Idag har Sjukhusläkarna hållit i värdskapet för NordÖl, den Nordiska Överläkarkonferensen. Tillsammans med Norsk overlegeforening, danska Overlaegeforening och finska SELY – Suomen Erikoislääkäriyhdistys, har vi bytt erfarenheter och talat om fortbildning, men framförallt fokuserat på covid-19.

Frågor som diskuterades under dagen var bland annat antalet IVA-platser och beläggningsgrad, spridning på äldreboenden, det svenska krislägesavtalet, hanteringen av socialt utsatta, påverkan på läkarutbildningen och skillnaden i antalet döda.

Webbmötet ersatte den årliga vårkonferensen och ett nytt uppföljande möte, fysiskt eller digitalt, planeras till oktober.

Administrationen på Sahlgrenska universitetssjukhuset ska minska. Politikerna i sjukhusstyrelsen har i bred enighet slagit fast att icke vårdnära rutiner och uppdrag ska identifieras och avslutas. – Det är viktigt att det blir verkstad av beslutet, så att det inte blir ett papper som bara läggs i byrålådan, säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande i Sjukhusläkarna.

Sahlgrenska var ett av de 27 granskade sjukhus som fick skarp kritik för bristen på personal och vårdplatser av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), när myndigheten nyligen presenterade resultat från sin nationella tillsyn. Samtidigt står sjukhusen i Västra Götalandsregionen inför kommande nedskärningar, uppdämd vård och operationsköer, vilket har medfört att röster från inte minst läkarhåll har krävt att sjukhusen ska skära ner på den icke patientnära administrationen och inte på vården.

Sjukhusstyrelsens beslut innebär, vid sidan av att uppdrag ska gallras och avslutas, att alla nyanställningar av administrativ personal som inte arbetar patientnära från och med nu ska godkännas av någon av områdescheferna.

– Sjukhusläkarna har länge drivit på för att man ska minska den icke patientnära administrationen och satsa på nyckelpersoner, det vill säga läkare och övriga vårdpersonalen, säger Shokoufeh Manouchehrpour, som välkomnar beslutet.

– Redan 2018 gjorde vi ett upprop där en av punkterna var: ”Bevara kompetens genom att göra meningsfulla satsningar på att återrekrytera nyckelpersoner och behålla de som ännu inte gett upp. Prata direkt med var och en, de kan tala om vad som behövs!”

Hon fortsätter:

– Sjukhusdirektören har själv sagt att administrationen bör halveras. Direktören ska naturligtvis få hjälp att genomföra detta, men det är viktigt att inte bilda grupper som i sig skapar administration. Regionen måste satsa på att med bra villkor rekrytera vårdpersonal med rätt kompetens. På så sätt skapar man bättre arbetsmiljö, fler vårdplatser och mindre etisk stress, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– En viktig sak är att tänka långsiktigt. Till exempel när det gäller forskartjänster, där forskningen inte alltid är patientnära, men den bidrar till en utveckling som är nödvändig och som på sikt leder till nytta för patienter.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i en nationell tillsyn kritiserat samtliga 27 granskade sjukhus. Sjukhusläkarna bekräftar Ivos bild att bristen på disponibla vårdplatser och problem i regionernas styrning är avgörande orsaker till att patientsäkerheten inte går att garantera. Nu krävs konkreta åtgärder.

– Vi har i många år slagit larm om – och visat i siffror – att bristen på vårdplatser medför en katastrofal akutverksamhet över hela landet, stora patientsäkerhetsrisker, långa köer och en oacceptabel arbetsmiljö, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det är glädjande att Ivo poängterar att läkare och annan vårdpersonal gör ett otroligt viktigt arbete. För att kunna locka nya medarbetare till vården och behålla alla kompetenta kollegor måste staten och regionerna lyssna på oss i professionen.

Alla regioner i landet har sjukhus som får kritik i granskningen. I den fortsatta tillsynen avser Ivo att granska de åtgärder som regionerna vidtar. Ifall regionerna inte förbättrar situationen på sjukhusen inom rimlig tid kan myndigheten agera med hjälp av exempelvis vitesförelägganden och förbud av verksamhet.

– Det är uppenbart att regionerna har misslyckats med sitt uppdrag, och detta utan att hittills behöva stå till svars. Vi kräver en ökad nationell styrning där regionernas ansvar måste förändras, säger Elin Karlsson.

Läs mer här.

Fortbildning, chefskap och arbetsmiljö är återkommande svar, men den stora frågan som fortsatt är mest brännande för många av Sjukhusläkarnas lokalavdelningar är vårdplatsbristen. Sjukhusläkarna har hört med representanter för föreningen lokalt för att få en aktuell lägesbild av vilka de största utmaningarna är just nu.

Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, är en av dem som lyfter fram vårdplatsbristen som den mest prioriterade frågan. Arbetsgivarna måste ta hänsyn till en rad centrala frågor för att kunna locka nya medarbetare och lyckas behålla alla befintliga kollegor, betonar han.

– Medarbetarna måste få reglerad fortbildning, bra villkor och en ökad känsla av delaktighet. Arbetsgivarna måste också utöka personalstyrkan så att man kan anpassa schemaläggningen mer utifrån de anställdas önskemål och behov.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och andre vice ordförande för Sjukhusläkarna, är inne på samma linje. Avsaknaden av disponibla vårdplatser är skriande.

– Akutmottagningen är inget ställe för att vårda patienter i behov av att läggas in på vårdavdelningar. Vi kan inte bedriva vårt jobb, vi känner hela tiden etisk stress. Vi är oroliga att patienterna råkar illa ut, säger hon.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, är en annan lokal företrädare som understryker att vårdplatsbristen och bristen på operationsmöjligheter är den mest brännande frågan.

– Det här är ju ingenting man löser på några veckor eller månader, det kommer att ta många år att stoppa den onda spiral som vi har fastnat i sedan länge. Det krävs att medarbetarna har en vettig arbetsmiljö med vettiga arbetstider. Det måste finnas tid för återhämtning. Sett ur ett större perspektiv måste något radikalt ske från grunden. Vi behöver en mer sammanhållen styrning av sjukvården i landet, med mindre administration och mer resurser till sjukhusen.

Sjukhusläkarna i Skellefteå och Lycksele har under vintern inte minst engagerat sig i frågan om BB i Lycksele.

– Som väntat stängde BB i Lycksele under helgerna, men vi hade kvar en gynjour. Efter helgerna har vi inte haft varken eller på obestämd tid. Det är mycket dåligt. Men exempelvis har personalen på akuten varit mycket drivande i att arbeta fram sätt att hantera förlossningar där. Man har tagit struktur från traumateam och anpassat till den nya situationen, säger ordförande Jeff Wennerlund.

Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala

Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne respektive Sjukhusläkarna, säger att de mest brännande frågorna lokalt i dagsläget är chefskapet, arbetsmiljön och lönenivån.

– Det snabbaste svaret är dock överbeläggningarna.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har i många år haft markanta problem med vårdplatsbrist. Det underliggande problemet är, i likhet med på andra håll i landet, bristen på personal och främst sjuksköterskor. Såväl Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som de lokala fackliga organisationerna bedömer dock att läget är särskilt besvärligt i Uppsala, framhåller Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

– Vårdplatsbristen är den största utmaningen just nu. Jag ser egentligen inget ljus i tunneln. Det krävs mer personal och en bättre bemanning. Hittills har Region Uppsala varit bättre på att bedriva juridiska processer mot Ivo än att skapa vårdplatser, säger han.

På Sundsvalls sjukhus var under storhelgerna inflödet av äldre patienter med infektion som inläggningsorsak stort.

– Mest akuta frågan är att det uppenbart saknats en vårdavdelning eller två, framför allt för vård av infekterade äldre. Det skulle vara lätt att fylla en medicinsk-geriatrisk avdelning. I så fall skulle de kirurgiska kollegorna ha plats för de patienter som borde opereras innan det blir oundgängligt akut, säger Vilhelm Sjögren, ordförande för Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

Vårdplats- och bemanningsfrågan borde, enligt Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna Kronoberg, vara arbetsgivarsidans mest prioriterade fråga i dagsläget.

– Många av våra sjuksköterskor är väldigt ledsna och uppgivna och flera har nyligen slutat och andra kommer att göra det inom kort. Inte helt oförståeligt. Som när en sjuksköterska som hade begärt dubbel kvalificerad tid då hon med kort varsel ringdes in på nyårsaftonen nekades den extraersättningen. Varför finns den ersättningen ens, om man inte använder den när man ringer in någon på nyår?