartläggning visar att en majoritet av läkarstudenterna uppger att de inte har förberetts väl för att hantera sådana genomgångar.

– Nu börjar ju den nya läkarutbildningen med tolv terminer som leder till läkarlegitimation. Detta ger ju läkaren direkt fri förskrivningsrätt. Det ligger ett stort ansvar på den nylegitimerade läkaren att kunna axla rollen som behandlande läkare, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– Läkaren bör ha förberetts adekvat och tillräckligt för läkemedelsbehandling och dess olika aspekter kopplat till olika patienter och deras egenskaper. En kartläggning kan eventuellt visa hur otillräckligt många timmar med farmakologi som ingår i utbildningen, vilket i sin tur gör det lättare för oss att driva på i frågan.

Shokoufeh Manouchehrpour fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att specialistläkare får rätt fortbildning och fortsätter att följa med i utvecklingen inom läkemedelsbehandling och dess olika aspekter, såsom effekt, patientsäkerhetsrisker, kostnadseffektivitet med mer.

Föreningsnytt

”Det är groteskt att lita på konsulter istället för läkare”

Sjukhusläkarna driver frågan om att Läkarförbundet måste ta krafttag för att läkare ska ha enskilda arbetsplatser och att fackliga representanter ska få inflytande och bestämma vid om- och nybyggnader av sjukhus. – En stor del av våra arbetsuppgifter går ju inte att göra i öppna kontorslandskap. Det är groteskt att regioner litar på konsulter istället för läkare och all annan vårdpersonal, säger Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna Ängelholm, och påpekar att många huvudmän inte följer arbetsmiljölagen (AML).

Läkares enskilda arbetsplatser har på senare år gång på gång ifrågasatts i samband med om- och nybyggnationer av sjukhus. Ett slående exempel är Nya Karolinska i Solna, där läkarkåren inte fick vara med överhuvudtaget i planeringen av hur de administrativa lokalerna skulle utformas. Följden blev ett sjukhus utan läkarexpeditioner och fasta arbetsplatser, vilket har lett till massiva protester.

Sjukhusläkarna har inför Läkarförbundets fullmäktigemöte i november lämnat in en motion i frågan. Föreningen vill att läkare ska få ha tillgång till läkarexpeditioner enskilt eller åtminstone delat med högst en eller två kollegor.

– Vi träffar patienter, skriver remisser, gör journalanteckningar, pratar med anhöriga, ringer och diskuterar med läkarkollegor, handleder AT- och ST-läkare, bland mycket annat. Det går inte att göra allt detta i lokaler som är avsedda för ”teambaserat arbete”, säger Per Hammarlund, som är en av initiativtagarna bakom motionen.

– Man måste ha en ostörd arbetsplats, där man kan arbeta i lugn och ro. Många läkare bedriver ju också utbildning och forskning. Det går inte att ha ett utbildningsansvar och tvingas sitta i ett rum som man inte kan stänga dörren till eller, för den delen, tvingas leta upp en ny arbetsplats varje morgon.

Läs mer: ”Argumenten mot kontorslandskap har framförts många gånger”

Sjukhusläkarna, som har jobbat med frågan länge, betonar i motionen att Läkarförbundet därtill bör arbeta för att en ökad statlig kontroll införs vid ny- och ombyggnation av sjukhuslokaler, samt att förbundet bör verka för att hänsyn tas till sekretesskravet både vid patientsamtal, journalarbete och behandling på vårdavdelning. Patientsäkerheten är många gånger hotad när det saknas enskilda arbetsplatser.

Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård. Per Hammarlund, Sjukhusläkarna Ängelholm

– Det viktigaste är att vården organiseras utifrån vårdmedarbetarnas erfarenheter. Det är självklart att alla personalkategorier ska ha insyn i projekteringen av nya lokaler. Men som det är nu kallar regionerna ofta in läkare och annan vårdpersonal sist, långt efter att de har anlitat dyra externa konsulter, säger Per Hammarlund.

– Vi har byggt sjukhus i många hundra år och har bedrivit sjukvård betydligt längre än så. Det finns en enormt stor kunskapsbas att utgå ifrån. Vårdpersonalen vet ju vad som krävs för att kunna bedriva högkvalitativ vård, men likafullt är det som att hjulet ska uppfinnas på nytt varje gång. Det måste bli ändring på det!

Föreningsnytt

Företrädare för yrkesföreningar deltog i berikande möte

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och personal från kansliet deltog på torsdagen i ett digitalt möte med representanter från andra yrkesföreningar inom Läkarförbundet.

Företrädare för Sveriges yngre läkares förening, Chefsföreningen, Distriktsläkarföreningen, Privatläkarföreningen, Industriläkarföreningen och Företagsläkarföreningen var närvarande.

Deltagarna diskuterade inte minst fortsatt samarbete kring motioner respektive nomineringar inför förbundets fullmäktigemöte i november. Patienträttighetslag, situationen på akutmottagningar, fast läkare, ledarskap och framtiden för företagshälsovården var några av sakfrågorna som behandlades.

Läkarförbundet är ju indelade i yrkesföreningar vid sidan av lokalföreningar. Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen med cirka 20 000 medlemmar.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera